Jag har mycket att se fram emot i höst med en enorm variation på innehållet. Det fina i vardagen och den storslagna resan. Hej hösten 2022!
Jag satt med lite bloggtorka på idéer att skriva om som är lite mer lättsamma. Jag har hur många mastodontinlägg på hög som helst men jag behöver skriva något som går snabbare och är mer lättsmält.
Så insåg jag att det är exakt ett år sedan jag skrev Hösten 20-saker-att-se-fram-emot-lista och kände att det 1. Var väldigt roligt att läsa och se tillbaka på och 2. Är precis vad som behövs just nu. Så här kommer den.
22 saker jag ser fram emot hösten 2022
Jag har mycket att se fram emot när jag började fylla på listan. Det är stort och litet, ovanligt och alldeles vardaglig.
1. Konkretisera vår resa
Köpa in böckerna Culture Smart och läsa på om kulturerna, se och läsa reseinspiration för där vi ska vara, packa väskan. Helt enkelt gå från ord till handling för vår drömresa.
2. Åka till Sälen
Vi ska ta några dagar i Dalarna och njuta av höstrusk, backintervaller, korvgrillning och brasmys. Det blir fint att bryta vardagen lite som omväxling.
Mysigt i Sälen
3. Föreläsa
När, var och för vem det kommer utkristallisera sig men jag ser fram emot att möta människor och se om några nya insikter kan skapas och motivationen att resa med ansvar kan öka.
4. Rida
Jag rider två gånger i veckan och det är så oerhört lyxigt och roligt. Varje gång är ren glädje.
5. Gå GSTC-utbildning
Jag har anmält mig till The Global Sustainable Tourism Council kurs Sustainable Tourism Training Program (ehm förkortas GSTC STTP…) som är en certifiering inom hållbar turism. Ska bli kul!
6. Se barnens relation utvecklas
Det blir fortsatt lite lättare för var dag och nu börjar de ha riktigt roligt ihop. Busar, kittlar, jagar varandra och leker tittut. Samspelet är en ynnest att få iaktta.
7. Möta superintressanta människor
Hösten har börjat så himla bra på den punkten. Det är hållbarhetschefer, egenföretagare, hållbarhetsexperter. Jag breddar mitt nätverk och det finns så otroligt mycket kul att göra av allt nytt jag får med mig.
8. Åka på spa-helg med Cecilia
Jag ska tacka min fantastiska redaktör Cecilia med en spa-helg. Det ska bli otroligt skönt att lyxa till det och skämma bort någon för ett så gediget arbete som Cecilia gjorde med boken.
Yasuragi för drygt fem år sedan
9. Träffa goda vänner
Hus ska besökas, födelsedagar ska firas och korta och långa samtal som ger perspektiv ska göras. Jag är så tacksam för alla vänner i mitt liv.
10. Sälja många böcker
Jag hoppas att det fortsätter trilla in beställningar på boken. I september har jag sålt i snitt en om dagen vilket är en bra takt. Har du inte norpat dig ett ex så köper du den här
11. Fördjupa mig ytterligare
Jag kommer fortsätta investera i mig själv och min kompetens i höst men framförallt förpacka den så att det jag kan blir säljbart.
12. Få huset uthyrt
Just nu lite av ett orosmoln men jag hoppas det löser sig. Vem vill inte bo i detta härliga kök? Hojta om du är intresserad. Den dagen vi skriver kontrakt ser jag fram emot.
13. Styrelsearbete
Kanske det som kan låta som listans tråkigaste punkt men jag tycker det är roligt eftersom det är viktiga syften i organisationerna. Den ena styrelsen är Ecpat, den andra en nystartad som jag inte riktigt kan berätta om än.
14. Blogga
Jag tycker det är roligt. Jag har så många idéer på saker att skriva om som lutar mer åt hållbar turism än ”att göra här och där”. Kluriga och viktiga och det känns kul att det blivit lite av en nygammal passion.
15. Skicka en faktura
Det skulle vara häftigt att skicka en första faktura för något jobb jag gjort. Det kommer kännas stort.
16. Springa regelbundet
Förutom en sjukvecka så är jag igång, jag skulle behöva öka på intervallerna något för att nå mitt mål om 5 k under 30 min.
17. Komma ned i varv
Den här hösten är lugnare än på många år och jag ser fram emot att sänka tempot ytterligare när vi åker utomlands och mest bara ska se till att ha roligt och skönt om dagarna.
18. Kvalitetstid med Erik och familjen
Det ska bli så intressant att se vad som händer med vår familj när vi hamnar i en så annorlunda kontext under så lång tid. Kanske kan jag och Erik till och med se på film en kväll utan att somna?
Två sovande barn och så bara vi. San Diego, USA.
19. Uppleva hållbar och ohållbar turism utomlands
En av höstens stora höjdpunkter, att i praktiken studera hållbar och ohållbar turism med mina nya ögon sen boken blev klar och jag helhjärtat satsar på den verksamheten.
20. Få besök av mina föräldrar på Bali
Mina föräldrar kommer och hälsar på oss och det blir roligt att uppleva Bali med dem men också låta barnbarnen umgås med dom så intensivt.
21. Besöka Thailand
Landet jag tänkte skulle vara det sista landet för att det vore annorlunda eftersom så många andra varit där men jag ser faktiskt fram emot detta mycket. Frågan är, kommer maten i Thailand eller Vietnam vara godas?
22. Fira framgångar
Oavsett hur långt jag kommit i mitt företagande ska det firas. Jag hoppas det betyder riktigt god asiatiskt mat och en mangodrink.
Resultatet av demokratins högtidsdag visar på behovet av att människor möts. Att resa är bara en av många viktiga saker vi måste fortsätta göra.
Usch jag sitter i skrivande stund under valvakan. Jag har gått från att luta mig ganska tryggt tillbaka till att sitta och bita på naglarna. Det var ovanligt svårt för mig att rösta i år även om välja sida var ungefär hur givet som helst. Jag är oerhört inrikespolitiskt intresserad så den här kvällen är som en mellofest för mig.
Även om rätt låt sällan vinner i Mello så är eftersmaken sällan så bitter som när Sverigedemokraterna blivit näst störst parti i Sverige. Jag känner så många mörka känslor kring detta. I många år har jag tyckt att det var obegripligt hur de kan gå framåt år till år, nu tycker jag bara det är bedrövligt.
Demokratins högtidsdag med perspektiv från omvärlden
I stunder då jag inte känner mig helt tillfreds med att lägga min röst på någon av partierna så är jag tacksam för att sätta den svenska situationen i perspektiv till andra länder. I Sverige har jag åtminstone åtta partier att välja mellan. Min morbror i Frankrike hade tidigare i år, i det franska valets slutomgång, två kandidater att välja mellan där han inte kände förtroende för någon av dem. Min vän i USA påminde mig att han som ser sig som Independent varje val bara har två personer att välja mellan, de senaste valen har han snarare röstat på den minst dåliga än den han gillar bäst. För att inte tala om alla de länder där fria och demokratiska val inte ens finns.
I väster väntas ett mellanårsval där Joe Bidens ställning lär försvagas. 2024 riskerar det landet att ännu en gång rösta för eller emot Trump. Jag skulle välja den svenska situationen alla dagar i veckan än att behöva vara amerikansk medborgare och ev ha Trump eller annan likasinnad som en av kandidaterna.
I öst har vi Ryssland där det inte ens finns fria och demokratiska val. Det landet är ju som bekant inte ensamma om ett sådant skick på demokratin. Auktoritärt ledarskap finns på alla kontinenter och miljarder människor lever med en sådan vardag.
Duktiga journalister som ,lett oss genom kvällen
Vi behöver resa och möta människor
Jag går och lägger mig nu, utan ett valresultat att vila mot. Oavsett vem som får bilda regering är det oerhört tydligt att människor behöver möta människor. Segregation och utanförskap skapar polariseringar och det går bara att bygga bort det genom möten. I mataffären, på skolan, när vi reser. Min övertygelse om att resor, kulturutbyten, samtal är nödvändigt blir ännu starkare när ett främlingsfientligt parti blir näst största parti i Sverige.
Klockan är efter midnatt och jag är lite sugen på att sova till på onsdag och då vakna upp till ett konkret och förändrat resultat där SD:s makt blivit utmanövrerad.
Edit: Nyvaken. Fy fasiken, jag har en så himla dålig känsla i kroppen. Ska ett enda mandat få vara skillnaden mellan helt ok politisk utveckling och total katastrof???
Det finns resor, och så finns det resor. Resor vars intryck satt bestående avtryck i mitt själ och hjärta. Som påverkat hur jag fördelat min tid och engagerat mig genom livet.
Det är inte särskrivet. Det här inlägget handlar inte om min livsresa, utan om mina livs resor. Resor som spelat så stor roll att det påverkat och förändrat antingen min syn på mig, resande eller världen. Det gör inte alla andra resor mindre viktiga, de har alla haft sin roll på sitt sätt, men de här resorna de spelar i en egen liga.
Mina livs resor (obeskrivligt tacksam för dem)
Det är kanske olika, men det är ju det här som jag tycker är så stort med resor. Att en vecka eller tre i ett annat land så fundamentalt kan beröra, berika, skaka om.
1993 – Flygresa på egen hand
Jag var sju och jag flög själv för första gången och det var stort. Med lapp runt halsen från Umeå till min mormor i Stockholm. Jag kommer inte ihåg så mycket av vad jag kände men trots ganska ung ålder kommer jag ihåg många situationer. Min mormor var en riktig globetrotter som personifierade internationell solidaritet.
Hur jag påverkades: Resan öppnade mina ögon för hur nära världen är och hur självständig jag kan vara.
Skolavslutningen i ettan, bara någon månad efter att jag gjorde flygresan på egen hand
2002 – Uganda
Studieresa med Ungdomens Nykterhetsförbund till en av våra partnerorganisationer. Min första resa utanför ”västvärlden”. Jag mötte likheterna i att vi alla är människor som kan förenas i en kamp för en bättre värld, i hur viktigt nära och kära är, i maten, i dansen. Jag mötte kontrasterna i livsvillkor, i synsätt och kultur. Jag tyckte synd om kvinnorna som skalade potatis med en vanlig kniv istället för en potatisskalare och tänkte att jag måste skicka ner några. Jag träffade William som nog helst av allt hade sett att jag tog med honom hem. Om det var flirt, kärlek eller bara en chans till ett annat liv det vet jag inte.
Hur jag påverkades: I grunden. Mitt engagemang för globala frågor växte explosionsartat. Världens orättvisor grep tag i mig på djupet. Jag var 16 år, skör och otroligt mottaglig för intryck. Mitt första möte med ett land från Afrika och sedan dess är det min favoritkontinent.
Svenska midsommartraditioner firades i Uganda och sen sjöngs det karaoke. Inte alls kulturkrockar eller läskigt.
2016 – Jorden runt
En dröm gick i uppfyllelse. Att transportera mig ett varv runt vårt klot. Att få göra de där som hade känts ouppnåeligt. Bila genom Nya Zeeland, gå Machu Picchu, uppleva saltöknen i Bolivia, besöka Kuba.
Hur jag påverkades: Framför allt på två sätt. 1. Den enorma bredd av referensramar jag fick och 2. Jag startade resebloggen 155cm.se, föregångaren till resa medvetet. Sedan dess finns det inget fritidsintresse jag lagt så mycket tid på som bloggen, inte ens hästarna som jag hållit på med sedan jag var åtta år. Det blev en bok. Referensramarna använder jag varje dag i synen på människor och förståelse för hur den här världen hänger ihop.
Så jävla glad för detta, Saltöknen i Bolivia
2017 – Roadtrip på Balkan
Min första stora resa på egen hand. Tre veckor i en bil genom sex länder jag tidigare inte ens varit nära och inte kunde så mycket om innan jag började göra research.
Hur jag påverkades: Jag växte flera centimeter. Jag klarade av så mycket mer än jag trott och mötte så många rädslor. Köra bil själv, äta själv, vara utan sällskap i flera dagar i sträck. Ta mig fram och lösa varenda situation. Framförallt upplevde jag charmen med att resa själv, jag har älskat det sen dess.
Jag blev kreativ med självutlösaren på kamera av tre veckor själv. Detta kl 06.00 på den kända bron i Mostar i Bosnien Hercegovina.
2022-2023 – Longstay i Sydostasien
Nu står vi inför en, vad jag tror, femte livs resa. Vår långresa till Bali, Thailand och Vietnam, att försöka leva familjevardagsliv så gott det nu kan gå som turist. Senast jag var borta så länge och bodde in mig var Tanzania 2007, det är femton år sedan.
Hur jag påverkades: Ja, det vet jag ju av uppenbara skäl inte. Men jag tror att jag kommer knuffa på min syn på tid och prioriteringar och få in lite indo-thai-viet-kultur och livssynsätt i mitt liv.
När jag fyller 37 kommer jag vara på min femte livs resa. När jag fyller 70, kommer jag ha gjort fem till då? Vilka kommer det vara mån tro? Det är en fröjd att leva alltså!
Vilka är dina livs resor?
Fler inlägg på det är temat finns under temat livets resa
Augusti avslutar sommaren med flaggan i topp. Så bra det blev. Tack vädret, tack för spontanitet och tack för glad och flexibel familj.
Augusti är tveklöst den månad den här sommaren som jag haft mest sommarkänsla, trots att vi varit igång med vardag och jobb från den 8:e och haft så kallad snålmånad på grund av den kommande långresan. Vi har verkligen tagit vara på dagarna och åkt på cykelutflykter, stekt i solen, ätit gott och badat flera gånger. Ljuvlig månad!
Moster och ett syskonbarn är redo för bad
Stories från augusti 2022
Augustiresan
Resorna har varit på cykelavstånd med undantag för en dag i huvudstaden då jag maxade det sociala kontot och hade fem dejter med folk, alla på temat social hållbarhet och turism. Gamla kursare, några som arbetar som konsulter och andra som ivrar för ansvarsfullt resande. Själva huvudstaden kände jag mig inte alls hemma i längre vilket i sig fick mig att åter fundera i termer med pendlande tankar som ”Jag vill bara leva globalt och röra mig överallt och samtidigt, jag vill bara leva lokalt och inte träffa folk utanför min lilla bubbla”.
Vietnamesiska färska vårrullar med en kär vänPrecis sålt ett ex av min bok till en sommarpratare
Augustis favoritinlägg
Jag tycker augusti varit en riktigt bra bloggmånad. Mest engagemang har inlägget om passion och värderingar väckt, vilket alltid ger mig ytterligera några perspektiv på dessa svåra frågor. Jag gillar också att ha berättat om mina planer för hösten om social hållbarhet inom turism.
Augustis investering, skörd och omfamnande
Jag gör en betydligt större investering i mig själv än jag planerat när jag valde årets temaord. Numer investerar jag dagligen i min egen kompetens och förutsättningar att driva eget inom social hållbarhet och turism. Vi har också börjat anlägga gräsmatta vilket är en skörd vi lär få vänta på. Jag skördar möjligheten att bo närmare hästar och rider 2 gånger i veckan, förhöjer livskvalitén enormt. Omfamnar mitt hem med dess stök fortsätter jag att göra.
Augustiminne
Det dygnet då vi bokade Bali på eftermiddagen och jag på kvällen mockade bajs och älskade båda stunderna. Att få se fram emot en stor resa på andra sidan jorden och bara vara här och nu och systematiskt förflytta skithögar till en skottkärra med ett sommarprat i lurarna och hästarnas lugn som harmoni runt en. Kontraster jag älskar.
Augustibild
Sommarglad, harmonisk och omgärdad av lyckliga hönor på Hallmyra.
Augustis lärdom
Några av augustis sommarprat var sprängfyllda med kunskap. P-A Åhlén om arbetet med invasiva arter, och även en del om jaktturism som är ett nytt begrepp för mig, Elin Röös om mat och klimat samt Åke Sellström om kemiska vapen är tre av de bättre sommarpraten som var kunskapsfyllda och dessutom hade koppling till globala frågor angränsande till resor.
Augusti och privatlivet
Jag tränar och har börjat med sockerfria dagar. Bara en sån sak. Jag har varit på ridläger och älskat varje stund. Barnen röjer runt och sover (peppar peppar) bra. Tvättmaskinen går varm pga av alla uthyrningar av källaren. Alla i familjen älskar vår lådcykel och upptäcker vårt närområde och njuter av det väldigt vackra sommarsträngnäs. Vi (mest Erik och Elton) har badat och badat. Jag ser på morden i Sandhamn (jo, tidig på bollen som vanligt) som kvällslektyr och jag gillar att det är valrörelse. Måtte det nu bli ett rimligt (?) parti som blir näst största parti.
Firar att vi börjar vardagen igenLyx med syrror på besök
Augustikänslan
Tillit. Jag känner en enorm tillit till min förmåga att nyttja den här hösten på bästa sätt och en nästan lika stor tillit till att det kommer bli något bra av det här. Jag känner tillit till att vår långresa kommer bli himla bra trots att ganska lite saker är klart.
Augustis reseplanerande
Nu börjar vi på allvar komma igång med de konkreta planerna med vår långresa. Flyg och boende på Bali är bokat, vi har jämfört väder och klimat för att bestämma vart det passar att vi åker därnäst. Jag tror att vi landat i Chiang Mai i norra Thailand så i detta nu är det boende och flyg dit som vi gör mest research på. För övrigt i höst har jag inga resor utanför länet/Stockholm planerat så det blir en lugn höststart på den fronten.
Här finns alla månadslistor med stories från respektive månad
Det vi valde att göra i Arizona och några ytterligare tips på hur en semester i Arizona kan spenderas. Grand Canyon har sällskap av mycket mäktig natur.
Under vintern 2022 åkte jag och min man och våra två små barn till Kalifornien och Arizona. Kali för att det är så underbart och superhärligt att vara där och AZ för att vi har vänner som bor där och för att jag ville uppleva Grand Canyon.
Arizona är en spännande delstat. Den ligger mellan Kalifornien och Texas, två väldigt olika delstater rent värderingsmässigt och inrikespolitiskt, vilket skapar en spännande mix. Delstaten har delar av USAs mäktigaste natur och landets femte största stad Phoenix.
Här körde vi under vår roadtrip i Kalifornien och Arizona
Det vi valde att göra i Arizona – american life och storartad natur
Det här är vad vi valde att göra i Arizona samt några extra tips som min resebloggskollega Helena/Ohdarling upplevt. Hon är en av de bästa rese/naturfotograferna jag vet så hennes inlägg är värda att kolla in bara för det.
De milsvida sanddyner North Algodones Dunes
Vi körde från San Diego i Kalifornien till Prescott i Arizona och försökte undvika de allra största highwaysen. Erik fick för sig att vi skulle spana in något som han tyckte såg intressant ut och det visade sig vara en fullträff. Evighetslånga sanddyner fyllda av entusiaster som körde cross och fyrhjuling i de böljande sanddynerna som förändras av väder och vind. Likheterna med svenska fjällen och skoteråkning var slående. Sanddynerna North Algodones Dunes och ligger visserligen inte i Arizona utan en dryg timme från delstatsgränsen
Vackert landskap vid North Algodones DunesBöljande och vackertTvå fordon som tar turister på turer bland sanddynernaTrailarna med glada entusiasterNotera det oerhört långa tåget i mitten av bilden
Vägkrogen Stanford Inn i Salome
En av våra roadtripluncher åt vi på den spexiga vägkrogen Stanford Inn i Salome. Maxat inredd, god mat och intressant att kolla på vilket folk som rörde sig i området. Poppis bland motorcyklister bland annat Denna vägkrog var speciell på många sätt.
Inredningen med tydligt budskapAllt var lite kaos. Matlucka, beställningsdisk, kaffekokande och plats att ställa undan diskAmerikanske eller hur?Snygga skyltar i hörnetSötpotatispommes och burgare med svamp och avocado
Amerikanske lokalhistoria i Prescott downtown
Vi bodde hos våra vänner i Prescott, en stad med drygt 40 000 invånare och en ganska enkel men mysig stadskärna. En av våra eftermiddagar spenderade längs gågatan och stadens utmärkande platser. Längs Courthouse Plaza finns t.ex. Matts Salon som är en pub/restaurang där känslan av att resa i tiden är påtaglig. Välkommen till Western. Lite längre ned på gatan finns Prescott Western Heritage Center som ger en väldigt fin inblick i livet som varit i såväl Prescott som andra amerikanska städer.
Prescotts tidslinje vid Courthouse PlazaSaloonen som måste få sig en kikBacka 150 år och föreställ er livet här dåPresentbutik med alla sorters skyltar Prescott Western Heritage Center berättar om historia och den lokala kulturenEn enarmad bandit back in the daysKolla in det här hantverket!
Constellations Trails
Gemensamt i vårt sällskap är att vi alla uppskattar att vandra så en förmiddag gjorde vi en kortare vandring i udda och vacker natur. Några kilometer bland stora stenblock i häftiga formationer i strålande sol. Mycket mysigt och precis lagom. Constellations Trails är en av många Recreation areas i Prescott och ligger 20 minuters bilkörning norr om city.
Familjen Vismer redo för en kortare vandringEn vandring där det gick att gå runt, det uppskattas!The gang! Våra två amerikanska vänner till häger och deras vän samt Erik och E. Stenigt och lagom utmanandeSå vackert!På den här bilden finns en siluett av ett ansikte på en liggande amerikansk ursprungsbefolkning, ser du den?Några var mer vildsinta än andra trots 70 år. Hur fint som helst!
Grand Canyon
Mäktig natur är dess förnamn efter en hint vad canyonen har att erbjuda från kanten vill jag bara vandra ner och se mer, från andra vinkar och med andra perspektiv. Tveklöst värt ett besök men också hypat till tusen så lagom förväntningar tror jag är bäst. Om vårt besök i Grand Canyon har jag skrivit ett eget inlägg.
Vackert så det förslår i Grand CanyonImponerande naturkraftLängs där nere rinner Coloradofloden
Mer att göra i Arizona
Upper Antelope Canyon
I norra Arizona finns en smal och djup canyon som besökare kan gå in och som jag förstått det görs det i grupp tillsammans med guider. Jag har själv inte varit där utan detta är ett av de där tipsen som Helena står för och såklart även fotat så vackert att det känns som att jag är där. Kolla in hennes inlägg här.
Upper Antelope Canyon med riktigt häftigt ljus. Foto av Helena Gunnare
Horseshoe Bend
Tio minuters körning från canyonen finns Horseshoe Bend som är en stor kurva i Coloradofloden som vattnets erosionskraft skapat under miljoner många år. Det är en bit (drygt en kilometer) att gå från parkering till platån och därifrån tar de flesta den berömda bilden av när en flod rundar en pelare i mitten i 270 grader. Även detta har Helena skrivit om.
Horseshoe Bend, Coloradofloden. Foto av Helena Gunnare.
Phoenix
Vi var inte sugen på storstad när vi var i Arizona så planerade aldrig in att åka till Phoenix men det är klart att en miljonstad har stort utbud på olika saker att göra i Arizona utöver den storstadspuls som ges.
Det var några idéer på vad som finns att göra i Arizona med fokus på natur och lite kulturarv.
Min passion och mina värderingar krockar och det är en jämn match om vem som vinner. Det skaver när passionen är så himla stor.
Det känns lite som here we go again. Jag har fått kritik om att jag inte kan vara en trovärdig inspiratör till hållbarhet så länge jag flyger. Det kom som ett brev på posten när jag sa att jag ville satsa på att jobba med social hållbarhet inom turism. Många hejarop och några som ifrågasätter. Frågan är berättigad. Jag är verkligen inte bitter och jag vet att kritik är det som tvingar mig att vara sann mot mig själv men nog fan är det jobbigt (alltså inte själva grejen att få kritik). Klimatkrisen är en jobbig grej för vår planet och mänsklighet så det är inge synd om mig för det. Allt är i sin ordning och det sätter igång hjärnbalken igen på högvarv.
Att erkänna att flyg är egoistiskt
Det här kanske bara blir upprepning från tidigare inlägg, som att allt jag har att säga redan är sagt. Men när jag kollar tillbaka i mitt arkiv skrev jag ett inlägg om flyg 2020 och ett 2021 till skillnad från 2018 då jag skrev fem. Det är ju ändå inte jätteofta. Vilken fin tidskapsel att summera och se tillbaka på om sådär fem-sex år.
Tillbaka till verkligheten. Jag fick en kommentar om att jag borde vara ärlig och kalla saker för vad det är: ”När jag flyger till Bali begår jag en ohållbar och egoistisk handling. Den bygger på att jag tycker att jag har rätt till ett större ekologiskt utrymme än andra människor på jorden”
Jag erkänner allt det där. Det är ohållbart och egoistiskt att flyga och det innebär att jag tar mig utrymme på bekostnad av andra. Det betyder däremot inte att jag tycker, enligt mina värderingar, att jag har rätt till det, men däremot är det så jag agerar i praktiken och i ärlighetens namn så är det väl det som räknas. Mannen som ser sig som feminist och slår en kvinna har ju inte mycket att skryta om. Action beats values.
Avtrycket är det som spelar roll, inte tanken
Passion, värderingar och världsbild
När jag försöker bena ut hur passion och värderingar förhåller sig till varandra så konstaterar jag följande
Jag älskar att resa, det är en av mina allra största passion
Solidaritet är en av mina djupaste värderingar
Att resa med flygplan är idag ohållbart
Här krockar min passion och mina värderingar och när vi reser på vår långresa så väljer jag passionen före värderingar. Det uppstår ett glapp och skav som är oskönt. Jag tänker att det i teorin borde vara självklart att låta värderingarna gå föra. Att det borde vara ett lätt val. Men det är inte det. Passionen är så himla stark.
Så kommer jag till nästa uppställning som snarare handlar om vart på skala över utopisk/dystopisk syn på samhället och världen som jag har. Min bedömning om vad som är realistiskt.
Människor älskar att flyga och kommer inte sluta med det
Att hoppas på vanliga människors sunda förnuft och goda vilja är för optimistiskt
Vi måste lägga vår tilltro till politiska styrmedel (som påverkar människan) och till teknisk utveckling
Att bilda opinion och därmed påverka beslutsfattare är avgörande så det spelar roll vad jag gör
Dessa krassa konstaterande sänker min motivation att låta värderingarna trumfa passionen. Om jag kände ända in i själen att avstå flyget är svaret, då hade jag kanske kunnat förmå mig att låta bli. Men jag tror ju inte det. Jag fortsätter flyga, hanterar skavet genom att ibland utsätta mig för den bistra sanningen, ibland plåstra om och motivera för mig själv hur jag är en god medborgare på andra sätt och att det är tillräckligt och ibland så säger jag bara fuck it och tänker att jag gång på gång landar i min övertygelse om att resor också för något gott med sig och att sluta flyga inte är svaret på klimatkrisen.
Här var jag så himla glad i livet. Albanien 2017.
Vem är villig att offra sin passion?
Jag tror så här: Många av de som helt slutat flyga eller minskat det till en nästan obefintlig nivå har inte haft utlandsresor som en av sina största passioner. De har gillat det och gjort det men upplever inte att de offrat jättemycket. Det är inte som att de ”tagits ifrån” det dom älskar allra mest, påta i trädgård, umgås med sitt husdjur, spela dataspel, träna eller handarbeta. Det gör att det är relativt lätt för dem att ifrågasätta de som väljer att fortsätta flyga som förut eller mindre men fortfarande för mycket. Ponera att hundar skulle visa sig vara den största klimatboven och att vi måste avliva alla omgående. Inte en chans att vi skulle få med oss en tillräckligt stor opinion i Sverige som skulle göra någon reell skillnad.
Så ja, jag tar egoistiska beslut och nej, den delen av mig är inte inspirerande för att resa hållbart men jag är superinspirerande i att ta hållbara beslut när någon väl bestämt sig för att flyga och det är inte fy skam. Det finns en sak till som ställer till det för mig i mitt huvud och jag ser ju själv att mina resonemang i det här inlägget är långt ifrån vattentäta. När jag dissar tro på människors sunda förnuft så underminerar jag ju totalt min bok som ju handlar om resenärers makt att göra aktiva val. Det är inte heller en skön slutsats. Skillnaden är att min bok handlar om att motivera människor, inte att föra över någon annans värderingar.
Be mig ge upp passionen hästar och jag tror inte värderingarna skulle ha så mycket chans då heller
Slutligen, något obesvarat
Den fråga som kritikerna framför som för mig ännu är obesvarad är: Ska vi alltså inte jobba med de ekonomiska och sociala hållbarheten medan folk flyger? Ska den turism som är få fortsätta tära utan förbättrarambitionen för att svaret på precis varenda fråga är: sluta flyg?
Vilken passion skulle du inte vara villig att offra, hur dåligt det än var för klimatet (eller något annat viktigt)?
Här finns alla mina inlägg om flyg från tidigare år.
De bästa sommarpraten 2022 underhåller, överraskar och har ett budskap. En sommar fylld med skickliga sommarvärdar som pratat i Sommar i P1. Tack!
Jag står fast vid att Sommar i P1 är Kulturell skatteåterbäring och folkbildning i bästa format och även i år har sommaren fyllts av av sommarprat som är underhållande, inspirerande, ger perspektiv och lär mig nya saker. I år har jag saknat det globala perspektivet och reseskildringar. Det kanske säger något om vår samtid som bara är att acceptera.
Jag fortsätter att lyssna på alla sommarvärdar oavsett vem de är och vad de ska prata om. I år är det femte året jag dokumenterar och kommenterar alla sommarprat så jag kan göra min lista på de bästa sommarpratarna 2022.
Några av de bästa sommarpraten 2022 när jag får bestämma
Bra och dåliga sommarprat?
Jag har en egen definition om vad som är de minst bra och bästa sommarpraten. Smaken är ju som bekant delad och en ”Bästa sommarpraten-lista” är högst subjektivt. Det här gillar/ogillar jag.
Sommarprat som faller i min smak:
Samhällsintressanta frågor med tydliga budskap där personen tar ställning
Nördiga eller smala ämnen som krokas i något större eller får ett samhälls/systemperspektiv
Genomtänkt presenterade, kan vara i musikval eller kreativ höjd på berättandet
Personen överraskar med ämnen som inte känns typiska för just den personen
Sommarprat som failar enligt mig:
Ensidigt fokus på sig själv, sina gärningar och karriär
Pratar om ett ämne utan att lyfta det till en högre, större nivå
Jobbig röst, oengagerad insats eller annat som tröttar ut mina öron
Om sommarpraten 2022
Det finns alltid några idrottsprofiler, några företagsledare, olika folkkära personer som berättar om deras liv, en del om ganska mörka händelser, andra diverse anekdoter. Helt ärligt så tycker jag det börjar lite ganska tradigt och kraven på ett bra sommarprat ökar kanske från min sida år till år. Det räcker inte att bara berätta om ett ganska intressant liv.
I år tycker jag det varit svårare att identifiera tema. Säkerhetsfrågor och Ryssland/Ukraina är tydligt. Bland dessa finns Åke Sällström, Lusine Djanyan, Kateryna Martyniuk, Anne-Marie Eklund Löwinder och Gudrun Persson.
Ett annat typ av tema som fortsätter trenda även från tidigare år är att använda sig av ljudeffekter. Mischa Billing gör det allra skickligast men även Gregor Zubicky och P-A Åhlen gör det snyggt.
Många personer som är kända profiler och utvalda sommarpratare har en enormt trasig, trasslig och svår tid bakom sig. Aliette Opheim, Sebastian Stakset, Hana Al-Khamri, Joy M´Batha, Lusine Djanyan är några exempel och flera av dem är också de som enligt mig är de bästa sommarpraten. Inte för att det är smaskigt att lyssna på annans tragik och tunga tider. Utan för att de gjort något starkt av det som varit svårt och förmedlar ett budskap och visar sin glöd och målmedvetenhet
Tidigare år har dessa varit teman jag identfierat:
2018: Metoo-relaterade saker, män pratade/visade känslor och både män och kvinnor lyfte upp specifika kvinnor 2019: Funktionsvariation, källkritik, frånvarande män och identitet 2020: Corona, priset för framgång, misstag, människor som skiljs åt. 2021: Möta olika kulturer, Integration, Klimat och miljö samt Manliga känslor och psykisk ohälsa.
Fyra personer som pratade om vapen, säkerhet och situationen i Ukraina och Ryssland
Bästa sommarpraten 2022 i Sommar i P1
Nedan finns min lista över de bästa sommarpraten 2021. I år har Sveriges Radio förbättrat sina textpresentationer av respektive person så att det snabbare går att få en överblick av vem personen är och vad hen ska prata om. Alla sommarprat finns också som texter vilket jag inte sett tidigare år – bra där! Jag har skrivit lite kort om innehållet och varför jag gillade/inte gillade det. Det är lättast att sätta ord på de sämsta och bästa sommarpraten, svårare är det med de mittemellan.
Genialiska sommarprat 2022
De bästa sommarpraten 2022 sitter kvar länge. De ger aha-upplevelser och anledning att tänka till. Det består ofta av en starka berättelser, stora insatser och viktiga ämnen.
1. Marie Agerhäll, regissör, manusförfattare, skådespelare – Oerhört humoristiskt, med många skratt i halsen. En tidskapsel, personligt och med en väldigt viktig poäng. 2. Farah Abadi, programledare – om mödrar, döttrar, krig och kultur. Mänskligt, perspektivgivande och underhållande. 3. Martin ”E-type” Erikson, artist, krögare – Pratar om bland det mest tabubelagda, att ha misslyckats med relationer och vilja ha barn. Öppet och ärligt om hans karriär och att få tinnitus. 4. Aliette Opheim, skådespelare – Fängslande, engagerande och naket. Nya perspektiv på feminism. 5. Camilla Hamid, influencer, kokboksförfattare, hemkunskapslärare – Stilsäkert och skarpt upplägg. Om hennes liv på ett mycket intressant sätt mixat med bakkunskap. 6. Sebastian Stakset, rappare – Starkt. En historia som sällan får höras. Hoppingivande och uppmuntrande. Om förlåtelse – så sjukt viktigt för en bättre värld. 7. Hana Al-Khamri, journalist, författare – Hennes story. Bra likheter med patriarkatet oavsett land, gör poängen väldigt tydlig. Vilken kamp hon fört. 8. Mian Lodalen, författare – Medryckande, politiskt och viktigt. Bra tempo och oknussliga budskap. 9. Joy M´Batha, artist, konstnär – Starkt och blottande. Vackert och självsäkert om att lära sig älska sig själv. 10. Amat Levin, journalist, författare – Faktaspäckat med kunskap vi alla borde ha med oss. Viktigt och vettigt.
Marie Agerhäll, en av de absolut bästa sommarvärdarna i P1 2022. Träffande och humoristisktKanske gillar jag E-typs sommarprat för att jag är ett fan, men nej, hans innehåll var grymt.
Briljanta sommarprat 2022
De briljanta sommarvärdarna har precis som de genialiska haft ett riktigt medryckande innehåll i en salig blandning av ämnen. De tillhör alla de bästa sommarpraten 2022.
11. Katrine Marcal, journalist, författare – Om manlighet som jag tror tilltalar många som är precis de som borde lyssna. 12. Emanuel Karlsten, journalist – insiktsfullt och intellektuellt med en träffande jämförelse mellan media och kyrkan. 13. Åke Sellström, expert kemisk krigföring – Fångande. Ger en djup inblick i uppdrag som bara några få har. Snyggt upplagt. 14. Emma Hamberg, författare – Frigjort språk. Om att förhålla sig till döden. Bra berättat och mycket tänkvärt! 15. Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, författare – Om Norrland, folkbildning och ideologi. Stora frågor för mänskligheten blandat med talande personlig anekdot. Så bra! 16. Elin Röös, mat- och klimatforskare SLU – Tydligt men ändå komplext. Viktigt och intressant, bra presenterat men innehöll det någon musik? Det gick mig helt förbi. 17. Amy Deasismont, skådespelare, manusförfattare, artist – Skickligt presenterat och kul upplägg. Visar att ett ungt liv kan vara innehållsrikt och ha massor att komma med i ett sommarprat. Hög igenkänning och ärligt. 18. Pär Lernström, programledare – Om beroende. Personligt och med annan vinkel på ämnet. Osäker på om den som inte är så insatt i hur beroendepersoner beter sig förstår full ut. 19. Lusine Djanyan, konstnär, medlem i Pussy Riot – Så jävla långt från min verklighet. Sjuk värld många lever i. Gör mig tacksam och ödmjuk 20. Henrik Brandão Jönsson, journalist, författare – Ett perfekt mix av personligt, samhällsnivå, underhållande och bra berättat.
Utmärkta sommarprat 2022
Som alltid, Sommar i P1 2022 bjöd på väldigt många utmärkta lyssningar.
21. P-A Åhlén, biolog – jakt och viltvård. En ny värld för mig, delvis provocerande ämne som han självsäkert pratar om. Några uppfriskande kängor delas ut. Kul jobb med ljudeffekter. 22. Robert Aschberg, journalist – kul att lyssna på om vad som formar en människa. Bra angreppssätt på ett sommarprat, men blev poängen tillräckligt tydlig eller mest massa historier? 23. Alexander Abdallah, skådespelare – Bra upplägg, subtila och uppenbara poänger. Bra livsregler som vore grymma om alla levde efter. 24. Anis Don Demina, influencer, dj, artist – lite fängslande trots att det bara handlade om hans liv. 25. Diamant Salihu, journalist, författare – Väldigt viktiga frågor men för mig som följer honom och lyssnat på hans bok blir det inte så mycket nytt. 26. Susanne Dahl, präst – Rofyllt, svävande och ett större perspektiv. Om den tid vi har. 27. Kateryna Martyniuk, student i Lviv, Ukraina – Gripande och intressant samt bra wake-up-call för hur många människor i konfliktfyllda länder har det. 28. Mischa Billing, sommelier, lektor måltidskunskap – Skickligt att skapa smakförnimmelser genom ljudeffekter. Ny kunskap och inte så mycket fokus på henne. Saknade lite hållbarhetsaspekter på hennes innehåll. 29. Cedwin Sandanam, körledare Tensta Gospel Choir – Om vivel och tro, gemenskap och utanförskap. Skönt att lyssna på, handlar om något större. 30. Karin Stöckel, gruvarbetare – En helt annan verklighet än min. En kamp hon och många andra för dagligen.
Politiskt och uppfriskande sommarprat av Mian Lodalen. Topp 10 enligt mig.
Bra sommarprat 2022
Lägsta nivån är hög så trots att de ligger på den undre halvan av bästa sommarpraten 2022 så är de alla värda att lyssna på. 31. Stefan Krakowski, författare, psykiater – Ganska trist men viktigt ämen. Yttersta formen av ojämställdhet. 32. Christian von Koenigsegg, vd, grundare sportbilsmärket Koenigsegg – en klassisk livshistoria, lite fascinerande om hans stora passion och drivkraft. Har insikt om att hans verksamhet inte bidrar till hållbarhet vilket är lite befriande. 33. Sara Hector, alpin skidåkare – Ganska alldagligt sommarprat. Om motivation, mental träning, med- och motgångar. 34. Jacques Mwepu, chef Kumlaanstalten – Livet i Kongo. Jag saknad mer om kumlalivet som det lät som att han skulle prata om. Han är ett fascinerande personöde. 35. Emma Schols, personlig assistent, författare, inspirationsföreläsare – Starkt berättat om att rädda sex barn från brinnande hus. Jag blev inte blown away eftersom jag hört delar av historien förr. Bra berättat om viljestyrka. 36. Linnea Henriksson, artist – Om hennes karriär och liv. Intressant men inte så mycket som sticker ut. Bra om att vara prestationsprinsessa. 37. Felicia Nestler, student – Modigt och personligt. Har en tydlig samhällspoäng. 38. Carl Hedin, ryttare, influencer – kämpa mot normer men jag hade velat ha så mycket mer. Hans hästfilosofi, varför han lyckats osv. 39. Hedvig Lindahl, fotbollsspelare, landslagsmålvakt – Många perspektiv invävt om hur stor del vuxna har i ett barns liv. 40. Mia Parnevik, tv-profil – På nått sätt underhållande men ganska glättigt tills det blev riktigt mörkt. 41. Farshid Jalalvand, forskare, medicinsk mikrobiolog – Intressant bakom scen under coronapandemin. Lite osäker på om jag hängde med eller bara lyssnade dåligt. 42. Bengt-Einar ”Sotarn” Johansson, Lyssnarnas Sommarvärd, entreprenör – Underhållande och för mig extra roligt för att det handlar om mina hemtrakter. . Men handlade för lite om att han blev lobotomerad.
Helt okej sommarprat 2022
Fördelen med att lyssna på alla är att även de som är halvbra ändå betyder något även om det inte är någon blown-away-känsla.
43. Jacob de Geer, entreprenör, grundare iZettle – Kul att göra men inte så nydanande budskap om en hört en del andra stora svenska entreprenörer. 44. Oscar Magnusson, artist – Son till Sven-Ingvars. Behagligt och finstämt. 45. Anne Marie Eklund Löwinder, it-säkerhetsexpert – Helt nytt ämne. Intressant men inget vidare storslaget upplägg. 46. Gudrun Persson, Rysslandsexpert – Om Ryssland. Extra relevant just nu, men kanske inte annars. 47. Gregor Zubicky, konstnärlig chef Svenska kammarorkestern Örebro – Snyggt med bakgrundsmusik, om hur livet formats. Men inte så mycket om storhet eller samhälle 48. Anna-Karin Palm, författare – Bra berättat. Historisk skildring med författarens intryck. Inte så utmärkande. 49. Vigdis Hjorth, författare – Leva i norskt kvinnofängelse. Kommer inte ihåg så mycket vilket är ett dåligt tecken. 50. Stefan Ingves, riksbankschef – Lite svårt att hänga med, mest en massa anekdoter och skryt över stora saker han gjort. Ville han utmana något? Verkar inte så. 51. Charlotte Kalla, längdskidåkare – Hennes karriär rakt av. Intressant om rädslor men inget som sticker ut för den som älskar henne. 52. Lydia Sandgren, författare, psykolog – Om bildning. Är ju spännande ämne men får hon till det?
Ovärda sommarprat 2022
Det är alltid trist att dissa sommarprat, jag hoppas att de uppskattas av några andra. De som ingår i de här gruppen är de enda sommarpraten som jag skulle kunna vara utan. De har inte tillfört så mycket och stora delar av innehållet minns jag knappt. De gjorde alltså inget intryck på mig vilket räknas som ett dåligt betyg. Gemensamt är att de flesta bara pratade om sitt liv utan att lyfta upp det till något större.
53. Bert-Åke Varg, skådespelare – hans liv och diverse anekdoter. Ganska trist om en inte har så mycket relation till honom. Belyste frågan om riskabelt drickande på ett bra sätt. 54. Edvin Ryding, skådespelare – Svårt att relatera till under stora delar av programmet. Men gjorde sig ändå till en helt vanlig person i slutet. 55. Jörgen Persson, bordtennisspelare, förbundskapten – Trist, intetsägande för den oinvigde i pingis. Jag är trött på fäder som inte funnits för sina barn och bara vill lätta på hjärtat genom att erkänna det i sitt sommar. 56. Siw Malmkvist, artist – Underhållande historieskrivning. Men vad tillför det på ett större plan? 57. Lena Philipsson, artist – Anekdoter som gör henne mänsklig. Men inte så mycket mer än så. 58. Josef Fares, spelutvecklare, regissör, manusförfattare – Trots att jag tycker spel är intressant blev jag bra provocerad av hela sommarpratet. Självupptagen, noll ödmjukhet och inget större perspektiv.
Vilka är de bästa sommarpraten enligt dig?
Tack alla sommarvärdar för ännu en bra säsong av sommar i P1. Detta var min lista av de bästa sommarpraten 2022. Här finns hela listan hos Sommar i P1. Hur ser din hiss och diss-lista ut över de bästa sommarvärdarna i Sommar i P1 2022? Är det några jag missat poängen med som jag borde lyssna på igen?
Samtliga bilder är hämtade från Sveriges radio (utom den på mig). Här finns mina tidigare rangordnar av de bästa sommarpraten från 2018-2021.
Jag står inför något nytt. Något jag för tio år sedan aldrig skulle kunnat tänka mig eller ens formulera. Riktningen är klar, vägen ska skapas och gås på samma gång.
Jag ska gå från stabilt, bekvämt, stimulerande till något helt annat. Jag ska se vilken oförlöst kraft som finns inom mig och vad som händer när jag går dit jag själv pekar. Det blir nytt, annorlunda och spännande.
Att kapitel i arbetslivet avslutas och ett annat börjar
När jag någon gång under våren 2022 började inse att min tid på IOGT-NTO på riktigt led mot sitt slut började tankarna snurra. Jag har levt och jobbat i den ideella världen hela mitt liv. En del av mig ville ta mina kunskaper och ge till en annan stor ideell organisation med ett syfte som ligger mig varmt om hjärtat. En annan del av mig var sugen på något helt annat, att få jobba värderingsdrivet på ett vinstdrivande företag. Testa hur det kan kombineras. När det stod klart att min sista arbetsdag skulle bli den 27 juni och att jag skulle ha en ganska lång arbetsbefriad uppsägningstid bestämde jag mig för att satsa på något helt annat. Jag ska jobba med och för mig själv inom ett ämne jag kommit att brinna för mer och mer.
Tack och hej, nu ska jag omvandla allt nykterhetsrörelsen lärt mig till något helt annat
Jobba för mig själv för att ge av mig själv
När jag var liten var egenföretagare det sämsta jag skulle kunna tänka mig. Ingen trygghet, inga kollegor, inget vettigt syfte och ett ständigt tryckande behov av att komma på vad som ska göras härnäst. Efter sju år med en partner som egenföretagare och många vänner som genom åren startat eget som de helt eller delvis lever på har min inställning till att driva eget förändrats. Visst finns det en oro för ensamhet och att inte dra in nog med pengar för det liv jag vill leva. Nog våndas jag en del men jag ser också de otroligt många fördelar. Flexibiliteten, mobiliteten och att (på sikt) bara jobba med det jag själv vill och väljer. Självklart i linje med mina värderingar och på ett sätt som bidrar till en bättre värld. Jobba för mig för att ge av mig.
Målbild: Att arbeta med social hållbarhet inom turism
Jag har landat i att jag vill jobba med social hållbarhet inom turism. Jag vill ge det en chans, se vad jag kan gå för, testa vingarna. Dansa i ett par för stora skor ett tag och se om jag kan växa i dem. Syftet och målbilden är glasklar: I höst vill jag formulera en affärsidé och påbörja förutsättningarna för att under våren 2023, när vi kommer hem från långresan, vara redo att börja leva (alltså fakturera) på min egen verksamhet.
Att ha skrivit en bok och ha en man i bakgrunden som skrattar och backar är avgörande faktorer för att jag har landat i den här riktningen.
Vara i transparent process
Jag har tidigare skrivit om att vara i process och huruvida jag velat vara transparent med det som susat runt i min hjärna. I oktober 2021 skrev jag om två processer jag ville våga vara öppen med. Det ena var hus som ju sedan visade sig gå väldigt snabbt. Det andra var min karriär. Då innebar transparent att jag sa att jag så småningom skulle sluta på IOGT-NTO och att jag sökte nytt.
Den här gången innebär det att jag kommer vara öppen med min ambition, vad jag behöver hjälp med, vad jag funderar på etc. Jag har två och en halv månad på mig innan vi åker på vår långresa. Den tiden ska användas till att investera i mig själv: Min kunskap, mina nätverk och min vision. Vad jag ska göra och hur jag ska komma dit, det är det jag ska lista ut.
Hösten projekt planeras bli analogt i sin struktur, vi får se om jag inser att inget slår det digitala eller gillar färgerna, strukturen, strykandet.
Lite mer konkret då – vad ska jag göra i höst?
Social hållbarhet inom turism, superfluffigt och jättetydligt på samma gång. Miljömässig hållbarhet tänker jag att ganska många får upp en bild i huvudet av medan det sociala är mer otydligt. Det är lite av en tes, möjligt affärsområde och frågeställning på samma gång som jag ska nysta mer i, vad innebär ett arbete om social hållbarhet inom turismbranschen.
Jag tänker mig att jag ska
Träffa massa människor…
som jobbar med turism och personer som driver eget idag. Tanka dem på deras kunskap om branschen och lärdomar om att bygga upp sin egen bussiness. Lyssna och analysera.
Läsa intressanta saker…
som trendrapporter inom turism, hållbarhetsredovisningar (trodde aldrig jag skulle kategorisera det som ”intressanta saker”), företags strategier för att bli mer hållbara, litteratur på universitet och yrkeshögskolor som handlar om turismutveckling.
Skapa en föreläsning…
som delvis bygger på min bok Resenärens makt och lista ut vilka målgrupper jag ska uppvakta för att sälja in denna.
Kartlägga och formulera viktiga saker…
så som min kompetens, hur det jobbas med social hållbarhet idag, vilka utmaningar reseföretag själva ser, hur kunders kunskap, krav och efterfrågan på social hållbarhet ser ut (eventuellt borde se ut) och så vidare.
Fundera ut vad mer…
som jag ska göra. Det finns ingen uppenbar färdplan eller tydlig väg. Det finns en riktning och allt eftersom tiden går hoppas jag att det blir mer och mer konkret vad jag egentligen håller på med och vart jag ska mer exakt samt hur jag ska bära mig åt för att komma dit.
Grym person 1 som jag ska träffa mer höst: HannaGrym person 2 som inspirerat mig till denna satsning: Josephine
Vill du hjälpa mig?
En av de absolut största fördelarna med att vara öppen är ju att det går att dra nytta av andra. Alltså om jag säger vad jag vill och tänker så kanske någon annan själv går i samma tankar eller vet någon som det kan passa att träffa. Jag tror uteslutande på samarbete och ser ingen konkurrens. Så, vem borde jag fika med, vad borde jag läsa, vilket företag är intressant att djupdyka i och vilka frågor borde jag ställa mig? Allt av intresse, inget är för stort eller för självklart.
Detta blir den första posten i den nya kategorin som i brist på bättre ord heter Företagande. Det här blir ingen entreprenörsblogg men det blir kanske några inlägg om sökandet efter min position inom turismbranschen.
Vad finns att göra i San Marino? Utsikter, historiska byggnader och chans till träningspass bland små gator och gränder.
Jag besökte San Marino 2017. Det var mitt 60:e land och har därför en liten speciell plats i mitt hjärta. Trots att det är några år sedan jag var där vågar jag mig ändå på att skriva ett inlägg om vad som finns att göra i San Marino. Jag gissar att det faktiskt inte ändrats så mycket på fem år. San Marino passar den som gillar historia och att promenera. Det är kuperat och där berget Monte Titano är som högst finns ett av de tre tornen som San Marino är känt för.
Att San Marino i första hand är ett utflyktsmål för dagen är tydligt med tanke på hur deras bussparkering ser ut. Den är stor och intryckt i det skarpt sluttande landskapet. Turistbussar åker dit dagligen med personer som likt mig besöker Italien och vill passa på att även besöka Europas tredje minsta land.
Land 60 firas med denna utsiktMysigt caféDelar av busstorget
Att göra i San Marino
Jag skulle säga att det räcker med några timmar i huvudstaden för att ”göra det klassiska” men vill du uppleva mer och ha staden lite mer för dig själv ska du stanna över för att vara där när turistbussarna lämnat eller inte hunnit komma på förmiddagen.
Gå på muren mellan de tre tornen
Att besöka de tre tornen är en av de klassiska sakerna att göra i San Marino. De byggdes på 1100-1300-talet och har tjänat landet väl ihop med den mur som skyddar staden. Det går att gå på delar av muren för den som vill ha lite extra spänning under sin resa. För egen del sprang jag delar av min ”springa i varje ny stad” längs muren vilket förhöjde den redan ganska jobbiga turen lite till.
Imponerande byggePå väg till torn nr 2Bevis på promenadmöjligheten på murenGrönt är sköntDet är minst sagt brantHögsta tornet och en riktig signumbild för San MarinoYtterligare ett torn
Titta på utsikten
Möjligheterna till detta finns överallt, den ena bättre än den andra. Visst spelar platsen roll men än mer i vilket väderstreck (med eller motljus) och om det är klart eller lite disigt. Uteserveringar, balkonger, muren och tornen är några ställen som ofta har väldigt trevlig kuliss att titta på.
Frihetstorget, en klassisk plats att ta bilder på sig och utsikten frånSå vacker utsikt!
Strosa i stadskärnan
Den är liten men kräver sin fysiska insats. Räkna med svett när du går upp och ned längs gatorna som sicksackar sig fram. För en som mig som är intresserad av fenomenet alkohol blir det ju en aning absurt att se ”Systembolaget” över en spritaffär som snarare vill locka till köp än måttlighet. Det finns smyckesbutiker, souvenirer och gulliga restauranger.
Så här ser många gator ut, som hårnålarRestauranger kan klämmas in lite här och varMysigt eller hur!Historiska byggnaderAnrikt!Det okära systembolaget
Besök museum
Landet har imponerande många museum. Jag hann tyvärr inte besöka något av dem men där finns Tortymuseum, Vaxdockemuseum och Museo delle curiosità (med massa udda saker) för att nämna några.
Ung pojke som symboliserar lidande
Bra att veta om San Marino
San Marino ligger i bergen i närheten av den Italienska östkusten i höjd med Florens. Rimini är närmsta stad i Italien. Under medeltiden fanns många stadsstater i Italien och San Marino är den enda som är kvar sedan dess och landet har många gånger kämpat för sin självständighet. Huvudstaden är omgärdad av höga murar och torn som bevis för den tid som varit. Turism står för ungefär hälften av landets BNP, åtminstone före pandemin. Det bor drygt 30 000 invånare i hela landet och nästan 5000 av dem i huvudstaden med samma namn.
Jag gjorde mitt besök i San Marino samtidigt som jag var i Florens som en del av en kust-till-kust-roadtrip. Här finns alla mina inlägg om Italien.
Resan till Bali är bokad. Det finns få saker som klår intensiteten, storheten och euforin av känslor som när en resa blivit bokad, i det här fallet en av mina livs resor.
Jag har väntat på den här dagen i flera år och även om jag ödmjukt inser att inget längre går att ta för givet med pandemier, apkoppor och krig i vår närhet så väljer jag just nu att helt och fullt gå upp i det faktum att vi bokat en flygresa till Bali. Så här nära har vi aldrig varit vår efterlängtade långresa med familjen.
Min stereotypiska bild av Bali. Fotad av Lisa/Lets go explore som jag läst varje Baliinlägg av.
Vår longstay börjar med Bali
Tidigare i somras skrev jag att vi behöver tänka om kring vår långresa och att den så smått börjar ta form. Nu har vi landat i ett mer konkret upplägg. På Bali inleder vi våra fem månader i Asien och därefter åker vi till Thailand och Vietnam. I Bali stannar vi fyra-sex veckor och sedan siktar vi på att spendera resten av tiden i Chiang Mai i norra Thailand och Da Nang i mellersta Vietnam. Hur länge vi är i varje land och i vilken ordning vi reser dit har vi ännu inte bestämt. Det beror lite på visum, vem/vilka som kommer och hälsar på och lite noggrannare analys av klimat och väder.
Det har inte varit helt lätt att skapa sin egen drömresa med familjen. Plötsligt är inte 32-35 grader varmt det optimala. Stora vågor är inte eftersträvansvärt. Vi planerar att resa till länder där barnen sitter i knät i tuctucs/taxis, känns det okej? Hur mycket vill vi ta det lugnt och bo på samma plats och hur mycket vill vi resa runt i landet? Vad ska vi planera för och vad ska vi skapa möjligheter att ta beslut om längs vägen? Hur långt ifrån ett bra sjukhus är vi villiga att bo?
Jag vet att vi reser för att familjen ska få spendera så mycket tid som möjligt med varandra i en miljö som stimulerar till mycket nyfikenhet och utveckling långt i från Strängnäsvardagen. Men jag vet också min inre upptäckarlust, min drivkraft att maximera och ta vara på möjligheter. Jag har ännu inte svarat på vad det innebär i praktiken under den här typen av resa – mest troligt skiljer det sig från hur jag brukar resa. Det är bitvis bara roligt att visualisera och fundera på alla dessa frågor men vissa perspektiv ger helt klar viss ångest.
Vår packning för en långhelg i Spanien. Det blir till att resa lättlätt till Asien om vi ska få med oss allt. Mysigt att resa med barn nästan jämtEn timme av lugn och ro på en långflight
Vi hyr ut vårt hus i Strängnäs
Vi reser i början av november och hyr därmed ut vårt hus från 1 november till sista mars. Tre sovrum, badrum, kök och vardagsrum uppe. Tvättstuga, två badrum, kök och sovrum/vardagsrum i källaren. Perfekt för en tonårsfamilj eller några som vill bo flera under samma tak och samtidigt ha sitt egna. 20-25 minuter till både Södertälje och Eskilstuna med tåget, perfekt för den som vill pendla i regionen. PDF med bilder och mer beskrivning kan skickas till den som är intresserad. Tipsa gärna personer som kan vara intresserade.
Så här kan det se ut om höstenVårt stora vardagsrumVårt trevliga kökKällarens sov/vardagsrum
