Nu har vi varit föräldrar i en månad och vårt barn har till slut fått sig ett namn. Det känns roligt att sammanfatta hur det här nya livet ter sig. Det lär ju ändras från månad till månad.
Välja namn till sitt barn
Det tog sin tid men till slut så har vi äntligen landat i ett namn som känns bra. Det var många parametrar som vi ville ta hänsyn till så vi gjorde det inte helt lätt för oss.
Ett kort namn, men med mer än en stavelse. Ett namn som inte är för vanligt men inte så ovanligt att folk inte uppfattar hans namn. Ett namn som andra har lätt att uttala och som inte kommer kräva att han upprepar eller förtydligar vid presentationer. En stavning som är lätt och självklar. Ett namn som kan passa genom hela livet och som vi båda tycker är fint.
Ett namn där tilltalsnamnet kommer först i namnföljden för att slippa eventuella missöden och missförstånd på resande fot (vilket både jag och Erik varit med om) och ett namn som funkar bra internationellt. Han kommer ju resa en del, inte minst med oss och vill ha vistas utomlands ska hans namn vara möjligt för folk från andra länder att lära sig utan att vara obekväma. Ett namn som det finns en tanke bakom och som betyder något var också något jag önskade.
Ja, phu. Med den där listan är det ju ett under att vi hittat ett namn överhuvudtaget – men det har vi gjort!
Nybadad och lite chockad
Elton Bo Alvar Linné Vismer
Elton efter en fantastisk artist som bland annat skrivit Circle of Life och annan musik till den fantastiska filmen Lejonkungen. Bo efter Eriks pappa och Alvar efter min farfar. Linné kom vi på bara här om dagen som ett sätt att diskret och odramatisk kunna tala om att han kom till tack vare Linnékliniken.
Jag kallar honom Vismer oftare än Elton och har inte riktigt vant mig än. Det var långt ifrån kärlek vid första ögonkastet och det kändes rätt svårt att bestämma ett namn utan att det känns hundra procent rätt. Skulle det någonsin göra det med något namn?
Fina barnet!
Första månaden som förälder
Den första månaden som förälder har varit lite av en drömstart, långt bättre än jag hade föreställt mig. En dag av babyblues och massa tårar (alltså från mig, Elton har inte fällt sin första än även om han är skriker ibland) men i övrigt har jag mått bra. Erik gör lite småjobb men vi är i princip hemma båda två till efter nyår, en otroligt stor lyx som vi skapat förutsättningar för i höst.
Sover bra gör han för det mesta
Den här bäbisbubblan och bli helt uppslukade av den har inte tagit över mitt liv (som jag var rädd för), eller det är åtminstone inte min egen upplevelse, andra kanske tycker jag är helt förlorade i den, vad vet jag. Samtidigt är det svårt att få in intryck från andra håll så mycket av tankarna kretsar kring honom
Vi väntar på det första leendet men känner att kontakten blir större och starkare för varje dag. Han är mer vaken nu och tar äntligen nappen vilket gör nätterna betydligt bättre. Han trivs när det gungar och rör på sig i t.ex. vagnen och babysittern och jag känner att jag börjar förstå mig på honom en aning. Vissa nätter äter han och somnar om, andra är han orolig i timmar.
I babysittern där ögonen snart slår igen
Amma, flaska, napp
Jag känner mig fri och kan ta med mig honom lite var jag vill, eller lämna honom hemma med Erik. Både flaska, napp och bröst funkar vilket är det jag allra mest tacksam för. Det ger så bra förutsättningar för oss, inte minst att Erik kan vara så mycket mer med honom. Allt behöver inte kretsa kring mig.
Min kropp har läkt otroligt bra och igår gick jag en två timmars promenad. Längtar tills jag får gå på friskisjympa och ta mina första löpsteg. Fram tills dess ska jag motivera mig att göra rehabövningar vilket aldrig är särskilt kul.
Lille plutt, på den tiden då ett lillfinger var en höjdare
Idag, den 6 december, är det idolfinal och en av mina visualiserade målbilder under graviditeten var att jag skulle sitta hemma och amma med idolfinalen på TV:n. Då med en tro om att han skulle födas mycket senare och att amningen precis skulle ha börjat fungera vid denna tidpunkt. Just den målbilden blir inte svår att uppnå men jag är ändå oerhört tacksam över att jag blivit förälder till ett frisk unge som jag själv kan förse med mat med efterföljande bäbisgos. Livet tar sina vändningar ibland!
Towes turismspaning handlar om alla förändringar som resebranschen står inför. Både de rent tekniska och de som följer av ett ökat fokus på hållbarhet.
Under december kommer nio personer göra olika spaningar om turism. Läs om upplägget och syftet här.
Om Towe
Towe Ahlin jobbar som Tactical Marketing Manager på TUI Nordic och bloggar sedan många på på Come fly with me. För mig är Towe en person som på många sätt representerar den stora massan av reseälskande personer. Towe ser världen som den är och förhåller sig klarsynt inför hållbarhetsambitionerna istället för att skönmåla och frisera sin egen verklighet.
Foto: Towe Ahlin
Turismspaning: Resebranschen i förändring
Förstå hur himla fint det är att resa
Varför jobbar du med det du gör?
Jag älskar resor och att få jobba med sin största passion är få förunnat. Jag vill att personer ska förstå hur himla fint det är att resa, att se nya platser, möta nya kulturer, få kvalitetstid tillsammans med familj/vänner. Vi gör väldigt många olika resor per år som familjesemester på sommaren, weekend med vänner/sambo, släktresor, vandringshelg – jag vill att alla dessa resor ska vara resor du minns för alltid.
Personligt, lokalt och fokus på upplevelsen
Hur tror du att resande och turism kommer utvecklas framöver på kort och lång sikt?
Jag tror att flygpriser kommer att höjas. Det är inte rimligt att det är billigare att flyga till London en helg än att ta tåget till Göteborg från Stockholm. Vi kommer att gå mer mot upplevelser, destination blir kanske inte lika viktigt som vad du faktiskt ska uppleva/göra. Hotell blir också viktigare än destination i vissa lägen så som att folk vallfärdar inte till Västerås de vallfärdar till Steam Hotell. Vissa kommer åka mer tåg men det är långt ifrån alla. Därför behövs ett långsiktigt tänk på hur vi kan resa mer miljövänligt, klimatkompensera och vad vi faktiskt kan göra på destinationen.
Vi kommer att leta nya platser att besöka när turismen tyvärr förstört vissa platser. Det är en svår ekvation, resenärer vill gärna ha det oupptäckta men samtidigt ha alla bekvämligheter som finns på de mer kända destinationerna. Komma närmare det lokala är en trend som vi kommer se öka, bo på homestay, äta hemma hos en familj etc
Personalisering kommer bli allt större i resebranschen, likt Netflix tror jag artificiell intelligens kommer få en större roll i detta. Och mobil, mobil, mobil. Sverige ligger långt fram i digitalisering men vi kan bli ännu bättre och vi måste börja tänka mobile first i hela resefasen, från sök till bokning och till planering.
Och i en värld med så
mycket valmöjligheter tror jag resebloggar/inspiration bara ökar då vi vill ha
ett social proof att vi gör det rätta valet och att någon innan oss som delar
våra värderingar rekommenderar resmålet.
Foto: Towe Ahlin
Sönderturistade resmål
Vilken fråga inom turism/resande tror du kan få motsvarande fokus som flygdebatten och flygskammen fått?
När resmål blir sönderturistade. När turismen förstör naturen som på Färöarna, när den vackra vietnamesiska ön Phu Quocs ena sida förvandlas till ett Disneyland, när Thailändska öar behöver stängas på grund av att naturen på land och i hav dör.
Resebolag som tar större ansvar
Vad ser du fram emot under 2020?
Att vi kanske kan släppa fokus på enbart flygen och också fokusera på andra aspekter av hållbart resande. Jag ser fram emot att följa resebranschen, lågprisbolagen inom flyget och hur resebolag kommer få ta ett större ansvar i klimatfrågan. Jag ser fram emot att jobba mer med storytelling och content marketing kring det bästa jag vet, nämligen resor.
Foto: Towe Ahlin
Gräv där du står!
Vad tycker du att den som, i stort och smått, vill bidra till en bättre värld bör tänka på?
Börja med att göra din vardag mer miljövänlig; sopsortera, köp inte en massa onödiga plastprodukter, tänk på vattenkonsumtion och ät mer vegetariskt. När du reser brukar jag ha en liten mental checklista som innefattar; slå av AC när du inte behöver den, har du All Inclusive ta inte mer än vad du äter upp, ha med egen vattenflaska och köp inte 10 små varje dag, plocka upp skräp på stranden, stöd det lokala och spara på tvätt dvs häng upp handdukar efter dig så inte hotellet behöver byta varje dag.
Och stöd igen form av djur i bur på något resmål. Rid inte elefanter i Thailand, gå inte på krokodilshow, se inte delfiner i små simbassänger och mata inte tama apor med coca-cola. Mitt hjärta blöder lite när jag ser detta beteende med försvaret – men det är ju roligt för barnen.
Det var Towes turismspaning om förändringarna som resebranschen står inför. Kolla gärna in hennes blogg Come fly with me.
Hannas turismspaning sätter fokus på att se helheten inom hållbar turism, bortom ensidiga frågor eller några få perspektiv.
Under december kommer nio personer göra olika spaningar om turism. Läs om upplägget och syftet här.
Om Hanna
Hanna Anfelter är grundare av Reform travel som är en inspirationssajt för hållbar turism. Hanna skriver både intressanta blogginlägg och kan genom sina konsulttjänster hjälpa aktörer som vill bli mer hållbara. Hanna drivs av en stor passion och en tro på turismens kraft att agera motor för positiv förändring. Syftet med Reform Travel är att sprida kunskap och inspiration till såväl resenärer som branschen för att med hjälp av turismen skapa ett bättre samhälle. För mig är Hanna en person som ständigt försöker se helhet istället för att fokusera på en enskild fråga eller enskilt perspektiv.
Foto: Hanna Anfelter
Turismspaning: Helhet i hållbarhet
Turismens positiva inverkan på samhället
Varför jobbar du med det du gör?
Jag har alltid älskat att resa och har länge arbetat inom resebranschen, med kommunikation och marknadsföring. Samtidigt har jag haft ett starkt samhällsintresse och en vilja och önskan om att bidra till en bättre värld. När jag för några år sedan var på en reportageresa i Sydafrika fick jag för första gången uppleva hållbar turism, det vill säga med egna ord se vilken positiv inverkan turismen kan ha, inte bara på min egen upplevelse, men på samhället som vi reser till. Efter att ha arbetet i resebranschen som sagt i många år, hade jag aldrig tidigare stött på begreppet och kände att det pratades alldeles för lite om turismens alla effekter, positiva som negativa och att det saknades en plattform som enbart lyfte fram resor och turism ur ett hållbarhetsperspektiv.
Mer ansvarsfulla och meningsfulla resor
Hur tror du att resande och turism kommer utvecklas framöver på kort och lång sikt?
Den senaste tiden har det varit oerhört stort fokus på flyget, koldioxidutsläpp och turismens negativa effekter på miljö och men hur många klimatlarm vi än tar del kommer vi inte att sluta resa. Tittar vi globalt fortsätter resandet bara att öka från år till år. Däremot tror jag att vi kommer resa mer medvetet. Konsumenterna blir mer medvetna och kommer ställa högre krav på branschen att erbjuda ansvarsfulla och meningsfulla resor. Vi kommer resa mer med tåg, söka mer naturbaserade upplevelser, vandring är och fortsätter vara populärt. Mer långväga resor mer sällan och fler upplevelser på nära håll.
Foto: Hanna Anfelter
Kryssningsindustrin näst på tur att granskas
Vilken fråga inom turism/resande tror du kan få motsvarande fokus som flygdebatten och flygskammen fått?
Kryssningsindustrin har länge smugit under radarn, men kryssningar är egentligen mycket värre än flyget sett till miljömässiga och sociala effekter så jag tror att det kan komma att bli mer fokus på den.
Tittar man på hotellbranschen just nu är det stort fokus på matsvinn så slöseri överlag skulle kunna hamna i strålkastarljuset men det är svårt att sia.
Inspirera till hållbar turism på riktigt
Vad ser du fram emot under 2020?
Att fortsätta utveckla Reform Travel sprida kunskap och
inspiration om hållbart resande. Det roligaste som finns! Jag hoppas att vi går från att ensidigt stirra oss blinda på
flyget och transporten och på riktigt börjar prata om hållbar turism med allt
vad det innebär.
Foto: Hanna Anfelter
Allt handlar om en helhet!
Vad tycker du att den som, i stort och smått, vill bidra till en bättre värld bör tänka på?
Att ingenting är svart eller vitt, det finns inte bara en lösning eller en fråga som är viktigt, utan allt handlar om en helhet. Att visa respekt och omtanke för allt och alla, och göra det man kan där man står. Vi har alla ett ansvar för att vara schyssta, att göra det bästa vi kan av den fantastiska möjlighet vi har fått att leva på den här planeten. Respektera tingens natur och att inte slösa. Ta till vara på det vi har och vara varsam med det. Och det spelar roll vad du gör!
Det var Hannas turismspaning med fokus på helheten i hållbar turism. Kolla gärna in hela sajten Reform Travel där finns massor med spännande artiklar, blogginlägg och krönikor.
Saras turismspaning handlar om effekterna av svemestertrenden och behovet av att skapa naturhållbarhet när intresset för Sverige ökar.
Under december kommer nio personer göra olika spaningar om turism. Läs om upplägget och syftet här.
Om Sara
Sara Rönne jobbar som Marknadschef på Holiday Club i Åre och driver även outdoorbloggen Träningsglädje. För mig är Sara en stor inspirationskälla när det kommer till att hålla balansen, hitta sin egen väg, kroppspositivism och att det kan finnas flera rätt sätt.
Foto: Sara Rönne
Turismspaning: Naturhållbarhet
Skapa värde för kunden är alltid i fokus
Varför jobbar du med det du gör?
Det mesta i mitt arbete, oavsett vilket uppdrag det handlar om, går ut på
att skapa värde för kunden. I mitt arbete som destinationsmarknadsförare vill
jag skapa känsla och längtan inför köp och bokning, och väl på plats vill jag
vägleda till upplevelser och sådant som ger värde för gästen. Att sälja genom
content och med ett budskap snarare än att sälja en produkt är mitt sätt att
göra det på – och jag tror att det är väldigt effektivt för resebranschen
generellt och att det ger stor nytta till gästen. För mig skapar det
meningsfullhet vilket jag tycker bäst om med mitt jobb!
Konsekvenser av svemestertrenden
Hur tror du att resande och turism kommer utvecklas framöver på kort och lång sikt?
Resande och turism ökar på både kort och lång sikt, men hur vi reser och
turistar är det som varierar. Just nu finns det en enorm svemestertrend och det
märks inte minst här i fjällvärlden. Det är inte okomplicerat. Fler människor i
skog och mark ger ökade krav på hur vi förbereder naturen för detta. Det pågår
stora diskussioner om marksklitage och på vissa ställen har det blivit helt
förbjudet att gå. Allemansrätten är fantastisk, men vi behöver vårda naturen
och frågan är vem som ska göra det? Och på vilket sätt?
Foto: Sara Rönne
Ökat fokus på naturhållbarhet
Vilken fråga inom turism/resande tror du kan få motsvarande fokus som flygdebatten och flygskammen fått?
Jag tror att det kommer bli ett ökat fokus på naturhållbarhet och det kan
mycket väl uppstå liknande diskussioner kring skog och mark och var man bör gå
och inte beroende på väderlek, underlag och popularitet. Jag ser också en
kritik mot influencers som åker till klassiskt episka ställen bara för att ta
den där bilden. Influencern som står med en surfbräda på en norsk strand med
mäktiga berg i bakgrunden, har hen verkligen surfat. Influencern som står på en
klippkant någonstans nära en väg (som inte syns), har en egentligen vandrat
dit? Eller klassikern; influencern som slagit upp ett tält med mäktig utsikt
och på en alltigenom galen plats – har hen verkligen sovit där? Det finns till
och med egna konton om just detta, t.ex. @youdidnotsleepthere
Foto: Sara Rönne
Upptäcka saker i närheten
Vad ser du fram emot under 2020?
2020 blir ett härligt år med fortsatt fokus på att upptäcka saker i min
närhet och genom näräventyr. Jag vill börja flugfiska och drömmer om
norrländska älvar. Jag vill fortsätta cykla mountainbike och hade härliga dagar
på cykeln i Stekenjokk i somras och ser fram emot att tillbringa vårsäsongen på
Gotland och upptäcka stigar på ön. Och så vill jag fortsätta lära mig
kitesurfa, helst på Öland eller i Skåne. Fast först ska vi göra vinter förstås;
med skidåkning och skoterkörning på fina leder och dedikerade
friåkningsområden.
Var nöjd med det du gör!
Vad tycker du att den som, i stort och smått, vill bidra till en bättre värld bör tänka på?
Inte lägga så mycket energi på vad alla andra gör utan själv agera och faktiskt vara nöjd med det. Komma ihåg att allt inte är svart eller vitt utan det finns ofta bra och dåliga konsekvenser med det mesta. Och framförallt fatta medvetna beslut.
Det var Saras turismspaning med fokus på naturhållbarhet. Kolla gärna in hennes blogg Träningsglädje och hennes lika intressanta instagramkonto sararonne
November 2019 är och förblir en speciell månad. Månaden då två blev tre och i princip allt kretsat kring ett nytt liv och noll och ingenting om resor.
Stories från november 2019
Novemberresan
Det finns en hel drös kortare resor att välja mellan som 2019 års novemberresa. Den när jag gick från jobbet gråtandes av smärta när jag funderade på hur jag skulle stå ut i tre veckor till. Den till förlossningen som jag idag inte ens minns, den gjorde uppenbarligen inget avtryck. Den första barnvagnspromenaden. Första gången jag ammade på en perrong. Det blir ingen av dem. Novemberresan som gjort störst avtryck är den hem från BB och den efterföljande känslan av att komma hem som förvånande nog var väldigt lik att komma hem från långresa.
Redo att åka hem i för stora kläder 🙂
Novembers favoritinlägg
Det märks att höst/vintersäsongen av resor börjar dra igång, mina inlägg om Gambia och Ghana läses betydligt mer just nu än i somras – kul. Av det som publicerats i november är jag väldigt glad för mitt Att göra i Slovenien-inlägg som jag hoppas ska ge många inspiration till – enligt mig – Europas bästa resmål.
Novembers babe
Lilla Vismer. Såklart, vem kan annars vara månadens babe om inte mitt eget barn som sett världens ljus.
Fin är han, snart med en personlighet men än så länge någon som mest låter som en hel djurpark eller dinosarieklubb
Novembers lärdom
Jag verkar ha ett ständigt behov av att utmana mig, eller bevisa mig, som får mig att utvecklas. Det är en bra insikt om mig själv. Jag har såklart lärt mig massor om hur det är att ta hand om en liten bäbis men också om hur det är att bo på udda platser, människors drivkrafter och annat under alla de dokumentärer som jag och Erik sett.
Novemberminne
Ett av mina starkaste minnen är när jag hade de värsta värkarna och jag är halvt bortkopplad i ett dimma av smärta och rus av lustgas men som ändå inte riktigt hjälper. Då gjorde vår barnmorska Emma en fantastisk insats och fick kontakt med mig genom panik och tårar. Svårt att förklara men otroligt starkt och viktigt. Hon kunde sin grej.
Novembers bild
Det här den första av väldigt många selfies jag ska ta med mitt kära barn.
Två pigga och glada!
November och privatlivet
Det har varit en konstig omställning att finna sig i att dagarna inte består av särskilt mycket leverans. Att dagens att-göra-lista kan vara kort eller obefintlig och om jag inte gör det som står på den så händer ingenting. Allt kan vänta till imorgon. Som att gå ned i ett ofrivilligt lunkande semestertempo utan att vara på semester. Samtidigt är jag bitvis rastlös, vill röja undan en del saker jag vill få gjort så än har jag inte helt landat i nån typ av harmoni. Om den ens finns.
Novemberkänslan
Lättnad. Det har inte varit översvallande. Ingen eufori eller panik. Det har egentligen varit en enda lång känsla av lättnad och glädje. Över att förlossning gick bra, att Lilla V kom ut hel, ren och frisk. Att det har känts så ”lätt” att bli förälder och ta sig igenom dygnen. Det har inte varit rosa moln men det har varit klart väder och bara någon enstaka dimtuss att rida ut.
Premiär med barnvagnen kändes inte så svårt, läskigt eller konstigt som jag väntat mig. Ännu en sak att vara lättad över.
Novembers reseplanerande
Vi har bokat en kort visit till Göteborg och sedan ska vi åka upp till mina föräldrar över jul. Det planerandet består just nu i att avgöra om vi ska köra allt på en dag eller dela upp det i två med en natt i Sundsvall. Större planer än så finns det inte. Men i bakhuvudet funderar jag lite på en vårweekend med mig själv, ett barn och en bärsele 🙂
Novemberlänkar
Jag ska ärligt säga att jag läst väldigt lite bloggar utan mer 1177 men dit är det ju inte så roligt att länka så jag skippar helt enkelt det.
Här finns alla månadslistor med stories från respektive månad
Ett sätt att resa medvetet är valet av destination. Du kan resa mer hållbart genom att helt enkelt välja bort det mest populära resmålen.
Det närmar sig julledighet och resebolagen presenterar gärna siffror som får rubrikerna ”Hit åker svenskarna i jul” och ”De mest populära resmålen under julhelgen”. Liknande artiklar brukar skrivas under sommar- och höstlov.
Vi människor tycks ha ett behov av att göra som alla andra. Jag antar att många, inklusive mig själv, tänker att om ett ställe är populärt så måste det också vara bra. Därmed blir det lätt att välja destinationer som andra åker till, som att det vore en garant av något slag.
Vi följer strömmen, där alla andra står och fotar, där lär det finnas något en inte vill missa. Som en påfågel till exempel. Detta i Ohrid i Nordmakedonien
Resa hållbart – gå din egen väg
Det går att resa hållbart på många olika sätt. Ett av dem är att åka dit alla andra inte åker. Att helt enkelt välja bort de mest besökta ställena och istället resa någon annanstans eller se/uppleva andra saker.
Vi får redan nu rapporter från hela världen om resmål som inte håller för turismen så som den utvecklats. Ibland för att det är för många huvuden på en och samma plats, ibland för att dessa huvuden beter sig ovettigt (skräpar ned, super, är respektlös mot lokalbefolkning osv). Jag skrev nyligen om två av dessa, Färöarna och Hallstatt, efter att jag sett SVTs korrespondenterna. Jag har tidigare bloggat om den kända ”the beach-stranden” som stängde och i somras rapporterades det bland annat om Barcelona och Venedig som två orter med för mycket turism.
Jag gillade visserligen Makarska jättemycket men det finns garanterat andra ställen i Kroatien där stad och natur inte utsätts för lika mycket turisttryck.
Välja hållbara destinationer
Här kommer några handfasta tips för den som vill resa mer hållbart genom sitt val av destination eller vad en gör på resmålet. Och nej, såklart. En destination blir inte hållbar bara för att den är mindre populär, men jag tror jag får fram min poäng ändå om på vilket sätt det finns chans att göra medvetna val som bidrar till en mer hållbar turism.
Hitta alternativa sevärdheter
Kolla in topplistan över sevärdheter i en stad. Välj vilka du vill besöka med omsorg. Du måste inte pricka av alla (behöver upprepas även för mig), du kan till och med dissa dem allihopa. Besök turistinformationen och be om andra tips än de vanligaste.
Bohin, inte lika välkänd som Bled, men lika trevlig sevärdhet i Slovenien.
Undvik topplistan över resmål
Googla populära resmål under sommar/höst/jul och välj något annat än de som flest åker till. Alternativt åk till ett populärt land men välj en annan ort eller ett mindre populärt hotell. Vagabond släpper varje år en resebarometer som ger bra info om vad som är poppis och vad som därmed kan undvikas.
Freedom travel har besökt väldigt många olika ställen i Polen
Åk till secondary cities, alltså mindre välkända städer än klassiska weekendresmål eller huvudstäder. Här är några exempel (även om vad som är en secondary city till vad alltid är definitionsfråga). Jag länkar till olika guider för dessa städer som fellow resebloggskollegor skrivit.
Det var några tips för att resa mer hållbart på temat val av resmål. Det krävs lite mer research över vilka destinationer som finns att resa till men när väl det är gjort kommer du upptäcka en uppsjö av möjligheter som öppnar sig när en tittar lite utanför lådan. Du som söker ännu mer inspiration kanske finns något i dessa två inlägg om de näst största städerna i respektive land i Norden samt för några länder i Europa
December blir en pangmånad proppfylld med nya, spännande tankar om framtiden. Nio stjärnor kommer göra framtidsspaningar inom turism och resande. YEY!
Ett sätt för mig att hela tiden utvecklas i mitt sätt att resa medvetet är att samla på mig olika perspektiv från andra. Nästan alltid skapas mina medvetna inlägg av att någon annan inspirerat mig eller väckt en tanke som jag spinner vidare på.
Ghana 2018 och världen ligger framför mig, precis som framtiden gör för oss alla.
Framtidsspaningar inom turism och resande
Sommaren 2018 gjorde jag en inläggsserie som jag kallade Spektrum där influencers med olika profiler gav sina synvinklar på resor och resande. Det resulterade i intressanta och varierade perspektiv och det var roligt att skriva så nu är det dags för en annan variant.
I december kommer jag publicera nio inlägg med kloka, skarpa och insiktsfulla framtidsspaningar om turism och resande. De görs av olika personer som på ett eller annat sätt är dagligt verksamma inom resebranschen. Alla proffs på sin sak, allt från reseledare, influencers, destinationsmarknadsförare och aktörer med en tydlig hållbarhetsinriktning.
Varför en inläggserie med spaningar om turism?
Jag gör det här av
tre enkla anledningar
Jag är sjukt nyfiken på framtiden! Att få veta vad andra ser i spåkulan är mitt bästa sätt att förbereda mig inför vad som (kanske) komma skall.
Jag vill att du och jag berikas och inspireras med nya infallsvinklar från olika personer som på ett eller annat sätt har kopplingar till resebranschen.
I december vill jag ägna en stor del av min tid till ett nytt liv och därför har jag preppat bloggen med bra innehåll vilket ger mig lite mer flexibla förutsättningar för livet som förälder.
Vad kan vi vänta oss framöver? Hoppas min nyfikenhet kan stillas lite av de kloka spanarna.
Vilka ska framtidsspana om turism?
Jag ska inte avslöja vilka framtidsspanare jag har men jag kan säga så här mycket:
Det blir en som jobbar på resebolag, två som jobbar med marknadsföring av svenska destinationer, en reseledare och en reseskribent. Tre personer som jobbar med olika typer av opinionsbildning för att resa mer hållbart och en som jobbar för en ideell medlemsorganisation inom turism.
Ett riktigt kompetent gäng med olika spaningar utifrån sin horisont. Detta är ännu en anledning att längta till december.
Alla spaningar kommer finnas i kategorin Turismspaning
Hur är det att resa
som gravid? Såklart olika från person till person, för egen del har jag rest så
mycket jag velat med fyra färdmedel i femton länder.
Jag tror att jag haft en väldigt lyckosam graviditet om jag jämför och ser mig omkring. Samtidigt är det omöjligt att just jämföra eftersom det handlar om förväntningar, acceptans, förutsättningar en själv har eller skapar sig. Samt den största faktorn av dem alla: Smärta, obehag, svårigheter är högst subjektiva och upplevs olika av alla. Vi tenderar ju också att märka av de som har det tungt mer än de som skuttar på som vanligt i livet. Därav att det är svårt att säga hur bra jag haft det men resa som gravid har jag kunnat göra flera gånger.
Att resa som gravid – så var det för mig
Det är ett lotteri på många sätt. Några drar en riktig nitlott med jobbiga konsekvenser. Om jag drog en vinstlott eller en vanligt sketen nitlott men lyckats ha bra inställning det vet jag inte. Summa summarum är att min upplevelse är att jag mått bra under hela denna graviditet och det har gått fint att resa som gravid.
Med det sagt, som en grund för detta inlägg, så har jag inte
behövt ställa in eller radikalt förändra några av mina planerade resor under
2019. Det kan givetvis behövas för många men jag har, utifrån ett par
justeringar och anpassningar längs vägen, ”rest på som vanligt”.
Det faktum att jag varit gravid under nio månader har dock inte gått obemärkt förbi så det finns absolut en del skillnader mot hur det brukar vara att resa och det är de jag vill fokusera på i detta inlägg.
Den sista bilden tagen på mig hemma som gravid. Då visste jag inte att det bara skulle vara en vecka kvar tills Lilla V skulle vara ute.
Mina resor under nio månader som gravid
Under året har jag lyckats pricka av fyra olika färdsätt så man kan säga att jag maximerat upplevelsen helt i vanlig Linda-anda och testat många olika sätt att resa om gravid. Den här gången var det dock snarare klimattankar och säkerhetsaspekter som påverkat valen än själva maximeringsambitionen.
Tågluff i Norge v 9
Tröttheten
Klassiska symptom under den här tiden är illamående och
trötthet. Det förstnämnda kände jag aldrig av men nog behövde jag fler timmar i
viloläge än vad jag brukar. Det passade utmärkt utifrån resans upplägg och
sällskap så vi kunde både göra korta vandringar och uppleva Oslo och Bergen.
Pigg och glad trots ”tröttshetsveckor” när jag var i Bergen i Norge.Lätt att bli glad när solen skiner och det finns så här fina hus att titta på.
Bilsemester i Europa v 20-22
Maten
Under den här tiden, eller ganska många fler veckor, hade jag det lite kämpigt med maten. Det var svårt att veta vad jag var sugen på, jag kunde bli akut hungrig och blev snabbt mätt efter bara några tuggor. Fick truga i mig en del och måltiderna tog längre tid att få i sig. Vi skippade en del planerade fine-dine-måltider eftersom dagsformen var så ojämn och det inte är värt att lägga pengar när utfallet var så oförutsägbart. En del saker har jag ju heller inte kunnat äta men för min del rör det sig i princip bara olika ostar. Chark och alkohol äter jag ändå inte. Det här var nog en av de största förändringarna att resa som gravid och inte.
Ryggen
Att åka bil länge var inga problem. Det som behövdes var en
ihopknölad tröja i ryggen eller att rulla på tennisbollar. Det gjorde jag både
när jag satt i passagerarsätet och på golvet där vi bodde. Sova i bilen gick
utmärkt men nog var jag lite mer osmidig i att sitta upp, vända mig om och ta mig
in och ut ur bilen. Nattkissandet som vanligtvis inte finns i mitt liv var nu
ett faktum att förhålla sig till på diverse campingplatser och skogsdungar.
Rörligheten och Vagabondformen
Jag minns också att jag ganska ofta var tvungen att sakta
ned på tempot. Jag och Erik går nog vanligtvis relativt snabbt men här fick vi
flera gånger strosa istället för att traska på. Det där gav sig någon gång
senare som jag inte minns. Jag vet bara att det inte blev värre och att jag
inte kände så under hösten.
Under denna resa gjorde vi även ett några vandringar, en
lite kortare i Chamonix i Frankrike där vi i princip hade flås hela tiden och
en i Mangart i Slovenien. Där var det stigningar som hette duga och min kropp
var en superhjälte.
Vilopaus under en av våra vandringar. Här i Chamonix i Frankrike. Vår fantastiska vandring till Mangart i Slovenien. Stolt som få ville jag såklart även föreviga detta med en klassisk gravid-på-toppen-bild. Här i vecka 21.
Flyg till Malta v 27
Flyga flygplan som gravid
Att flyga gick prima. Om stödstrumporna var överflödiga eller fyllde någon funktion vet jag inte. Sitta i upprätt position de 4-5 timmarna var kanske inte superskönt, särskilt inte eftersom jag brukar försöka kura upp mig i flygstolen (vilket inte gick) men jag led inte av att resa som gravid. Tror nog jag hade klarat 8-9 timmar också men då hade jag behövt röra på mig mer i flygplanet.
Orken
Första dagen var väldigt intensiv och jag kuskade runt hela ön med buss och på kvällen var jag riktigt trött. Bära på liten ryggsäck, sitta på obekväma säten, vara på helspänn ihop med graviditet var inte en optimal kombo. Dag två hängde jag med Erik och vi gick mest omkring vilket gick bra och sista dagen gick jag en slitig promenad i stekande solsken och sedan slappade jag rejält. Jag kunde njuta av Malta och trivdes som bäst när jag satt på en parkbänk i kvällsvärmen och skrev. Jag njöt av att ta vara på min sista ”riktiga resa” på väldigt länge.
På flyget till Malta försökte jag fota min mage och hur det är att flyga som gravid. Var väldans svårt att få en vettig vinkel i ett flygplatssäte må jag säga. Fina Malta.
Vila på en solstol i skuggan gillade jag
Säger hejdå till Erik som ska jobba vidare på denna färja.
Färja till Åbo v 31
Sömnen
Det var lite svårt att hitta bra sovställning eftersom jag vid det där läget började behöva tre kuddar extra för att bulla upp mage och avlasta höften. Att vända sig i sängen var en mindre pers varje gång och det var påtagligt annorlunda att resa som gravid än i mitt vanliga tillstånd. Jag sov dock bra men nyttjade inte själva kryssningsformen utan gick raka vägen till min hytt och stängde in mig där. Att uppleva Åbo som gravid var inte annorlunda än att leva vanligt upptäckarliv i Sverige.
Här ser jag betydligt mer gravid ut än vad jag själv upplevde. Bland trapporna på färjan till Åbo. Dags att inta nederslafen och försöka sovaFazer-varmchoklad-fika med systeryster i ÅboDelar av min ursprungsfamilj i Åbo
Bilutflykter i Mellansverige v 35 och 36
Smidigheten
En tur till Linköping och en till Örebro har det blivit. Att
både köra och åka bil har gått finemang. Utmaningen har snarare varit att ta
sig in och ut ur bilen utan magmuskler och att få plats mellan bilar på en
parkering. Magen tar rejält med plats.
Aktivitetsnivå
Vid den här tiden och veckorna efter började jag känna av
ett behov av lägre tempo i förflyttningar. Särskilt i omgångar då
sammandragningarna kom mer tätt eller mer intensivt. Då har det gjort ont att
inte kunna slappna av helt i magen och att hålla ett ”snabbt” gångtempo. Lite ofrivillig
mindfullness.
Jag gick upp väldigt lite och drog på mig väldigt lite vätska. Utom under några dagar här och där. Då kunde det ser ut så här av vanliga strumpor.
Mina tips om att resa som gravid
Att tipsa kring graviditet är ju dömt att misslyckas
eftersom det är så olika för alla. Men det här är de saker jag tar med mig
utifrån mina egna erfarenheter
Planera in aktiviteter som vanligt men lägg in fler pauser, vilostunder och någon extra timmes nattsömn. Även 10 minuter på en gräsplätt kan göra skillnad.
Vakna med en flexibel inställning. Min graviditet var en dagsformsfråga och en intensiv gårdag som inte kändes allt för jobbig då kan dagen efter ta ut sin rätt.
Ha med olika ätbara saker vart du än går. Både för att småäta under dagen för att fylla på, för att kunna komplettera om maten på restaurangen inte gick ned eller om du inte hittade något att vara sugen på alls.
Kommunicera med ditt resesällskap. Ingen kan läsa tankar eller känslor, än mindre hos en gravid. Våga sätt det egna behovet i centrum och gör vad du behöver för att hålla ditt eget humör uppe.
Var bekväm. Välj funktionella skor, kläder och resväskor före snygghet och stil. Kroppens viktigaste uppgift är att bygga ett barn, för det ska den få bästa förutsättningar.
Tack kroppen!
Att skriva och läsa igenom detta gör mig åter igen tacksam. Vilken fantastisk graviditet jag haft och vilken återhämtning kroppen gjort i anslutning till förlossningen. Nu är det bara vaknätterna kvar innan det är dags för småbarnsår och tonårsliv. Att resa som gravid har varit en extra dimension av kickar när kroppen låtit mig uppleva världen som jag älskar i så stor utsträckning.
Har du som rest som gravid några tips för den som inte haft
det lika ”lätt” som mig eller några andra upplevelser du vill dela med dig av
är det självklart välkommet och uppskattat.
Jag älskar allt som finns att göra i Slovenien och jag vill hävda att det är Europas bästa resmål. Ett litet land med väldigt stort innehåll.
Slovenien är en av få länder jag har en längtan efter att åka tillbaka till. Oftast föredrar jag att resa till ett nytt land eller en ny destination men med Slovenien är det annorlunda. Vart jag än varit i Slovenien har jag blivit imponerad. Av landskapet, bergen, dalarna och sjöarna. Av maten, staden och känslan som förmedlas. Slovenien är just nu enligt mig Europas bästa resmål. Slovenien har dramatisk natur med aktiviteter för alla årstider, en intressant huvudstad som ständigt erbjuder något nytt att upptäcka, landsbygd och en liten, liten kuststräcka. Om jag ska vara stor i orden så har Slovenien allt.
Vintgar som jag tipsar om som aktivitet i anslutning till Bled och Bohinj-sjöarna Bohinj-sjön, bättre än Bled enligt migMetelkova i Ljubljana är en unik plats för samhällets mest utsattaTivoliparken i Ljubljana med en grön smoothie bredvid en näckrosdam
Mina tips att göra i Slovenien
Under mina resor har jag inte bara samlat på mig massa erfarenhet på egen hand, jag har också läst på en del och hittat inspiration hos andra reseskribenter som delat med sig av sina tips om Slovenien. Det finns otroligt mycket att göra i Slovenien. Här är en sammanfattning med vidare lästips om det som du blir mest sugen på.
Bled och Bohinj – aktiviteter runt sjöarna
En klassiker att göra i Slovenien är att besöka sjön Bled och utöver det kan jag varmt rekommendera att även, eller kanske istället, besöka sjön Bohinj. Kring båda dessa sjöar finns flera olika aktiviteter att välja mellan. Gå runt eller längs sjöarna, paddla, besök slott, åkt båt eller linbana. I närheten av sjöarna finns även ett forsande vattendrag att gå längs som heter Vintgar och flera mysiga byar att köra igenom i det kuperade landskapet.
Bledsjön blir sådär grön och fin med rätt solljusBohinj-sjön är större och det går bland annat att paddla Stand up paddleVintgar och en del av promenadsträckan längs med vattendragetTurismens skapelse i Vintgar
Bovec – utgångspunkt för äventyrslysten
Bovec är lite av en alport som är en utmärkt utgångspunkt för alla möjliga olika äventyrliga aktiviteter. Cykling uppför och nerför, paragliding, bergsklättring, vandringar, forsränning – allt du kan tänka dig i ett bergsområde. Från Bovec går det bland annat att ta sig till Soca river, Mangart och Vrsic-passet. Mer om dessa höjdpunkter längre ned i inlägget.
En väldigt bra restaurang som vi hittade i Bovec. Det var kö så boka bord kan vara ett tips.
Ljubljana – hipp huvudstad och smaskig mat
Ljubljana – min favorithuvudstad och ett av Europas bästa resmål enligt mig. En stad som känns nyfiken och på fram-march med otroligt mycket god mat oavsett prisklass. Supermysig gamla stan och områden som verkligen sticker ut så som Metelkova. Ljubljana har allt, jag kan ösa på med superlativ men den intresserade gör bäst i att läsa mina två inlägg om staden med fokus på vad som finns att göra och massa olika mattips.
Gamla stan i Ljubljana med gulliga butiker och fina fasaderUtsikt över Ljubljana uppe från slottetTrippelbroarna och stans huvudtorg med den rosa kyrkanAvocadolycka på Barbarella JuicebarSuperfräsch efterrätt på Landerik i Ljubljana
Logarska Dolina – dalgången med stort D
En av Sloveniens mest populära dalgångar att besöka är Logarska Dolina som ligger i nordvästra Slovenien. Att vandra eller cykla genom dalen är vanligt och längst in finns ett högt (men smalt/litet) vattenfall för den som vill ha ett uppsatt mål att ta sig till.
⇒ Läs mer:Everyday Explorers har gjort en kortare och en lite längre vandring i Logarskadalen.
Logarska Dolina som jag själv aldrig varit nere i men sett från en höjd, ser vackert ut inte sant?
Mangart – bergstopp med utsikt över tre länder
En av mina bästa reseupplevelser jag haft genom hela mitt liv hade jag när jag besteg Mangart. Att kombinera en fysisk prestation med en otrolig känsla av frihet av att stå högst upp på en topp är en känsla jag alltid kommer bära med mig. En otroligt fin vandring i Slovenien.
Alpblomster fascinerar, hur kan så mycket färgglatt växa under så svåra förhållanden?Mangart Sadeln och en av många fantastiska utsikterVandra på!Uppe!
Panoramavägen – vyer i världsklass
En av Sloveniens vackraste vägar är enligt många den så kallade Panoramavägen som ger storslagna utsikter i de flesta väderstreck. Små gårdar som säljer hemgjorda produkter och möjlighet att stanna till på så många ställen som en själv känner för.
Klassis bild längs panoramavägenEn av många så kallade touristic farms där vi köpte färsk komjölk och pasta
Piran – pittoresk stad vid kusten
Den lilla staden Piran vid Sloveniens korta kuststräcka har jag ännu kvar att besöka men av mina resebloggskollegors inlägg att döma finns det gullighet i överflöd att hämta där. Orangea takåsar, klarblått hav och en mysig gamla stan är bara några av sakerna som ögonen kan njuta av.
Piran i sin bästa form. Foto av Annika Myhre, Resfredag.
Soca River – hisnande djup av vattnets kraft
Floden Soca är 14 mil lång och rinner genom Italien och Slovenien. Superklart vatten med långt siktdjup som gör att en på sina håll kan se botten flera meter när det inte är för forsande. Ett riktigt häftigt ställe är Grand Canyon of Soca, en mil öster om Bovec. Bilderna får tala för sig själv.
Soca River, kolla in våra skuggor!Vattnets kraft skapar dessa ravinerPå sina håll är vattnet stilla och så en kan se bottenLite läskigt var det allt att gå här
Vrsic-passet – det kittlar i magen
Sloveniens högsta pass ligger på 1600 meter över havet och heter Vrsic. Hårnålskurvorna avlöser varandra och motorn och bromsarna får gå varma (tips: motorbromsa i nedförsbackarna”). Mäktig körning och ännu mäktigare utsikt på passets högsta punkt.
Så mycket fina färger Vilda berg i alla toner av gråttPå toppen. Här är det inte varmt och blåste i mängder men jag var glad ändå
Andras tips: att göra i Slovenien
Som sagt. Det finns flera andra som skrivit om sina resor till Slovenien som antingen inspirerat mig eller som får mig att bli nyfiken på fler ställen i Slovenien jag vill upptäcka. Här är direktlänkar till några resebloggares Slovenienkategorier. 4000 mil, Everyday Explorers, Lifsresor, Rucksack.
Det var mina tips om vad som finns att göra i Slovenien. Hoppas du som är sugen på att åka dit fann lite inspiration och något att djupdyka vidare inom. Hör gärna av dig om du har frågor!
Är att utmana sig alltid sunt eller finns det en destruktiv sida av att pusha sig utanför sin trygghetszon? Ibland har jag ett behov av att bevisa mig, är det en god anledning att utmana mig?
Det finns en inre drivkraft i mig att utmana mig själv. Jag tror att jag alltid haft det men med resorna har det blivit så tydligt. Inte minst när det kommer till att resa själv. Där har jag velat pusha mig och gjort saker jag tyckt varit läskigt. Allt från att bila på Balkan på egen hand under tre veckor till att resa till Ghana och sedan Gambia själv.
Senaste dagarna har jag funderat på varför jag vill pusha mig. Jag har hittills (det är ju en ständig process som kan ge andra svar vid annat tillfälle) kommit fram till att det handlar om att jag inte vill känna mig begränsad. Om jag vill åka till Västafrika och jag har inte har något resesällskap som vill följa med, då vill jag inte låta bli för att jag känner att jag inte vågar.
Jag i Ghana, fösta gången jag reste till ett land utanför Europa på egen hand
Samma känsla infann sig när jag fick en nyfödd i livet. En av mina värre scenarion jag såg framför mig var att jag skulle känna mig instängd, låst och begränsad av att ha ett kid som är beroende av mig och att jag håller mig hemma. Den rädslan fick mig att på vår fjärde dag hemma gå till biblioteket bara för att testa att amma på annan plats än hemma. Det var inget som behövdes. Men den dagen någon frågar om jag vill ses på en fika då ville jag inte tveka för att jag inte visste hur det skulle gå att röra mig bland folk och behöva amma på en okänd stol.
Jag testar mina vingar, eller bröst, på bibblan i Sumpan
Erik är modig och tar med sig en flaska och en kid på en liten utflykt
Att vara modig är individuellt
Mod är relativt och alltid individuellt. Det som är ett stort steg för någon är ett litet för en annan. Jag är därför inte modigare än någon annan bara för att jag vågar mig ut när Lille V bara är en vecka. Det var där min gräns för att utmana mig själv gick, för andra går den någon annan stans.
Jag har fått mycket uppmuntran för att jag ”gav mig ut så tidigt” och tog mod till mig och testade. Jag hör om många som vågar sig ut först efter flera veckor och en promenad till affären blir en stor grej. Att få uppmuntran sporrar mig. Det får mig att vilja bryta ännu en gräns för vad jag själv funderar på om jag klarar av.
Alla barn är olika, alla föräldrar är olika. Det gäller att inte jämföra sig även om just vad som anses modigt ofta ställs i relation till en själv. Alltså, jag tycker att någon annan är modig för att det skulle krävas mod av mig att göra samma sak.
Vår första barnvagnspromenad gjorde vi tillsammans, alltid lite tryggare att ha någon med sig när en ska utmana sig själv.
Vad är då det destruktiva?
Det finns drivkrafter i mig att sticka ut, uppfattas som självständig och vara en chill/cool/modig person. Jag vill uppfattas så och det kan verkligen få mig att göra saker som jag kanske annars inte gjort. På gott och på ont.
Det här får mig ibland att vara lite dumdristig. Testa gränserna lite för mycket och kanske göra saker jag inte helt är rustad för. Om det bara handlade om att utmana skulle jag bara se det som något sunt, men när det ibland också handlar om att bevisa saker, då är drivkraften inte lika god längre. Då har den sin baksida. På något sätt gör jag det för andras skull istället för bara min egen. Slutsatsen av det behöver inte vara att jag borde låta bli. Men eftersom jag är en prestationsdriven person som bryr mig om vad andra tycker och tänker om mig (varför hymla om att jag inte gör det?) så behöver jag rannsaka mig själv när jag känner att ”utmana-drivkraften” kickar in.
Korade Italien från väst till öst gjorde jag under en dag, det var också en utmaning.
Tacksam för drivkraften
Jag är tacksam för min drivkraft, både den sunda sidan och den mer destruktiva varianten. Det får mig att utvecklas som person, resenär, ledare, förälder, människa. Det viktiga för mig blir att vara ärlig med mig själv och ständigt vara vaksam så att det i huvudsak är det sunda som driver mig.
Vi får se vad nästa utmanar-gräns går och vad jag ska pusha mig till här näst. Att resa med barn första gångerna lär ju helt klart kännas lite läskigt. Det är bara att se till att göra det när jag är lagom redo, inte övervänt så det känns som en baggis och inte livrädd. Även detta handlar om den berömda balansen i livet, som så mycket annat.