En utflykt från Jönköping kan med fördel gå till Gränna och Visingsö med plusmeny. Ett utflyktsmål som passar utmärkt för semester i Sverige.
Längs Vätterns östkust finns det några riktiga turistpärlor som en lätt kan besöka som en utflykt från Jönköping. Oavsett om det är heldagsutflykt med bil eller en mer långsam variant med cykel eller camping finns det saker att fylla flera dagar med.
Norr om Gränna går denna otroligt vackra väg längs Vättern, läser mer om det längst ned i inlägget. Gränna och ett av dess polkagriskokerier
Tips på utflykt från Jönköping
Jag samlat några tips på ställen att besöka under en utflykt från Jönköping. Här finns allt från hantverkstraditioner och polkagrisar i oändlighet till hisnande historia och underskön svensk landsbygdsidyll. Det är lätt att uppskatta Sverige och viktigt att påminna sig om att några av de här ställena reser folk från andra länder till för att få besöka. Sverige har massor att erbjuda under en semester eller som krydda i vardagen för den som bor relativt nära.
Gränna och dess goda grisar
Gulliga Gränna har mer än bara polkagrisar även om det är detta som de främst är kända för. Från Gränna utgår också båten över till Visingsö och dessa två kan med fördel kombineras under en utflykt från Jönköping.
Trevlig stadsbild i lilla Gränna
Polkagrisarnas hemstad
Grännas huvudgata må vara kort och intensiv och utbudet av polkagrisar är det ingen brist på. Det ena stället efter det andra radar upp sig och här finns alla tänkbara varianter av polkagrisar vad gäller både form och smak. Ofta står bagare och gör polkagrisar som går att kolla på genom ett fönster, de är minst sagt skickliga!
⇒ Läs mer: Mer om Polkagrisar och att prova-på-baka dem finns i mitt inlägg om att baka polkagrisar i Gamla Stan i Stockholm.
Världsmästare i Polkagrisbakning, det är inte fy skamBakom de här glasväggarna bakas det för fulltHur många sorter som helst att välja mellan,Fins även i fina små glasburkar med karameller istället för stänger
Hantverk, caféer och småstadsidyll
Det är en fröjd att gå längs trähusen och hantverksbodarna i Gränna. Knäckebröd, saft, marmelad och sylt och diverse hantverk från riktiga proffs. Här finns chokladmakerier och caféer, gottegrisen kommer inte gå hungrig på dessa kvadratmetrar.
Ett av många fina trähus i GrännaVarför döpa ett café till något annat än det enkla: FiketHär har jag aldrig varit inne men jag kan inte tänka mig annat än att det är gott
Museum om Andrées polarexpedition 1897
Grenna Museum bjuder på en riktigt spännande skildring av Andrées polarexpedition med målet att hitta nordpolen. Hur han med luftballong flög i väg och sedan försvann. Dödsorsaken är inte helt fastslagen och den extra nyfikna kan med fördel lyssna på P3 Dokumentärs avsnitt Den dödsdömda polarexpeditionen.
Jag måste ha tappat bort alla mina bilder från Grenna museum där utställningen om Andrées äventyr finns. Här är åtminstone en skylt…
Visingsö och dess vidder
En av de mer klassiska utflykterna att göra från Jönköping är att besöka Visingsö. Dit går att åka över dagen men många bo också där flera veckor över sommaren. Ön är platt och utsikterna fantastiska nästan vart en än vänder sig.
Klassisk häst och vagn på Visingsö, populärt sätt att se delar av ön
Tempelgården
Min favoritplats på Visingsö blev Tempelgården. Coola skulpturer och konst, småstugor att bo i och ett redigt café med keramik till försäljning.
Tempelgårdens alléNågra av alla skulpturer
Persgården
Gårdscaféer och tillhörande butiker är ofta urmysiga, Persgården är inget undantag utan snarare en av de bättre. Lite storskalighetskänsla men ändå genuint.
Gårdsbutik och fik på Persgården. Här finns även ett galleri och trevliga omgivningar
Ekar och naturgodis
Visingsö är känt för sina ekar och om jag hade väntat mig knubbiga korkekar så fick jag snarare ståtliga, spikraka och högresta trädkronor. Att cykla omkring på Visingsö är nog det bästa sättet för den som långsamt vill njuta av allt vad svensk fält har att erbjuda när de är som allra vackrast. Skogen, vattnet, fälten, blommorna och trähusen. Det känns ”riktigt svenskt”, vad nu det än må betyda.
Inte som i tjuren Ferdinand men ändå väldigt ståtligaSå här tar många sig runt, Det finns många cyklar att hyra
Uppgränna och dess udda hus
Norr om Gränna finns den lilla orten Uppgränna som framför allt har två hus med stort H som med fördel kan besökas under en utflykt från Jönköping.
Uppgrenna Naturhus
Uppgrenna Naturhus är ett gigantiskt växthus med cafédel och konferens med en utsikt över Vättern som heter duga. Sittandes bland gurkplantor och klättrande växter känns de som att komma till en liten oas av regnskog. Öppet mestadels på sommaren och eventuellt till salu så bra att kolla upp vad som gäller innan besök planeras.
Jag fikar på Naturhus
Brahehus – slottsruin från 1600-talet
Precis ovanför Naturhus finns pampiga Brahehus. Utsikten över Vättern är enastående och så vitt jag vet är det fritt fram att besöka Brahehus dygnet runt utan kostnad. I anslutning finns också en mack och en vägkrog att stanna till på.
Brahehus. Bakom går E4:an så den som kommer från det hållet får en väldigt fin utsikt
Plusmenyn: Förgyll bilkörningen
Parallellt med E4 går det från Gränna upp till Ödeshög en otroligt vacker landsväg. Den är ett skönt avbrott från motorvägskörningen och med rätt ljus blir känslan nästan magisk att susa/puttra fram omgiven av Sverige.
Så här ser en del av vägen utMed storslagen utsikt över Vättern på sina hållGenom fina skogar som omsluter bilfärden
Det var mina tips om främst Gränna och Visingsö som ett förslag på utflykt från Jönköping. Den som grotta ned sig ännu mer kan med fördel läsa detta.
Turismen ökar vilket både gynnar och missgynnar de platser som blir besökta av hundratusentals varje år. SVT:s korrespondenterna program Turisterna anfaller fick mig att fundera på massturism.
Programmet Turisterna anfaller
SVT:s korrespondenterna är allt som oftast superintressant och välgjort. För ett par veckor sedan var ämnet extra intressant: Massturism. Programmet har titeln Turisterna anfaller. Två platser skildras, Färöarna och den lilla Österrikiska orten Hallstatt. Journalisterna intervjuar lokalbefolkning, borgmästare, turistchefer, guider och turister. 30 minuter av turismens komplexitet beskrivs ur olika perspektiv.
Print från SVT Play
I Hallstatt bor det knappt 800 fasta invånare, orten har besök av en miljon personer varje år. Färöarna har stängt ned för restaurering och där behöver turismen styras upp om den ska kunna fortsätta utan att Lunnefåglarna störs, marken trampas sönder och ekosystemet håller ihop.
Turismens dubbla ansikten beskrivs, både hur den gynnar och missgynnar platser, människor och natur. Det är ekonomi som blomstrar som ger lokalbefolkning jobb, och det inkräktas på integritet när människor fotar sig framför människors hus och trädgårdar. Det är natur och lokalbefolkning som får betala för turismens framfart.
Vackra Färöarna som åtminstone i mina flöden verkligen blivit hypat, vilket ju inte är så konstigt när vi i norden har denna natur relativt lättillgängligt. Foto: Fanny Shallot.
Mina fem tankar om massturism
1. Massturism vs överturism
I programmet används båda begreppen och jag tycker det finns en poäng med att skilja dem åt. Mass- innebär för mig att det krävs en tillräckligt stor mängd medan Över- är ett mer relativt begrepp. Även små mängder turister kanske ger en överturism av vad platsen klarar av och massturism i sig måste inte vara problematiskt om det sköts på ett bra sätt.
2. Turismen behöver organiseras
Det blir tydligt att mycket turister inte per automatik innebär problem. Det är flera som påpekar nödvändigheten i att organisera upp turismen. Det kan handla om att stärka naturen med grusade eller ”träplanks”-leder, kräva föranmälan från turistbussar så de kan spridas ut över dagen eller sätta ett maxtak eller säkerställa att det finns återvinning och sanitära förutsättningar. Här tänker jag att väldigt många platser har mycket att vinna på att inte se turism som en okontrollerbar våg utan som en flod som faktiskt går att leda rätt.
Bergen i Norge har helt klart organiserat upp sin turism så att orten kan ta emot många människor utan att det känns trångt
3. Bra med breddande exempel
Det är bra att det visas upp två europeiska exempel som är långt ifrån charter. Bilden av massturism tycker jag är allt för enkelspårig. Det som ofta används som exempel är förstörda ekosystem vid stränder/korallrev och orter med för mycket festande. Massturismen och konsekvenserna av turism är så långt många fler än detta.
4. Dolda pärlor som ändå ska kännas till
Det här fascinerar mig, turister inkl jag själv, är ofta på jakt efter dolda pärlor. Men inte så dolda att ingen hittat dem. Dolda så att de känns unika, men igenkänning är ändå viktigt, en känsla av att dela det dolda med några andra. En pärla kan vara dold ett tag, tills tillräckligt många varit där och spridit vackra bilder på instagram och sen är den inte varken dold eller en pärla längre när den blivit förstörd av massturism. Sociala medier är förödande för en del platser när det blir för hög koncentration när ”alla vill dit”.
Flöjen i Bergen är ingen dold pärla, den är snarare uppenbar men när vi hittade en egen lite topp med utsikt så kändes upplevelsen betydligt större och roligare just för att ”alla inte var där”.
5. Blixtvisit eller stanna en dag
En guide har ett resonemang som gjorde att jag kände mig lite träffad. Att som turist göra en blixtvisit, ta sina foton och sedan åka vidare gynnar inte platsen. Att istället vara där en dag, äta på de lokala restaurangerna, besöka lite hantverkare, betala inträde är att bidra til platsen istället för att bara konsumera den. Å andra sidan, om alla var där en heldag skulle inte lika många kunna besöka, med lite ruljans kan människor går omlott. Det här får jag klura vidare på vid kommande resor.
Dina tankar?
Har du sett programmet Turisterna anfaller? Vad tyckte du i så fall? Om inte, väcker denna selektiva sammanfattning några tankar hos dig?
Här finns fler inlägg på temat turism och om Färöarna har jag skrivit en guide utifrån Fannys rekommendationer som bott där.
Vad har en förlossning och en långresa gemensamt? Förutom upplevelser att bära med sig hela livet, en hemkomst med förvånansvärt många likheter.
Nu har vi varit hemma i knappt två dagar och känslan av att komma hem har varit så bekant på något sätt. Som att komma hem från en stor resa. Ju längre tiden går desto fler exempel på likheter dyker upp mellan våra lite längre resor och denna mer intensiva förlossningsresa.
Känslan av att vara på väg hemmåt
Efter fyra dagar på BB fick vi äntligen komma hem. Lille V och jag hade lite svårt att få till amningen så han gick ned en del i vikt vilket krävde fler kontroller och mer amningsstöd till oss. På ett sätt skönt att vara kvar med full service och all tänkbar hjälp men till slut ganska påfrestande att röra sig inom fyra väggar utan att kunna öppna ett fönster.
I söndags var det till slut dags och redan där och då var känslan bekant. Packa ihop väskan och alla prylar som varit utspridda, göra en sista utcheckning och lämna det tillfälliga boendet. Vara förväntansfull inför sista etappen hem från destination till bostad och nyfiken på vad som väntar där hemma. På ett sätt same same, men å andra sidan fylld av nya erfarenheter.
Två föräldrar som inte riktigt lyckas klä sitt barn för första gången. I am a hiphoper, yes I am. Så redo och så taggad…
Komma hem efter stora äventyr
Äntligen på väg hem! En transportsträcka för att på riktigt markera att äventyret är slut. Ibland en långflygning, ibland femton minuter i bilen. Mentalt en viktig del för att ställa om och förstå att nya tider väntar.
Väl hemma blev det fokus på att försöka få lite ordning. Tacka oss själva för att vi inte lämnade en lägenhet i kaos. Vattna blommor, packa upp, sortera tvätt, placera ut diverse saker som kommit med från äventyret. Ena gången en souvenir som ska få sin plats, andra gånger skruva ihop en spjälsäng. På ett sätt ganska trött, men samtidigt lite hög på själva känslan av att ha kommit hem.
Sova i sin egen säng, titta sig i sin egen spegel och klämma en pormask som fått leva et eget liv när jag inte brytt mig så nog om hur jag sett ut. Ta en dusch och skrota omkring där hemma.
Sen kom vi in i lunken. Måste köpa mjölk som alla andra, kollar på Rapport om skjutningar och politiskt spel. Äta hemlagat och skåla för alla minnen som skapats. Vara tacksam.
Arlanda 2016 när vi gjort vår transportsträcka och snart var redo att möta Sverige
Dela alla tankar efter ett riktigt äventyr
Sedan dags för att i tur och ordning beta av folk jag vill ringa. När vi varit borta på en jorden-runt-resa eller en förlossning så finns det en del att förtälja. Hur har ni haft det? Hur känns det? Har allt gått bra? Vad har varit bäst? När kan vi ses? Att få prata om det som varit är ett sätt att bearbeta och få minnas tillbaka. Sätta ord på stora upplevelser som en knappt kan förstå eller ta in.
Jag minns så väl känslan under och efter vår jorden-runt-resa. Vi hade upplevt obeskrivligt mycket samtidigt som det kändes som att hela världen där hemma stått still eller snurrat runt på samma ställe. Nu en fyradagars upplevelse i ett slag för sig och med samma känsla. Shit va vi varit med om mycket, vad har ni andra gjort under tiden egentligen? Egocentrerat såklart men ändå samma känsla från både långresa och förlossning. Fascinerande.
Eriks mor var glad över att få se Lille VismerMin syster var passande nog hemma från FinlandEriks bror David hade köpt en björn av det större slaget…
En helt ny vardag
Att komma hem efter förlossning har varit lättare än jag väntat mig. Hormonpåslaget är stort antar jag och jag får infall att jag kanske ska sätta igång en deg? Snart tillbaka på kontroll i hopp om att vikten är stabil och sedan hoppas jag att jag kan göra små små äventyr för att pröva vingarna som förälder till ett nytt liv. Kanske en bakelse på Sundbybergs bästa konditori eller en tur till biblioteket bara för att pröva att mata i det offentliga.
Om likheterna mellan hemkomsterna efter en långresa och en förlossning är många, är likheterna i vardagen desto färre. Ett nytt äventyr är här och det ser jag verkligen fram emot!
Ett friskt barn har fötts till denna jord och kan ansluta sig till skaran av världsmedborgare!
Det här är Lill-Vismer
I ynka tre dygn har han vandrat på denna jord, eller snarare andats på denna jord för det är nog det han gjort allra mest. Vi mår bra, förlossningen överlevde vi alla tre och sen dess har vi hängt på BB för att få igång amning, få ned lite ofördelaktiga värden och allmänt bekantat oss med varandra. Det går bra med det mesta.
Vismer lilleputt 2 timmar gammal
Livet och alla dessa planer
Det är ingen idé att försöka ignorera det faktum att jag faktiskt gillar planer och att ha koll på läget. Och även om jag blev smärtsamt medveten om att jag kan glömma både planläggning och kontroll i våra försök att bli gravida så var ändå en av mina första tankar när IVF:en väl satt sig om hur jag nu skulle kunna planera något överhuvud taget i denna graviditet. Min kloka vän Lisa sa då att jag visst kan planera men att jag får lägga in lite mer flexibilitet som en del av planen. Sagt och gjort och så flöt graviditeten finemang. Och om det tog lång tid att bli gravid så hämtade vi hem detta i och med att vår lilla projekt levererades några veckor tidigare än vad jag ändå hade väntat mig. Och vad gäller just leverans hade jag lagt in en enorm dos flexibilitet. Jag har lagt väldigt lite fokus på det så kallade beräknade datumet. Ändå måste jag erkänna mig överraskad över Vismers tidiga ankomst.
I min planeringsanda så hade jag fina planer om att förskriva blogginlägg, dra ned på frekvensen något och lite andra idéer på hur bloggen skulle kunna rulla även med ett litet kidd. Men det byggde ju på att vårt barn skulle komma i nån typ av närtid till beräknat datum eller något senare. Nu blev det inte så och det absurda uttrycker ”livet kom emellan” (livet är väl här, nu, emellan och överallt hela tiden) känns ändå passande på något sätt. Så med det sagt. Välkommen till världen Vismer nr tre. Den första att födas med detta efternamn (åtminstone i detta land) och just nu under enbart det epitetet tills ett lämpligt förnamn har hittats.
Nu tar vi allt som det kommer och är glada att allt gått så bra och att vi har varandra.
Fina grabb gör sina första försök att hitta det berömda bröstet
Oktober har känts som en lång månad av omställning och förberedelser. Men också en månad av Sverigeutflykter och fantastiska vänner.
Stories från oktober 2019
Oktoberresan
Oktober har bestått av hemmatid och tre kortare utflykter med fokus på umgänge, god mat och natur. En hästhelg på underbara Hallmyra med varm utomhuspool under stjärnklar himmel. En tack-middag för ett av våra bröllopsvärdpar i Linköping. Och en myshelg utanför Nora med korvgrillning och lyxmat på Bryggerikrogen.
Min kära vän Catharina som fyllt 60 år. Vi firade med en middag på favoritrestaurangen SMAK och pratade om allt mellan himmel och jord. Jag är så galet tacksam för de vänner jag har som tillhör en helt annan generation. Klokskapen, tryggheten och visdomsorden haglar.
Catharina <3
Dubbla efterrätter!
Oktobers lärdom
Det mest uppenbara är allt jag lärt mig (i teorin) om förlossningsförberedelse. Hur skulle jag klara mig utan poddar och ljudböcker? Det är så jag lär mig saker nuförtiden. Har även lyssnat på historiepodden och där har jag fokuserat på utvecklingen i några länder i Afrika.
Oktoberminne
Det är många resor jag sett tillbaka på genom mitt inlägg om hur min egen resenärs-resa sett ut. Det blir så tydligt hur mycket jag vuxit av de resor jag gjort på egen hand. Från Balkanresan som var en prövning på många sätt, till Italien som mest var en enda lång njutning och mina två resor till Ghana och Gambia då kände mig som queen of travels.
Oktoberbild
Underbara skog, snälla häst och en modig man som tar alla chanser han kan på att bli bättre att rida.
Erik och Björnen
Oktober och privatlivet
Oktober har varit ett långlopp av fix och trix. Vi har inhandlat diverse nödvändiga babyprylar, jag har pendlat till Ikea, vi har levt i renoveringskaos och byggdamm. Utan dusch och med hinkspolning i sex veckor har gått förvånansvärt bra trots att två dygn krävde kiss i burk… Jag och Erik har förflyttat vår gräns för integritet ytterligare, kanske bra förberedelse inför förlossning och småbarnsliv.
Oktoberkänslan
Transition. Det är väl inte riktigt en känsla utan snarare ett tillstånd. Jag är i en övergångsfas och det är så fysiskt tydligt. Kroppen förändras, att-göra-listan på jobbet fylls inte på utan har faktiskt ett slut, badrummet och diverse inköp. Jag är omgiven av förändringar i fysisk form och tackar återigen för att det mentala följer med i processen och varken är före eller efter.
Bästa kroppen på bästa hästen
Badrum klart!
Oktobers reseplanerande
Har inte blivit vidare mycket av detta förutom att jag drömmer om lite resor jag vill göra under 2020 med bäbis i sele. Är svårt att vara särskilt konkret i detta utan jag vet vad det är för krabat som kommer ut och hur jag känner inför det.
Oktoberlänkar
Dryden har skrivit om haze i Singapore som jag inte hade en aning om. Dis orsakad av illegala skogsbränder i Indonesien. Inte bra för klimatet minst sagt!
Petter Stordalen köper Ving, hur ska det sluta? I succé tror jag ochdet här gissar jag att vi har att vänta i framtiden.
Idag nåddes vi av nyheten att Petter Stordalen tillsammans med två riskkapitalbolag köper Ving. Petter sa på presskonferensen att han får gåshud av att möta den jublande personalen och att det här är ett stort moment för han som affärsman. Själv får jag lite gåshud när jag tänker på vad den mannen skulle kunna hitta på framöver. Han är känd för att vara modig och alltid i framkant, det kommer bli spännande att följa vart Ving tar vägen. Stordalen är också expert på den nordiska marknaden så potential finns det gott om.
Vad händer när Stordalen tar över Ving?
Genast när beskedet kom började jag fundera på vad det här kan innebära. Vad för storheter kommer skapas ur detta? På det knappa dygn som gått har jag lyckats spå fram följande. Eller egentligen är det ingen spådom, det är vilda gissningar på saker som skulle kunna ske framöver.
Ving får större hjärta
Ving har redan idag många fina samarbeten och verksamheter som stöttar olika initiativ och projekt för att skapa en bättre värld. Detta tror jag vi kommer se mer av. Petter ser sig själv som en person med stort hjärta i det han gör och de två gånger jag lyssnat på honom i Almedalen har han pratat om värderingar. Det har handlat om potential i människor, ledarskap och hållbarhet. Eftersom detta även ligger helt rätt i tiden tror jag vi kommer se fortsatt utveckling kring hållbarhet i stort och klimatfrågan i synnerhet. Det kan handla om allt från mer satsning på fossilfritt bränsle, klimatsmartare boenden och tågcharter men också bra mat, hälsofokus och andra frågor än rena klimat och miljöfrågor.
Petter Stordalen pratar passionerat om att vara värderingsdriven i Almedalen 2017
Spektakel
Petter slår ofta på stort så egentligen är det inte förvånande att han väljer att köpa Ving. Vad det kommer innebära för affären och hur han kommer presentera nya koncept och utvecklingsprojekt återstår att se men jag tror vi har ett gäng överraskningar att vänta när saker har stabiliserat sig.
Paketresornas framtid
I senaste avsnitt av Att resa-podden funderar på paketresornas framtid och om charter är utdöende med anledning av Thomas Cooks konkurs. Deras spaning är att det fortsatt kommer finnas ett intresse för paketresor men att de måste finnas ett större värde jämfört med att boka separat. Min bild av Petter är att han (eller det är väl hans anställda som gör jobbet) är grymma på att ligga i framkant, ha fokus på kunden och förstå marknaden. Annars skulle han aldrig kunna byggt upp en så framgångsrik Nordic Choice-verksamhet. Jag tror han kommer ta de bästa russinen ur kakorna och erbjuda precis det kunderna vill ha. Fokus snarare på att utveckla paketresor till en ny nivå än att avveckla.
Nya destinationer
En gissning är att Ving kommer resa till lite nya destinationer framöver. Det vore väl inte så förvånande om han tar det bästa han kan om hotellbranschen tillsammans med den kompetens som finns i Ving och skapar nya sätt att bo och resa på. Kanske kommer vi se ett ökat resande i norden där allt inte handlar om att resa långt bort med flyg.
Hållbarhetsknuff på Nordic Choice hotel i Oslo
Korsade kundklubbar
Ving och Nordic Choice har minst en sak gemensamt förutom att de befinner sig i resebranschen: stora lojala kundklubbar. Efter lite GDPR-trixande kommer kunderna i de respektive klubbarna kunna korsbefruktas med erbjudande över varumärkesgränserna. Med lite AI och kunddrivna analyser så kommer de respektive kundgrupperna få målgruppsanpassad upplevelser som tidigare inte varit möjligt.
Starka varumärken
Som en fortsättning på kundklubbarna så har både Ving och Nordic Choice flera undervarumärken. Det är nischade boende anpassade efter målgrupper som t.ex. affärsresenärer, barnfamiljer och kärlekspar. Dessa tror jag kommer utvecklas ännu mer och jag ser också nya koncept framför mig.
The Box hotel i Linköping, ett av Stordalens många hotell med SPA-inriktning
Modernisera och digitalisera
Stordalen har investerat hundratals miljoner i att erbjuda toppmoderna hotell med snabbt och tillgängligt wifi, eluttag och workspace. Egen incheckning, användarvänliga appar och en sömlös digital upplevelse för kunden. Ving norden må vara mer moderna än Thomas Cook i stort men jag tror det finns en hel del att utveckla på den fronten.
Vad tror du?
Låt mig höra, vad tror du kommer ske framöver efter att Stordalen tagit Ving under sina vingar? (höhö)
Turistpriser har negativ klang i mitt huvud. Egentligen är det väl ett ganska vettigt upplägg utifrån makt samt utbud och efterfrågan. Jag tänker högt.
Jag såg nån flashnews för ett tag sedan om någon som fått betala orimliga pengar (tusentals kronor) för en middag bara för att de var turister. Det fick mig att fundera på olika varianter av turispriser och så föddes idén till det här inlägget.
Jag googlar på turistpriser för att finna lite information och varenda sajt handlar om utmärkelser och tävlingar. Alltså ett helt annat typ av pris än vad jag söker inspiration om. Nåväl, jag har exempel från mina egna resor så jag klarar mig.
Gambiska pengar, med ett värde för mig och ett värde för de som bor i landet
Vad är turistpriser?
Någon definitionen av vad turistpriser är vet jag inte om det finns. Men en egen variant skulle vara Ett pris på en vara eller tjänst som en lokalbo aldrig skulle betala. Antingen för att de inte har råd eller för att de vet att de kan få samma värde någon annanstans.
Visst kan turistpriser vara frustrerande och min bild är att ordet oftast används i väldigt negativ bemärkelse. Antingen som i att det är orättvist att betala överpris eller som i att där det råder turistpriser är det också turister som dominerar. Är det inte fascinerande att en kan störa sig så mycket på turistpriser när en är turist själv och med sin egen uppenbarelse späder på turistkänslan? Och vad är ett överpris? Det är väl utbud och efterfrågan som gäller i princip alla lägen, eller?
Tankar om olika turistpriser
Inträde på nationalparker och museum
På flera ställen runt om i världen har jag sett att de råder olika taxor för lokalbefolkning och långväga besökare. Ofta har det handlar om inträden i nationalparker eller museum. Min bild är att det är kunskap och lärande som är den gemensamma nämnaren. Av detta blir åtminstone jag inte ett dugg provocerad. Kanske för att det snarare känns som att det är ”turistpriset” som är norm och lokalpriset som är rabatterat. Två färska exempel är från höghöjdsbanan med hängbroar i Ghana och nationalmuseet i Gambia.
De så kallade turistpriserna, eller snarare lokaltaxan, möjliggör för dessa två personer att få en upplevelse de annars kanske inte fått.
Pruta vid försäljning av prylar
Ju mer lokalbefolkning en finner på en marknad desto bättre tänker jag. Inte minst för känslan det ger av att gå i myllret bland vanligt folk och köpa samma frukt som de gör. Om jag sedan får betala tre gånger så mycket för apelsinerna så är ju inte det hela världen.
Jag fattar att folk inte vill betala så kallat överpris. Mn jag tänker också att det så himla ofta rör sig om småpotatis för den som köper och betydligt mer för den som säljer. Den som har råd att resa till andra sidan jorden har också råd att betala ”för mycket” för en handmålad tallrik på en marockansk marknad.
Värdet på dessa skiljer beroende på säsong, vart i världen de säljs och hur relationen mellan köpare och säljare ser ut
Turistpriser där en känner sig lurad
Den för mig ”värsta” formen av turistpriser, eller den typen av priser som jag känner mig mest frustrerad över, är i pressade situationer där jag maktmässigt känner mig i underläge. Jag är ny i ett land och ska ta mig från flygplatsen. Jag har inget att sätta emot trots att jag kollat upp att resan ska kosta 200 kr. När ingen på parkeringen vill ge mig det priset eller alla förklarar att med trafikstoppningen som är just nu gäller inte det priset jag tagit reda på. Det är då jag önskar att jag hade bokat upphämtning via hotellet. Men det är å andra sidan garanterat ett högre pris än vad jag borde kunna få av en spontan deal med någon utanför ankomsthallen.
Ett taxitorg utanför Kapstaden, inte så lätt att veta vilka dealar som gäller här
Turistskatter – räknas det?
Det här är ju inte riktigt turistpriser i sin rätta bemärkelse eller vad en ska säga. Men det har hänt både en och två gånger att jag känt mig lite kränkt (orimlig känsla, jag vet) när jag ska checka ut från ett boende och förväntas betala turistskatt. När jag själv kommer från ett land där alla skatter och avgiftar alltid är inbakat i slutpriset mot kund blir jag förvånad över att så inte är fallet. Det handlar sällan om några stora summor men det hinner ofta susa igenom en tanke av missnöjdhet i skallen.
Att bli överraskad med turistskatt var det sista jag gjorde på boende i Florens och det kändes inte alls som en kul avslutning på den boendevistelsen. Samma känsla infaller när jag sett priserna på mat och sen dessutom ska betala 10-15 procent i skatt. Som att restaurangen inte vill ta ansvar för de skatteregler som finns genom att baka in i priset. Samtidigt som ta ansvar kanske är precis det dom gör.
Jag ju ett rätt stort fan av system som fungerar och skatt överlag. Så varje gång jag betalar turistskatt är det ju ett exempel på att det just fungerar (om de inte stoppar i egen fick men det kan en ju aldrig veta). Turistskatt har jag uppenbarligen en dubbelsidig relation till.
Florens får en stor del av sina inkomster av turister, och turisterna kostar som bekant en slant också så det är väl fullt rimligt att det är turisterna som står för sina egna kostnader.
Summa summarum om turistpriser
Jag tycker inte att det är konstigt att det skapas turistpriser och jag tycker helt enkelt att det är något en som turist får lära sig att leva med. Visst kan det vara surt och kännas orättvist. Då gäller det att kliva några steg tillbaka och fundera på vem det egentligen är ”synd om”. Du som kan resa kors och tvärs eller den som kör din i taxi, som serverar dig maten eller den i hotellreceptionen som försöker göra sitt jobb.
Har du fler exempel på olika typer av turistpriser och vad tycker du i så fall om dessa?
Att vandra i Slovenien är en ren fröjd och Mangart är inget undantag. Jag älskade (nåja) varje steg och det här min guide och tips utifrån mina erfarenheter.
Mangart är ett av Sloveniens högsta berg och en av de mäktigaste vandringarna jag gjort. Mina förväntningar om att vandra i Slovenien var höga. Och infriades.
Vi valde vandringsleden framför den svårare farratan. Totalt tog det oss dryga fyra timmar från 2000 meter över havet där vandringen började till toppen på 2769 meter. 700 höjdmeter känns i benen vill jag lova.
Här är bergstoppen Mangart, det är den här att vandra i Slovenien kan innebäraYEY! Toppklass i strålande solskenVårt sällskap längs vägen som förgyllde tiden på toppen genom att signera vår närvaro i gästboken
Jag återkommer till det ofta. För mig är det en riktigt häftig känsla att trötta ut kroppen, att klara av utmaningar, nå ett mål. Detta ihop med storslagna vyer och ett gott sällskap gjorde upplevelsen till minnesvärd for the rest. Sugen i låren och vaderna när stigningen aldrig tycktes ta slut och solstrålarna i ansiktet när en pustar ut en stund. Känslan av att bitvis vara ensam med naturen och se sjöar med så klart vatten att en ser botten på flera hundra, kanske tusen meters avstånd. Ta ytterligare att kliv och veta att för varje steg närmar jag mig toppen. Det ger mig ett rus jag älskar att fylla kroppen med.
Nu ser ju, hur klart vatten som helstSå här kan en vy och en sliten skylt se ut
Mangart – att vandra i Slovenien
Vad är bra att veta innan en bestiger Mangart?
Jag hade fullständigt missbedömt vad som väntade oss fram till eftermiddagen kvällen innan då vi gick in till en turistinformation och ställde lite frågor. Det var tur det, annars hade vi nog blivit snuvade på hela upplevelsen pga dålig förberedelse. Orutinerat, så ett tips – besök turistinfon i Bovec (närmaste ort) och ta reda på hur förhållanden ser ut just då om du vill vandra i Slovenien.
Hur glad som helst för att jag får uppleva denna, tänk om jag inte ställt de där frågorna till turistbyrån!
Välj vandring eller ferrata och klättring med sele?
Det finns i huvudsak två (fick aldrig grepp om den eventuella tredje vägen) sätt att ta sig upp till Mangart. Den ena är längs en vandringsled som jag skulle bedöma som medelsvår eller via en ferrata som räknas som svår.
Vi valde den lättare vägen som egentligen inte är särskilt lätt men för den med fullt fungerande kropp inga problem. Den med lätta skavanker eller begränsningar kommer säkert också klara det med en del pauser och jävlar anamma. Jag hoppas verkligen att du som är sugen på att vandra i Slovenien ger det ett försök.
En bit upp i vandringen kommer en till ett vägskäl och en har den italienska rutten till vänster eller den slovenska till höger att välja mellan Den slovenska är en ferrata som för den som vill säkra livet i behåll kräver sele och klättring. Det innebär alltså goda skills eller guide. Den vägen ska såklart vara fantastisk och en annan typ av upplevelse än vandringsleden.
Kanske svårt att se men i den lodräta skrevan går ferratan…
Gå upp tidigt
Vi körde en bit upp från Bovec som är närmste ort redan kvällen innan och sov i bilen för att på så sätt vara en bit på väg. Morgonen därpå åkte vi vidare vi 06.30 mot Mangart Saddle (där vandringen börjar) redan då var vi långt ifrån först på plats. Att komma iväg tidigt ger både lite mindre människor i leden och att det blir lättare att hitta parkering, det är inte oändligt med utrymme vid vandringens start.
Mangart Saddle, med några som parkerat längs vägen, ni ser, inte så mycket plats att välja påDet är ju högst oklart om den här skylten står kvar när du kommer dit men denna fanns en bra bit från själva vandringsstarten och jag är glad att vi vågade trotsa skylten utan att vi förstod vad som stod. Annars hade vi fått gå väldigt mycket längre.
Följa skyltarna…
Det sades att det skulle vara tydligt skyltat, att så länge vi håller oss till vänster och tar den italienska leden så skulle vi klara det. Det är en sanning med modifikation. Det var tydligt skyltat högre upp på leden men efter bara 20 minuter stod vi i ett vägskäl som inte var helt tydligt. Vi testade att ta till vänster som vi blivit tillsagda och konstaterade att vi då hamnade på den italienska gränsen och en väg som inte såg ut att leda rätt men ändå vara görbar att gå.
Efter en del dividerande landade vi i att ta den andra vägen, till höger, som såg svårare ut ändå. Den visade sig vara den rätta och längre upp kom vi till de ”riktiga” skyltarna. Så, vid första vägskälet ta höger, andra vägskälet ta vänster. Det hade jag önskat att någon guide sagt till mig innan så hade vi sluppit osäkerhet och en omväg. Ett litet tips från mig till dig.
Det här är alltså det första vägskälet med inte helt tydliga skyltar. Här är det alltså höger som gäller……annars kommer en hit. Det här staketet är alltså nationsgränsen mellan Slovenien och ItalienHär är det tydligt igen. Följ den italienska vandringsleden så kommer du ta dig till toppenMer tydliga skyltar
Vilken utrustning behövs för att vandra till Mangart?
Under vår vandring till Mangart började vi med 10 grader kyligt och en sol som inte ens hunnit fylla dalen med solsken. Efter en stund hade vi fått upp värmen i kroppen under vandringen och högst uppe på toppen blåste det en del och var ganska friskt. Det gäller att göra sig redo för både det ena och det andra om en vill vandra i Slovenien.
Erik i mössa, vindjacka, shorts och vantar. En mix helt enkelt.
Vandringsstavar
Finns det både för- och nackdelar med. Det kan vara bra för balansen och belastningen, inte minst på nedvägen. Men de kan också vara i vägen för den som villa ha händerna fria och hålla i de vajerräcken som finns vid de svåraste passagerna. Jag gick utan stavar och glad för det.
Kläder som är lager på lager
Är på många sätt ett standardtips som gäller även denna vandring för att kunna reglera temperaturen och anpassa sig till skugga/sol, ansträngning/vila, vind/höjdmetrar. Vindtätjacka är skönt att ha och handskar är ett tips. Inte enbart pga temperaturen utan snarare för att hålla sig i räcken och klippblock.
Erik är taggad till tusen med lager på lager
Bra skor
Är något som verkligen rekommenderas. Det är riktigt stenigt under 90 procent av vandringen och finns även en kort sektion av snö även i juli när vi var där. Skor som täcker hela foten behövs om tårna ska komma fram oskadda. Jag har ett par låga vandringsskor och det klarade jag mig med.
Vatten och energipåfyllnad
Behövs alltid. Både för att en inte riktigt vet hur kroppen reagerar på ansträngningen, för att hålla energinivån uppe och för att det inte går att veta innan hur länge en blir uppe i berget. Något riktigt gott att belöna sig med högst upp på toppen vill jag också slå ett slag för.
Belöningen uppe på toppen är en så värd
Hur är det att vandra i Slovenien – vilka etapper finns upp till Mangart?
Det finns egentligen inga jättetydliga etapper men väldigt grovt sammanfattat så består den första delen av en grövre grusväg i en behaglig lutning. Därefter väntar en växelvis lite brant och mycket brant del av klippblock, rullgrus och stenar i olika storlekar. Detta är den längsta delen av vandringen. Vid kortare passager går en snarare längs med berget än uppåt vilket ger lite återhämtning för benen. Sista biten var riktigt tuff och krävde stora kliv på grästuvor, upptrampade jordplattåer och stenar i en väldigt brant stigning. Där och då anades toppen och slutet känns nästan nära trots att en ser vilka höjdmetrar en ska lägga under sig innan segern är i hamn.
Så här ser början ut, ojämt men inte särskilt brantSå här ser det ut på slutet, riktigt brantPå ett sätt känns det omöjligt att ta sig upp dit, men å andra sidan första gången vi skymtade toppen och det ger ju eneriSå här ser vissa delar ut, det är tur vajrarna finns så att säga.
Det är samma väg tillbaka (fast enligt den här infon som verkar officiell finns det en annan väg ned) som gäller. Även om nedför alltid har sina fördelar är det också slitigt för knäna. Jag tycker att det bitvis var läskigare att klättra nedför än uppför pga en viss tyngdlag. Längs de svåraste passagerna finns tjocka vajrar att hålla i.
Under en del av sträckan låg snön fortfarande kvar och på andra delar stod alpväxtligheten i full blom. Otroligt vackra kontraster.
Lite snöAlpblomornaLjuvlig moder jord
Hur bra är utsikten från Mangart?
Det här med att vandra i Slovenien, hur bra är det nu då? Här känner jag ändå att ett ord som magisk passar. Det var vackert under hela vandringen även om en måste titta ned i backen en hel del för att inte vricka fötterna. Kom ihåg att stanna och njuta av utsikten mellan varven!
Vandring går också ”runt berget” så en får se nya vyer allt eftersom vandringen tar en högre och högre upp. Mäktigast tyckte jag det var högst uppe på toppen. Att stå där och tittar ned varifrån vi kom och på riktigt kunna se tre länder samtidigt utan att riktigt veta vilken bergstopp som tillhör vilket land. Vi stod där i höjd med molnen (åtminstone den dagen vi var där, inga garantier såklart) och då kände jag det – magiskt!
Motiverande och fantastiskt att få röra sig i dessa miljöerDramatiska landskap finns det gott omI höjd med molnen, magi!
Övriga frågor om att vandra till Mangart i Slovenien
Vad kostar det att gå upp till Mangart?
Själva vandringen kostar inget men Mangart ligger i en nationalpar som har fem euro i inträde som betalas längs bilvägen på väg upp.
Kan barn vandra upp till Mangart?
Ja, men det beror såklart på. Vi mötte ett gäng familjer med barn i olika åldrar men det är såklart omöjligt att veta hur vandringsvana de är och om det innebär mycket gnäll längs vägen. Det är en rejäl stigning och vandring i åtminstone fyra timmar som väntar.
Mitt bästa sällskap och jag firar att vi är uppe på toppenGiven bild att avsluta med
Den nyfikna kan läsa om mina mer spontana tankar om att Vandra upp till Mangart som jag skrev precis när vi gått den eller om alla mina inlägg om fantastiska Slovenien. Till Mangart gick vi under vår bröllopsresa.
Det finns ett gäng bilder som får mitt hjärta att göra frivolter. Varenda en symboliserar ett specifikt reseminne som är en viktig del av min resa som resenär.
Det är inte mina snyggaste bilder med perfekt ljussättning och bra kamera. Det är fokus på känsla, minne och betydelse. Bilder som för mig är ett bevis på personlig utveckling, på meningsfullhet och djup. Det som påminner mig om varför jag reser ur så många olika perspektiv
Min resenärs-resa i bilder
Kär och inspirerad
Förutom att jag blir varm i hela kroppen av bilden som ibland känns på gränsen till privat så spelade den där stunden och den där resan när jag hälsade på Erik i USA en väldigt stor roll för mig och min utveckling.
Travel high och total berusning
Hög på livet i sin största klyscha. I en solnedgång i saltöknen i Bolivia upplevde jag ett rus jag sällan skådat. Trots solsting och nästan förfrusna tår var det enda jag kunde fokusera på där och då att jag upplevde en magisk solnedgång och hade ett once in a lifetime-moment.
Travel High under solnedgång i saltöknen i Bolivia, 2016
Profilbildernas profilbild
När den här bilden togs tyckte jag den var naturligt fin men aldrig då kunde jag väl ana att den skulle få en så symbolisk betydelse för mig. Den är ikonen för min reseblogg som haft en betydelse för mig och mitt sätt att resa som det är svårt att sätta ord på.
Kära profilbild som varit med mig från start, snart dags att byta ut dock. Nya Zeeland 2016
Medvetet som bloggnisch tar form
Min medvetna inriktning på min blogg som utvecklades under det första 1,5 året har gett mig verktyg och glasögonen för mina resor som jag är evigt tacksam för. Här en strålande lansering av reseprocenten.
Jag lanserar reseprocenten, Australien 2016
Resa för relationerna
Det var först för några månader sedan som jag satte ord på att jag reser för relationerna. Här en bild på hela min ursprungsfamilj med resesällskap som får stå för detta. Så många människor på en och samma bild att älska.
Portugal med hela la Familia 2017
Resa själv och äga världen
2017 tog jag de riktiga kliven som självständig resenär på egen hand. Mäktiga känslor att reda sig själv, framföra en bil från kust till kust i Italien. Här kände jag mig on top of the world.
Rimini, Italiens östkust 2017
Kär i Sörmland och Sverige
Jag valde att tillbringa en helg på Julita gård i Sörmland istället för en weekend till Schweiz. Den resan ihop med en tidigare Sörmlandsturné samma år gjorde mig nyfrälst på Sverige, vårt fantastiska land att resa i.
Nyfrälst av Sverige, Julita gård i Sörmland 2018
Vagabondformen som tar mig fram
Känslan av att ha en kropp som bär en över stock och sten, som ger mig upplevelser jag skrattar mig lycklig över.
Belöningsbild vid målet efter att kroppen levererat, USA 2018
Meningsfullheten i resandet
Intresset för världen och hur människor lever och har det motiverar mig att göra så mycket mer av mina resor än att bara få miljöombyte. Den här bilden är ett av många exempel på detta som gör mig lite mer tacksam och ödmjuk.
Kombination av semester och meningsfullhet i Gambia 2019
Vad är problemet med att dricka alkohol under semestern ur ett större perspektiv och hur hänger alkohol och turism ihop?
Jag tycker att jag ganska ofta märker att alkohol inte ses som ett problem på det sättet som jag gör. Såklart förstår alla att det finns missbruk med enorma konsekvenser och ser problemen med det. Men nu syftar jag snarare på drickandet i vardagen eller på semestern. Måttlighetskonsumtionen som så många är en del av och identifierar sig med. Vinresorna, lite lull varannan dag på sol-och-bad-semestern, de extra festligheterna som bara sker någon gång ibland. Det ser folk inte problemet med, alternativt blundar inför. Särskilt inte ur ett större perspektiv.
Det här inlägget har en ganska lång inledning med fakta och förutsättningar som är min utgångspunkt när jag längre ner kommer till själva kärnan, problemet med semester, alkohol och turism.
Världen är upp och ned i många avseenden, synen på alkohol och turism är en av många aspekter som jag försöker belysa i detta inlägg
Utgångspunkter om alkohol
Alkoholens roll på semestern
För en del är alkohol en guldkant på semestern och en viktig del av känslan av att vara ledig. För andra är alkohol ingen fråga alls eftersom den varken konsumeras i vardagen eller på semestern. För några står alkoholen i centrum för hela resan så som dedikerade vinresor eller ”festresor”. För andra är alkohol och andra droger synonymt med problem och ohälsa, inte minst i vardagen och något som eskalerar under ledighet.
Överlag är alkoholens roll inom turism och resor stor. Ibland uppenbart stor men ganska ofta spelar alkoholen en så självklar roll att den inte ens reflekteras över. Den bara är en del av semestrandet och resandet. Normerna ändras och plötsligt är det helt normalt att dricka öl till frukost på flygplatsen för att markera att nu, NU börjar semestern!
Romantiseringen av att det finns del av alkohol som är oproblematisk
Fakta om alkohol och utlandssemester
IQ som syftar till att vi ska få ett smartare förhållningssätt till alkohol har precis gjort en undersökning om alkohol och utlandssemester. Där framgår bland annat att
66 procent uppger att de brukar dricka alkohol oftare när de är på utlandssemester
77 procent upplever att svenskar ser alkohol som en viktig del av deras utlandssemester
26 procent ser alkohol som en viktig del av sin utlandssemester
Alkohol – en fråga för individ eller samhälle?
Alkohol ses av en del som en individuell fråga som i första hand påverkar den som dricker och därmed ska hanteras därefter. När SOM-institutet i Göteborg gör mätningar om synen på alkoholens positiva och negativa konsekvenser syns det klart och tydligt att människor generellt anser att alkoholen har övervägande positiva konsekvenser på ett personligt plan men övervägande negativa konsekvenser för samhället. En annan aspekt är att människor generellt inte upplever att de själva behöver tillgänglighetsbegränsningar för att inte dricka för mycket men det är bra om det finns för ”dom andra” som behöver det.
SOM-institutets undersökning om synen på alkoholens konsekvenser
Att alkoholen kan isoleras till att bara påverka den som dricker är alltså inte sant. Varken för de som dricker på hemmaplan eller de som dricker utomlands. Alkoholen påverkar resesällskapet och lokalbefolkningen och orsakar samhällskostnader oavsett vart den konsumeras och hur den konsumeras. Alkoholen är det enda berusningsmedlet där skadorna på andra är större än de direkta skadorna på användaren.
Grundläggande forskning om alkoholpolitik
En av grunderna i att förstå hur alkoholkonsumtion och alkoholskador hänger samman är den så kallade totalkonsumtionsmodellen. Den går enkelt ut på följande. Om den genomsnittliga konsumtionen stiger ökar också antalet högkonsumenter och vice versa. Med högre genomsnittskonsumtion ökar också antalet alkoholskador, så som trafikolyckor, misshandel och övergrepp, barn som växer upp i missbruksmiljö och så vidare.
En annan grund är att det finns tre faktorer som den internationella alkoholforskningen är överens om har den största påverkan på konsumtionen när det kommer det alkoholpolitik. Tillgänglighet, pris och marknadsföring. Enkelt förklarat: Om kexchoklad finns i varje gathörn, till ett lågt pris och dessutom marknadsförs till höger och vänster kommer fler köpa och äta kexchoklad. Säljs den bara på vissa ställen, under vissa tider, till vissa åldrar, till ett högt pris och utan att uppmärksammas i media så kommer färre köpa kexchoklad. Det är exakt samma sak med alkohol.
Problemen med semester, alkohol och turism
Grundproblemet är alltså att människor inte förstår problemet. Det kanske låter högtravande av mig men vi kan ju inte allt om allt. Några har vetat om klimathotet i decennium, för många har trillar polletten ned senaste åren. Det är samma sak med att djur har känslor och behov eller att havet inte kan bryta ned plast. Vi kan olika mycket om olika saker, alla frågor kring hållbarhet handlar i grunden om en kunskapsfråga som ger insikter och förhoppningsvis påverkar vårt beteende. Så med det sagt: Alkohol som konsumeras utomlands av turister orsaker stora problem i kort och långt perspektiv för de lokalsamhällen där konsumtionen sker.
Den här inställningen må vara skämtsamt sagt men den säger ändå en del om synen på alkohol
1. Överförandet av västerländska normer
Hur mycket vi än önskar att västvärlden inte ses som en förebild så är det verkligheten. Västvärlden står för det moderna och det utvecklade. Alkoholindustrin marknadsför mer än gärna den västerländska livsstilen som framgångsrik och vem vill inte vara det? Europa är den kontinent som dricker mest alkohol per capita och med en kolonial historia och ett förebildsskap överförs normer om alkoholdrickande till andra länder. Varje gång en västerlänning dricker alkohol i det globala syd förstärks denna överföring på micronivå.
Visserligen en alkoholfri drink men lika symbolisk för det
2. YOLO I am on vacay !
Det innebär att det dricks alkohol oftare, att det dricks mer mängd alkohol än i vardagen och att vi till detta gärna tar lite mindre ansvar och är lite mer riskbenägna. Isolerat på semester har alltså fler personer ett riskfyllt drickande även om de är måttlighetskonsumenter i vardagen hemma. Det innebär alltså att det är ett mer riskfyllt konsumtionsmönster som överförs.
3. Turister skapar en efterfrågan
När turister dricker alkohol utomlands driver de upp alkoholkonsumtionen. Med ökad efterfrågan skapas också en tillgänglighet för lokalbefolkningen som gör att deras konsumtion ökar. Även lokalbefolkningen gillar kexchoklad och kan köpa mer av den varan när den flödar fritt och i större omfattning går att få tag på.
När någon efterfrågar alkohol blir den tillgänglig för lokalbefolkningen på ett mer omfattande sätt
4. Avsaknaden av skyddsnät
Trots att hundratusentals personer far illa av alkoholens konsekvenser varje dag i Sverige så finns ett relativt finmaskigt skyddsnät av socialsekreterare, jourhem, sjukvård, poliser, rättsväsende och så vidare som begränsar skadorna. I många länder är skyddsnätet betydligt grövre än i Sverige om det finns överhuvudtaget. Det gör att konsekvenserna av den alkohol som dricks så mycket större.
5. Ekonomiska intresse styr politiken
Turism bidrar till ekonomisk utveckling som gör att många människor fått det betydligt bättre runt om i världen. När turismen i sin tur efterfrågar alkohol blir det därför svårare att införa lagar och restriktioner för att hålla nere konsumtionen bland lokalbefolkningen. Det finns starka intressen som påverkar politikerna att tänka ekonomiskt utveckling före folkhälsa. Där rädslan för att begränsningar inom alkoholen skulle minska turismen och den ekonomi det medför. Det är samma sak i Sverige när en kommun beviljar ytterligare ett serveringstillstånd trots att de vet att alkoholkonsumtionen kommer gå upp och invånarnas folkhälsa bli sämre på totalen.
Tanzania där alkoholindustrin gör enorm marknadsföring om europeisk och framgångsrik livsstil
6. De svarta baksidorna alkoholen för med sig
Det går inte att se alkohol som en isolerad fråga om en individs konsumtion. Med högre konsumtion tillkommer riktigt grisiga baksidor. Även om den enskilda personen aldrig skulle beblanda sig med företeelserna så är måttlighetskonsumtionen fortfarande basen i att baksidorna finns. Jag syftar på prostitution och sexturism, narkotikaanvändande och droghandel, spridning av HIV och andra smittsamma sjukdomar, misshandel och övergrepp, svarta marknader och så vidare. Ytterst få känner sig som en del av detta men all konsumtion bidrar till att det kan existera.
Läs mer: En av de värre baksidorna är så kallade Ölflickor som jag skrivit ett helt eget inlägg om.
Ölflickor i Kambodja. Foto av Nile Sprague
7. Alkohol som utvecklingshinder
Alkohol är ett hinder för utveckling vilket i alla länder men det slår allra hårdast i länder med en lågt utvecklad välfärd. Alkohol som utvecklingshinder betyder att människors möjligheter till personlig utveckling och självständighet begränsas. Politiskt engagemang försvagas, förutsättningarna för utbildning och hälsa krymper och sociala problem skapas. För det barn som växer upp i ett hem där mamman säljer alkohol för att kunna betala skolavgiften blir det svårt att läsa läxorna när hemmet förvandlas till en bar.
En hög alkoholkonsumtion leder till ökad ohälsa, ekonomisk sårbarhet och social utsatthet i både rika och fattiga länder. När marginalerna är små och de sociala skyddsnäten är svaga drabbas människor ännu hårdare. Alkohol skapar ekonomiska problem och är en viktig faktor i fattigdomsbekämpningen. Alkohol är ett hinder för att nå 13 av 17 mål i Agenda 2030.
8. Det glömda barnen
Ett perspektiv i det lilla handlar om barn som är en del av resesällskapet, där alkohol och turism i kombination frånser barns rättigheter. Jag gissar att vi alla sett familjer där en eller flera i sällskapet är aningens för berusade och fokus ligger någon annanstans än hos barnen. Det gormas, det ignoreras, det förbises. Barnen gör motstånd, sjunker ihop eller går undan. Det sker på släktmiddagar under högtider och det sker på semestern. När flera i sällskapet riskkonsumerar istället för måttlighetskonsumerar är det barnen som får ta de yttersta konsekvenserna när de heller inte kan gå över till grannen eller kompisen för att byta miljö.
Tanzania där alkoholreklamen är i barnens ögonhöjd. Det är att sätta allt annat än barnen i centrum.
Det jag vill säga är alltså detta:
Att och hur du konsumerar alkohol på semestern skapar negativa konsekvenser för lokalbefolkningen
Att se sin egen konsumtion som problemfri och utan baksidor är naivt. Vi är precis som med flyget inte droppar i ett hav utan länkar i en kedja.
Alla gör sina egna val om de vill dricka alkohol på semestern. Mitt mål är som alltid att det ska göras på ett medvetet sätt. I det här fallet är inte medvetet samma sak som kontrollerat och måttligt utan med en insikt om att även måttligt bidrar till problem.
Ge mig din reflektion om alkohol och turism!
Efter att ha skrivit det här inlägget får jag plita ned en uppföljare tror jag där jag levererar lite mer lösningar och förslag om vad som kan göras. Det här blev ju nästan deppigt att både skriva och läsa. Men också viktigt. Belysa problem är en grund för att skapa förändring, uppenbart i flygdebatten.
Det här inlägget har jag velat skriva i evigheter men tycker det är rätt så svårt. Får jag fram min poäng? Hur förklarar jag så att du som läser både känner dig träffad men ändå inte slår ifrån dig det som står? Jag vill inte bidra till någon alkoskam men samtidigt vara tydlig med vad problemet faktiskt är.
Låt mig veta vad du tänker om alkohol och turism efter att ha läst detta. Det går utmärkt att utmana mig, ifrågasätta och ge perspektiv på saker du tycker jag missat. Allt uppskattas ska du veta! <3
Här hittar du andra inlägg om alkohol som jag skrivit. Den som vill djupdyka ännu mer kan med fördel läsa nätverket Schyst resande utomordentliga texter och rapporter om alkohol och turism.