Insikter – en av de mest värdefulla sakerna att samla på sig under ett år och ta med sig in i nästa. När 2017 blir 2018 tar jag med mig dessa insikter och lärdomar från året som gått.
Jag gillar när året går mot sitt slut och jag tar mig tid att reflektera över året som varit. Fundera på framgångar och lärdomar, sätta strålkastarljuset på det bästa och ignorera det sämsta. Göra listor och strukturera upp – hur var egentligen mitt 2017? En årssammanfattning av året som gått i resväg kommer inom några dagar men på flyget hem från mina föräldrar började jag fundera på vilka insikter 2017 gett mig om resor och mig själv.
Insikter 2017 om resor och mig
1. Jag gillar att resa själv
Jag står inte bara ut med det, jag gillar det. Tack vara Balkanresa överkom jag den största tröskeln och därefter Florens och dess blobbweekend som jag älskade. Numera så modig att jag bokat Ghana. Det här hade jag aldrig trott för ett år sedan.
2. Siffror är viktigt för mig
Jag följer min bloggstatistik dagligen. Delvis för att jag får en kick av att se inlägg jag lagt mycket tid på gå bra men även för att se hur folk hittar till min blogg och hur det förändras över tid. Det är för det mesta av godo men det finns även stunder då jag hetsar siffror alldeles för mycket. Det får jag öva mig på under 2018.
3. Jag kan bli resemätt
Efter Balkan, Florens och den planerade Birmingham kände jag hur resorna stod mig upp i halsen och jag inte hann något annat än att resa och blogga om resor. Då tappade jag peppen. Efter två månaders paus var inspirationen tillbaka och jag bokade ett gäng resor på raken.
4. Bloggandet har ett stort mervärde
Det här hade jag faktiskt aldrig väntat mig, att bloggandet skulle bli så mycket mer än innehåll och spridning. Nya vänner, breddat nätverk, massor med kunskap om digital kommunikation som jag kommer ha nytta av i hela mitt framtida yrkesliv. Jag blir en bättre skribent och fotograf, jag lär mig wordpress och att skapa engagemang.
5. Jag kan leverera mer än jag tror
Jag vet att jag kan producera mycket men när jag tittar tillbaka blir jag ändå ofta förvånad över hur mycket det faktiskt är jag kan åstadkomma. Det kan tyckas skrytigt och som att jag borde lära mig någon gång, att jag faktiskt har den här kapaciteten. Men så mycket roligare det är att ständigt överraska sig själv. Årets tydligaste exempel är Restänk.
6. Jag blir bättre på att blogga
När jag tittar tillbaka på gamla inlägg så inser jag hur otroligt mycket bättre blogginlägg jag skapar nu jämfört med förr. Det kan tyckas självklart men jag hade inte väntat mig en sådan utveckling. Några exempel från starten som jag absolut inte skäms över men som jag använder som referensinlägg för att se hur mycket bättre jag blivit. Singapore, Malacca och min dykberättelse.
7. Med fokus går alla mål att nå
Mitt Tjejmilenlopp är årets bevis på det. Från grundtränad till personbästa på milen på 1,5 månad. Med intervaller och löpning som enda fokus, med tydliga målbilder och bra uppladdning gick det galant. Det här är himla skönt att ha i ryggen. Självklart när det kommer till fysiska prestationer men även annat.
8. Jag älskar podd-formatet
Hösten 2017 är året då poddarna exploderade i mina öron. Att resa-podden har jag lyssnat på i två år sen dess start och sen har det fyllts på. Det politiska spelet, Allt du velat veta, Träningspodden, En mörk historia, Skäringer och Mannheimer och senaste tillskottet är Livet utomlands. Förutom P3 Dokument och sommarprat såklart som hängt med längst av alla.
9. Nya länder i närområdet börjar ta slut
Jag vill ständigt till nya ställen och detta kommer under 2018 och framåt på många sätt innebära att åka tillbaka till länder jag redan besökt men nya städer och platser. Det blir allt svårare att hitta resor till länder jag inte varit i och jakten på nya länder blir allt svårare. Någonstans kittlar det mig att åka till för mig otrampad mark.
10. Drömmar kanske ändå är något för mig
Jag vet ärligt talar inte varför jag haft så svårt att drömma. Jag har istället ägnat mig åt att sätta upp mål och planer. Visionerna och drömmarna har uteblivit, kanske av rädsla för att inte nå dem och för att jag tycks tro att även drömmar ska ses som mål och alltså måste uppnås. Men jag känner hur saker börjar förändras. Erik som drömmer ofta och mycket har garanterat en del i detta men även Sofia som ju ständigt gör skäl för sitt bloggnamn Fantasiresor. Dessa två inspirerar mig och efter att mina drömmar för 2017 alla gick i uppfyllelse känns det som att drömma och ta i från tårna ändå har ett värde.
Dina insikter då?
Det var mina insikter från 2017 om mig och mina resor. Hur ser dina insikter ut? Vad har du lärt dig om dig själv som jag kanske också kan lära något av?
Spännande läsning! 2017 känns lite som i en dimma för mig, men det har ändå varit ett fantastiskt år på SÅ många sätt. Drömmarna, målen och planerna känns faktiskt inte lika viktiga just nu, jag är bättre på att leva i nuet på något sätt. Har prioriterat familjetid framför allt och är väldigt nöjd med det – samtidigt som jag har fått drömuppdrag genom bloggen. 2018 blir spännande, jag ser ljuset!
Tack. Jag har tänkt ofta på dig när jag är nån helt annanstans än i nuet och när jag försöker bemästra både tid och rum. Då har jag tänkt på ditt liv och fått tänka om. Ditt 2018 kan ju sluta precis vart som helst <3
Kul att läsa om dina insikter och så fint att jag varit en litenliten del av dem <3 Nummer 3 är nog en sådan insikt som jag också fått under det här året. Har liksom gjort alla resor klumpvis och istället för att sprida ut dem jämnt över året. En lärdom att ta med. Bra input med Annikas kommentar här ovan också. Är själv fruktansvärt dålig på att leva i nuet. Borde bli bättre på det…
Problemet om resor klumpar ihop sig är ju att om det ska undvikas så måste det tackas nej till nåra möjligheter. Det ligger ju så där olämpligt vare sig vi vill det eller inte. Leva i nuet är jag med på i teorin och att det är viktigt. men HUR gör man?
Så många bra insikter och känner själv igen mig i fler. Framför allt; allt som bloggen fört med sig; nya vänner, utvecklingen av att skriva och fotografera, men också som du säger att man faktiskt kan bli resemätt. Vem anade det :). Ser fram emot att följa dig 2018. Gott Nytt / Daniela
Ja vem anade det, den känslan är nog den mest förvånande faktiskt. Tack för ett fint år ihop som bloggkollegor Daniela!
Resa själv, härligt att du fick den insikten. Jag gör det gärna och ofta, även om Maria hemma är ett riktigt bra sällskap så klart. Men ibland behövs egentiden, inte bara på hemmaplan. Så jag tänker fortsätta med det. Sitter as we speak och fingrar på London-knappen. Känns som min skyldighet att boka när det för en gångs skull går riktigt bra flyg direkt från Östersund (!).
Jag känner också det där med nya länder, även om närområdet fortfarande har en del att erbjuda (hela Baltikum och Polen) plus delar av Storbritannien. Ändå – ÄNDÅ – sitter jag och tittar på Långtbortistan och andra avlägsna destinationer. Som om de skulle ge mig något mer. Mycket märkligt.
Ja mycket märkligt är det. Eller inte alls. Det är väl inte så konstigt att det långt bort lockar, både för att det är mer annorlunda och känslan av att just vara längre bort – det är väl en del av tjusningen med att resa även om det inte måste vara så en reser varje gång?
Hoppas London blir av 🙂
Intressant! Och bra fråga! Jag har lärt mig att det finns massor att se i länder där jag redan varit. Tjeckien utanför Prag etc etc. Jag har oxå lärt mig att det är skönt med en resepaus, men att jag sedan längtar ut igen! Idag har jag lärt mig att jag inte blir hysterisk när katastrofen (bloggen nere pga hackerattack) inträffar. Fullt fokus på att byta alla lösenord och skaffa säkrare skydd. Vi kommer kanske vara utan blogg ett tag. Livet fortsätter.
Kloka insikter, det där om att länder går att åka tillbaka till vet jag bara i teorin än så länge, ser fram emot att få utöva det i praktiken. Resepauser tror jag är nyttigt så även om de infaller lite ofrivilligt tror jag en ska ta vara på dem. Hackandet – jag ryser av tanken!
Ja jisses vad jag kan snöa in på siffror. Även jag måste sluta stirra mig blind på dom. Det var därför jag tog en paus från instagram där det blev alldeles för mycket fokus på räkna likes och följarantal. Så skönt att ta ett steg tillbaka från det.
Jag har nog lite svårt att bestämma mig om det är dåligt eller inte. Visst är det en jakt på ett kvitto och bekräftelse men oxå ett sätt att följa sin egen utveckling och det är väl inte konstigare än att någon i ett cafe slaviskt räknar dagskassan tänker jag 🙂
Så intressant att ta del av! Ser fram emot att prata mer om detta och mer än det 2018! Håller helt med om att vi måste ses oftare 😉
Då får vi boka en kväll eller helgdag då vi tar oss igenom det viktigaste: Bloggstrategi och livet