Blogg

Jag ser tillbaka på en fin vecka med små utflykter att lägga till handlingarna. Dagar och veckor flyter ihop likt sanden och vågorna.

Nu har vi läst en högskolekurs i utlandsvistelse med barn – 20 veckor är lång tid och tänk så mycket vi lärt oss. Mer än heltidsstudier.

De små utflykterna och den sköna vardagen

Den här veckan har vi hyrt cyklar vilket vi verkligen har fått mersmak för, så mycket möjligheter det skapar. Vi har hängt vid stranden om eftermiddagarna och ätit picknick i lekparker. Jag har käkat lunch från en kutryggad kvinna och hennes man och passerat den lokala marknaden. Sådant jag älskar att göra men som mer blir exotiska utflykter än vår vardag när vi bor i ett lägenhetskomplex där allt vi behöver finns inom 200 meter.

Varmare än varmt

Med tiden tycker jag att vi alla blivit bättre på att hanterar värme 30 grader känns helt okej, även för barnen. Den här veckan är varmare än vanligt och har legat stadigt på 32-34 grader. Det märks skillnad på barnen, och oss, mellan 30 och 34 grader måste jag säga. Temperaturen, oavsett om det är 30 eller 34 gör att vi har ett gäng timmar varje dag då vi försöker hålla oss inomhus. ”Man vill ju vara ute och nyttja att det är så fint väder” hör jag Erik säga och med den meningen är jag skolad. Men till skillnad från Sverige gäller inte att strålande sol är det mest eftertraktade eller att ju varmare desto bättre.

I grova drag skulle jag säga att solen och värmen innebär följande

• Kl 7-9 – behagligt att vara ute. Cyklar eller leker utomhus
• Kl 9-11 – varmt och svettigt att vara ute. Spenderas antingen i lekrum med AC eller bad i poolen med full mundering för solskydd
• Kl 11-15 – för varmt att vara ute. Vi äter lunch i skugga och sen sova, vila, chilla inomhus
• Kl 15-18 – varmt men skönt att vara ute om det är vid havet eller poolen
• Kl 18-24 – behagligt att vara ute efter att solen gått ned. Inget behov av långärmat utan snarare skönt att sluta svettas.

En dag trotsade vi värmen och besökte en hantverkskaffefestival med entusiastiska kaffemakare och diverse andra utställare. Det var trevligt men väl varmt för att vilja strosa lugnt någon längre tid.

Åtta år tillsammans!

Den här veckan har vi firat åtta år tillsammans. Jag är lika förundrad varje årsdag vi har. Åtta år, snart ett decennium. Så mycket roligt vi haft, så många resor vi gjort, så fa barn vi fått. Tänker på vad de kommande åtta åren kan innebära – vad som helst nästan!

Vi firade med att hyra cyklar som visade sig bli starten på en grym daglig aktivitet. Det visade sig att vi var på rätt plats vid rätt tillfälle och fick äta lite överbliven glasstårta från en kvinna som firade att hon fyllde 50 år. Kvällen avslutades med att vi spela in lite podd, äta gottis från seveneleven och titta på Världens sämsta indier. Inget jätteavancerat firande med andra ord men känslan av att fira kärleken var ändå påtaglig.

Kvällsmat från Tamarind Market

En av de bästa stunderna hade vi efter att solen gått ned och vi åt night-market-mat vid stranden samtidigt som Elton hittat några svensktalande kompisar och alla var så himla nöjda och glada. Friterade krabbkakor, vårrullar med plommonsås, papayasallad och avocadosmoothie. En komplett måltid för min del.

Det märks att Elton blir väldigt glad av att få leka på svenska. Även om barn kan förenas och leka även utan språk så blir det så mycket lättare och mindre konfliktfyllt när de kan prata om vad de vill göra och inte. Det är en lärdom för kommande resor, behovet av att få leka på ett språk en förstår.

Våra sista tio dagar

Nu är det tio dagar kvar. Det känns okej att åka härifrån och bra att komma hem men nog kommer jag många gånger drömma mig tillbaka och ibland fråga mig varför jag bor i ett mörkt och kyligt land som Sverige när det finns varmt som i Sydostasien.

Vår kommande vecka bor vi dels på La Habana igen som vi bodde i början av våra tid i Hua Hin och dels på ett ställe en bra bit från stadskärnan. Vi vet att det i området finns ett grymt café med barnaktiviteter och att vi har pool och lekrum där vi bor. Resten ska upptäckas med cykel och det ska bli skönt och roligt att se en annan del av staden.

Här finns alla inlägg om Thailand och alla inlägg om vår långresa 2022-2023

Vi har haft ännu en skön vecka utan några större äventyr förutom en fantastiskt fin utflyktsdag i fredags. Livet har sin gilla gång, är det första gången jag skriver så denna resa månne?

En vanlig vecka i Hua Hin

Mitt under varje resa eller i samband med att det är dags att åka hem brukar jag alltid önska att jag hade formulerat mina förväntningar. Inte för att kolla om det uppfylls utan för att det är spännande att läsa om vad jag själv trodde om något. Hur mycket ”gilla gång” hade jag trott att livet skulle vara på denna resa? Säkert mycket mer än det blivit men det vet jag inte eftersom inget finns skrivet och minnet har en förmåga att förflyttas och förändras i takt med att själva resan upplevs. Nåväl, nog med reflektion om detta.

De oberäkneliga stränderna

Om dagarna har vi badat i poolen på förmiddagen och i havet på eftermiddagen. Det senare lite mer klurigt eftersom tidvattnet står olika högt och det inte alltid finns någon riktig strand att tala om. En sak jag lärt mig den här resan är att stränder förändras. Jag tänkte att de kanske gör det över årstider och av regnperiodereller lite olika över dagen men i t.ex. Da Nang kunde strandens höjd skilja en dryg meter när havet varit framme med sin kraft.

På många sätt har veckan varit enkel och friktionsfri, allt finns inom 200 meters avstånd. Mataffär, enklare lunchrestauranger, pool, kidsroom, strand och hav. Det är precis vad vi behöver den här sista månaden.

Jag märker att jag tar färre bilder och tolkar det som att mycket av det som varit nytt och intressant har blivit vardag. Jag behöver inte fler bilder när barnen badar i poolen, leker vid stranden eller äter ris och nudlar från en plaststol.

I onsdags åkte vi iväg till en strand 10 minuter bort som var helt öde. Det visade sig att det var städdag och att ingen fick vara på stranden på hela dagen. Alla solstolar prydligt uppställda i rader på varandra. Tydligen ser det ut så varje onsdag. Trist men så bra att stränderna tas om hand och städas. Vi hängde på en surf club istället och njöt av lugn och ro och barn som för det mesta var nöjd med att kräla runt i sanden. Elton övade lite inför sin framtida surfkarriär.

Utflyktsdag med fyra stopp

Starten på vår tredagarshelg var en utflykt 20 minuter från vårt hem. Vi inledde morgonen med lyxfika på Marzipan Patisserie Café and Bar och gick sedan till dess granne Artistic Village där olika konstnärer höll till och skapade samt visade upp sin konst. Det finns så mycket skicklighet här på jorden! Där fanns en del mer anpassad för barn vilket var uppskattat. Lunch och eftermiddag spenderade vi på KK Garden som låter gäster komma på besök över dagen. VI hade poolen och ett lekrum för oss själva vilket var helt underbart. Sista stoppen för dagen blev Wheelies Café där det fanns liten BMX-bana och olika stationer för barn att leka på. Ett toppenställe jag gärna skulle bo granne med!

Jobb och uppdrag

Den här veckan har också innehållit en del jobb/uppdrag. Det gör ju alla mina veckor men denna vecka har det varit ovanligt konkret. Dels har jag deltagit digitalt i styrelsemöte med Ecpat. Dels har jag hållit en föreläsning med titeln Makten att porträttera – hur vi porträtterar personer och platser hållbart för en sociala medier kurs på Yrkesakademin och dels har jag förberett en annan föreläsning som jag ska hålla om några veckor. Roligt att hålla hjärnan igång! Ser fram emot mer av sånt här när jag kommer hem.

En reflektion om: Det finns alltid mer än vad en tror

Hur stor är en stad? Hur långt är ett snöre – ja det beror på vart en drar gränsen. Den här veckan och sista veckan i Nha Trang gjorde vi två utflykter som låg ca 30 minuter utanför någon typ av stadskärna. Båda gångerna blev det så himla tydligt att en stad består av så mycket mer än det som många resenärer upplever. Min första bild av Hua Hin var att det var en avlång stad med en huvudväg som följer kusten. När vi sedan åker rakt in i landet tar staden inte slut. Den bara växer och växer och vi ser det ena roliga stället efter det andra som vi gärna hade stannat till på. Tänk så mycket det finns bortom de klassiska gatorna som resenärer oftast befinner sig på. Slutsats av detta: Jag ska fortsätta röra mig bort från huvudgatorna och se var vi hamnar. Ibland blir det lite av en flopp men mer ofta än sällan blir det hur bra som helst.

Nästa vecka

Vi bor kvar på samma ställe en vecka till men sedan har vi våra sista tio dagar vi ännu inte bestämt var vi ska vara eller bo. Det blir till att bestämma det snarast.

Här finns alla inlägg om Thailand och alla inlägg om vår långresa 2022-202

Tillbaka i Thailand men i ny stad och den här gången kanske vi ger oss det chilla liv jag hade föreställt mig att hela den här resan skulle ha.

Mars är här, vår sista månad på vår långresa har inletts och därmed även vår sista anhalt. Än har jag inte börjat någon nerräkning och någon komma-hem-ångest har jag knappast. Jag kommer vara så nöjd med den tid vi haft och jag kommer också vara nöjd över att vara hemma igen.

Säga hej till den nya staden Hua Hin

Vi valde till slut att vara i Hua Hin och i denna veckosammanfattning ska jag bespara både mig och er alla turer som pågått i min hjärna om vi hur länge vi ska vara här och var/hur vi ska bo och varför. Jag börjar se ett visst mönster. Ingen plats vi besökt har känns övertygande bra första dagarna. Jag med min ambition om att alltid hitta/göra/vara det bästa har svårt att hitta ro att bara nöja mig. Jag låter liksom hjärnan spinna på istället för att sätta ner foten och säga att det här är bra nog och det är dessutom riktigt bra. Jag som inte har koll på min egen eventuella PMS-cykel undrar om det dessutom finns ett sammanträffande kring detta eftersom vi bytt boende med ganska exakt 28-30 dagars intervaller. Hursomhaver, låt mig sammanfatta det såhär: Vi blir i Hua Hin större delen av månaden och det känns bra.

Staden Hua Hin

Staden Hua Hin är lång rent geografiskt och känns ganska ocharmig. Uppenbart tillhåll för många turister som stannar kortare eller längre perioder. Taxisystemet är smidigt men jag har inte lyckats lista ut frekvensen på dem ännu. Vi bor i en lugnare del av staden och här finns inte alls lika många caféer eller andra kul ställen att upptäcka. Jag tycker det är trist samtidigt som när jag tänker efter, det enda jag vill efter fyra månader av halvflängigt stadsliv är att sänka tempot lite och ta vara på att det finns barnsysselsättning inom en väldigt kort radie. Plus, det finns ett gäng beach-häng-ställen som jag ska utforska. Det som blir det blir bra.

Vardagsrull med varvat pool och hav

Vi har alltså spenderat veckan i Hua Hin och närmare bestämt på lägenhetskomplexet La Habana med några hundra lägenheter som hyrs ut kort och långt som alla ligger runt ett väldigt trevligt poolområde. Stranden finns 100 meter bort och den har precis det lugna vatten som vi saknade längs Da Nang och Nha Trangs kust. Det här är vad vi behöver nu.

Vardagsrullet den här veckan har vi fått till bra och jag får ofta påminna mig om att det här är så långt ifrån den svenska vardagen hemma vi hade haft om vi inte varit här.

Vi vaknar och äter frukost utan någon som helst tendens av att alla sitter ned runt ett fyrkantigt bord. En av oss börjar jobba, den andra går till den lilla lekparken och poolen och rastar barnen. Vi ses och äter fried rice tillsammans. Barnen somnar i vagnen. När de vaknar växlar vi ansvar och den andra föräldern går till havet där eftermiddagen spenderas efter att dagens hetaste timmar har passerat. Vi äter någon typ av middag. Antingen på nattmarknaden (älskar verkligen detta med Thailand, inte alls samma kultur kring det i Vietnam), hemmakokta nudlar i kopp eller en hemkörd pizza. Barnen somnar och vi med om vi inte orkar vara vakna någon timme eller två.

Jason knatar numer hellre än han kryper och har även han till slut blivit ett vattendjur som ganska nyligen insett att sprattlande tar honom framåt. Elton har återigen erövrat rädslan för vågorna efter en översköljning för några veckor sedan och trivs lika bra med att gräva grävskopa i sin egen bubbla som att skutta runt i den naturliga lilla sjö som bildats på stranden.

Veckans utflykter: Pranburi och Parrotdise

VI har gjort två utflykter. Den första till den mindre staden eller större fiskebyn Pranburi några mil söder om Hua Hin. Vi stod och iakttog fiskarnas morgonbestyr, gick längs huvudgatan, spanade på livet och åt lunch nr 1 ris och kyckling. Kraschade på caféet Palm Spring och lät barnen sova medan vi reflekterade över våra två månader i Vietnam. Tog oss till stranden som kändes totalt öde och dessutom oklart om där ens var någon strand eller om det bara vara högvatten. Chillade vid en trevlig pool där vi åt lunch nr 2 Fish and Chips och konstaterade när vi åkte hem att vi är glada att vi åkte dit men vill inte tillbaka.

Utflykt nr 2 gick till den ekologiska gården Parrotdise som serverade gooda smoothies och där barnen fick mata och klappa på gårdens djur. Plocka ägg, titta på papegojor och klappa sköldpaddorna. Fint ställe att börja en söndag med.

Framöver

Efter lite velande från min sida har vi till slut bestämt att vi inte ska åka till någon ö som jag sett fram emot. Vi har det för bra här för att riskera att hamna på en ö vi inte trivs på och det innebär dessutom  extra resekostnader och två dagar som behöver ägnas åt buss och båt. Det är inte värt det. Upptäckarlusten får stå tillbaka till förmån för smidigheten. Vi har precis bytt boende igen men nu ska vi bo här i två veckor så får vi se hur resans sista 10 sista dagar ska se ut.

Här finns alla inlägg om Thailand och alla inlägg om vår långresa 2022-202