Jag blev smått förälskad i de judiska kvarteren i Krakow, både för dess atmosfär och de tips på mat jag samlade på mig under vår korta visit.
Dagen innan vårt besökt i Auschwitz spenderade vi Krakow. Vi hade bestämt oss för att lägga fokus på två klassiska områden: de judiska kvarteren och gamla stan.
Judiska kvarteren i Krakow = like
Vi började vår dag i de judiska kvarteren i Krakow och fick så kallad feeling direkt. Här fanns en puls och ett lugn på samma gång, kreativiteten var påtaglig. I var och varannan butik och restaurang vi tittade in fanns något unikt och jag upplevde att stadsdelen hade stor personlighet.
Oväntad dekoration utanför Synagogan och huset för det judiska communitytDet här var det enda stället som kändes aningens turistiskt bland de judiska kvarteren
Vi strövande omkring och fann några coola design-butiker med mängder av prylar. Något kvarter längre ned fanns välsorterade second-handaffärer och en butik som sålde ekologiska kläder och skor. Vi gick förbi en free walking tour och hade vi haft mer tid har jag lätt velat lära mig mer genom en guidad tur i de judiska kvarteren i Krakow.
Prylar säljes här!Snyggt i Vintage-butik
Vart vi än gick uppfattade jag en avslappnad bohemisk känsla i kombination av framåtanda och hipp modernitet. Lite som att de visste att den här stadsdelen är Krakows bästa. Mig hade de charmat fullständigt och jag skulle gärna utforska fler gator för att finna ännu mer personliga favoriter.
Exempel på kreativitet utanför ett caféMacka och kaffe gjord av naturmaterial. Näver, mossa, kottar, torkad chili osv
Turistfällan gamla stan i Krakow
Efter några timmar gick vi upp till gamla stan i hopp om att få ännu mer känsla för Krakow men ärligt talat så blev jag bara besviken. Jag är ju själv visserligen turist och i myllret tappade jag bort både mig själv och Krakow bland alla andra tusen turister. Vi gick raka vägen upp till det stora torget och sedan en nästan lika rak väg tillbaka till de judiska kvarteren. Övertygade om att det var rätt prioriterat att ge de judiska kvarten i Krakow resten av vår tid.
Stora torget, inte så sexigt…Jag älskar klapprande hovar och doften av häst men det här blir too much för mig
Tips på mat i de judiska kvarten i Krakow
Som i så många andra städer åt vi oss igenom dagen på caféer och andra ställen vi råkade gå förbi. Det enda stället jag spanat in i förväg var stäng för renovering. Istället hittade vi dessa tre ställen.
What’s up Krakow – social pub
Det första caféet vi blev lockade att gå in i hade visserligen ett väldigt utplockat utbud så vi fick nöja oss med varsin dryck och en härlig kolapaj. Behållningen var ändå stor, vem vill inte fika sittandes på två gungor? Adress: Starowislna 95
Erik delar snällt upp kolapajen mellan ossUngdomlig inredningGungeligung
Food Truck Park
Vi hittade två food truck parker och åt på en av dem. Väl inramat område med varierat matutbud och gemensam sittdel i mitten. Jag åt en veg-bento-låda på japanskt vis och slukade den lätt. Så gott! Adress: Dajwor 21
Ett annat food truck ställe som vi inte åt på men också såg trevligt utStreet art 🙂
Somnium café bar
Här drack jag den godaste och mest kärleksfullt skapade lemonaden på hela vår bröllopsresa. Den intogs ihop med en pavlova. Inne i det lilla caféet var varje del inredd som ett litet vardagsrum och utanför satt vi på enkla trästolar och kollade på folk. Adress: Beera Meiselsa 5
Lemonaden i egen hög personInne i Somnium café med en trevlig övervåningVardagsrumsfeelingDen tanten har nog stått många timmar i det där fönstret och spanat ut
Karma
Som hastigast kikade jag in på Karma men det var inte läge att få i sig mer mat. Innergården såg dock hemskt trevlig ut. Adress: Swiętego Wawrzynca 9
Karma – ser inbjudande ut eller hur?Även detta Karma, så fint tycker jag!
Jag har inte gett Krakow flera dagar så kanske finns det fler områden som är minst lika charmiga som de judiska kvarteren i Krakow. Jag har heller inte gått gata upp och ned i Kazimierz som de judiska kvarteren heter. Men när varje gata är trevlig och varje matställe vi äter på gott så vågar jag mig ändå på att rekommendera dig som är sugen på Krakow att lägga en dag i de judiska kvarteren.
Här finns mina andra inlägg om Polen och här är alla inlägg från vår bröllopsresa.
En bilsemester längs Sveriges östkust bjuder som de flesta platser runt om i Sverige på mängder med mysiga, goda, trevliga och charmiga ställen värda ett besök.
Tips för bilsemester längs Sveriges östkust
Jag har vid lite olika tillfällen gjort en bilsemester längs Sveriges östkust och detta inlägg bygger på mina samlade erfarenheter av de stopp som jag gjort. En del ställen har jag bara nosat på och stannat till som hastigast, andra har jag gett mer tid. Jag tycker att Sverige är både vackert, intressant och roligt att upptäcka och jag hoppas detta kan inspirera dig att göra mer av din resa längs den södra delen av Sveriges östkust.
Trosa
Trosa är en riktig
liten idyll i miniformat. Kulörta trähus prydda med rosenbuskar, ett romantiskt
promenadstråk längs Trosaån och en ”gamla stan” med klassiskt faluröda hus. Här
finns gammalmodiga konditorier och ett litet torg som tar en tillbaka i tiden.
Tips i Trosa
Bo på Tre små rum, ett personligt bed and breakfast med pool, avskärmad innergård och god frukost.
Nyköping är en trevlig get-away-stad för ett dygn eller ett stopp efter E4:an under bilsemestern längs Sveriges östkust. Att gå längs Nyköpingsån är både rofyllt och trevligt. Den snirklar sig fram och en passerar både Anna Lindhs minnesplats, Nyköpingshus och Tovastugan. Ån mynnar ut i Östersjön och där finns glass-ställen, en hamn och ännu mer trevliga promenadstråk.
Tips i Nyköping
Hellmanska gården är charmig med väldigt bra lättare luncher och fika.
Söderköping har
betydligt mer än sitt gigantiska glasscafé Smultronstället som de är kända för.
Särskilt under sommaren lever den lilla orten upp då den fylls av besökare. Här
finns några av inspelningsplatserna för Madicken och massor med god mat och
fika bland kullerstenarna.
Tips i Söderköping
Passa på att aktivera benen rejält och gå upp för alla trappsteg till Ramberget som ger härlig utsikt över Söderköping och mer därtill.
Om det går att stanna till lite längre i Söderköping är Mem verkligen ett kortare stopp under bilsemestern i Sverige. Här finns den första/sista slusstationen längs Götakanal och en trevlig lunchrestaurang. Längs Göta Kanal går det givetvis att åka båt, men det går även att gå eller cykla längs kanalen. Övergångar finns vis respektive slusstation. Jag såg min första slussning in action i Mem vilket genast fick mig att bli sugen att puttra fram längs Göta Kanal någon gång i ett annat liv.
Tips i Mem
Uteserveringen på Kanalmagasinet i Mem är ljuvlig i solsken och vid sämre väder finns en vackert inredd lokal jag kan tänka mig att det är populärt att ha bröllopsfester i. God, fräsch mat finns att bli serverad.
Sankt Annas skärgård
Sankt Anna är det
enda stället jag tipsar om i detta inlägg som jag själv inte besökt. Det är ett
litet samhälle med en desto större skärgård som relativt få har upptäckt. Under
sommaren blommar det till med mer liv och rörelse och här finns möjlighet till
lite mer stillsamt och orört skärgårdsliv.
Tips i Sankt Anna
Hyr en kajak och paddla bland öarna som du många gånger kan ha för dig själv.
⇒ Läs mer om Sankt Anna: Resfredag har skrivit om varför Sankt Anna är en svensk pärla och vad som finns att göra där under en kortare eller längre vistelse.
Foto: Annika Myhre
Västervik
Västervik är en trevlig sommarstad längs E22:an När jag kollar in Västerviks egen webbplats erbjuds det mängder med saker att göra och jag lockas av mycket. Här går det att stanna båda några timmar och flera dagar men kom som alltid ihåg att äta glass oavsett.
Tips i Västervik
Gå förbi Båtsmangränd. Jag blev smått förälskade i mini-husen i som även finns för uthyrning för den som vill sova i Västervik.
Oskarshamn
I utkanten av Oskarshamn finns två riktigt bra ställen att stanna till på under en bilsemester längs Sveriges östkust. Camping First Camp Gunnarsö har allt en kan önska sig: Badplatser med sandstrand och klippor, hopptorn, lekpark för barnen och allt vad det klassiska campinglivet innebär. Någon kilometer därifrån finns relax-hotellet Corallen som kanske redan sett sin storhetstid men oavsett detta erbjuder en utomhuspool med soldäck, en väl uppvärmd mindre pool och en bastu med kvällssol och tillhörande solnedgång.
Tips i Oskarshamn
Maten som vi åt på Corallen (visserligen billigaste pastan) går inte till historien så att köpa med picknick och äta på klipporna vid campingen kan vara att föredra. Frukosten på Corallen var betydligt bättre.
Kalmar
Kalmar är en
riktigt sommarstad och en ypperlig plats att ta en paus på, några timmar eller
ett par-tre dagar. Här finns pampiga Kalmar slott, flera mycket goda bad möjligheter
och kulturevenemang av varierad stort och form under hela sommarsemestern. Personligen
föll jag pladask för den gamla delen av Kalmar.
Tips i Kalmar
Om det finns plats rekommenderar jag varmt att bo på Åmund med en fruktträdgård i bästa tänkbara miljö. Det är en bröllop/konferensanläggning men vissa strödagar finns rum. En riktigt prisvärd lyx att äta färska vinbär direkt från trädgården innan frukost.
Karlskrona består av ett antal öar som är sammanlänkande med små broar. En kommer långt på att bara promenera på huvudön Trossö och ut till Saltö eller Stumholmen. Här finns ett riktigt bra marin-museum med en stor u-båt, badmöjligheter och längs havskanten finns fina stråk att för sköna promenader med havsbris.
Tips i Karlskrona
Jag har ätit glass på det omtalade stället Glassiären. Det besöket kännetecknades av lång kö, mycket väntan, galet många smaker att välja mellan och way för mycket glass. Nästa gång satsar jag lite mer på smak än storlek från t.ex. Karlskronaglass.
De flest ställen jag tipsar om i detta inlägg går även relativt smidigt att ta sig till via tåg/buss och alla går att åka båt till för den som har en sådan. Jag beskriver dem från norr till söder, en del ligger i nära anslutning till E4:an/E22:an. Andra kräver avstickare eller att en kör några av de mindre vägarna. De i sig är ju en betydligt trevligare upplevelse av det svenska landskapet än motorvägen. Val av väg beror givetvis om en ser bilsemestern längs Sveriges östkust om en transportsträcka som kräver några stopp eller om själva resan och upplevelserna det erbjuder som en del av målet.
I det här inlägget tipsar jag flera gånger om vidare läsning hos resebloggen Resfredag och hennes Svenska pärlor. Ingen har djupdykt i Sverige som henne och hon reser och upplever ställen på ett sätt som jag personligen uppskattar. Dessutom beskriver hon destinationerna fantastiskt bra. Resfredag är ett lätt val att tipsa vidare om för den som är nyfiken på Sverige under en bilsemester.
Annika/Resfredag och jag på Sturkö utanför Karlskrona
Dina tips om Sveriges östkust
Har du bilat längs östkusten och skaffat dig några favoritspots som du kan tipsa vidare om nästa gång jag eller andra ska iväg på bilsemester?
Här finns alla mina inlägg om Sverige. Jag har t.ex många inlägg om Gotland och några tips om utflykter i Jönköping
Sommaren 2019, året då ännu ett oförglömligt minne skapades. På en hästrygg, med en milkshake i handen och minimorötter i överflöd.
I år är det femte sommaren som jag är på ridläger på Hallmyra, en stående höjdpunkt sedan 2015. I flera år har vi skämtsamt pratat om att vi borde rida till Mc Donalds och beställa minimorötter från deras driv in. Den här sommaren gjorde vi äntligen slag i saken.
Att vara på ridläger på Hallmyra är meditation, helpension, oändligt med hästgos, skratt med nya och gamla vänner och såklart ridning i en härlig mix. Jag älskar det i hela kroppen. Den här gången är jag extra tacksam för att jag i princip obehindrat kunde vara med på alla delar trots växande mage. Vagabondformen i en annan tappning fortsätter ge mig upplevelser att förvara i minnesbanken.
Rida genom McDonalds drive in
Nu åter till själva fredagen då vi bestämde oss för att rida till McDonalds. Att det här ens var möjligt säger allt om vilka fantastiska hästar som Lisa som driver Hallmyra har. Deras temperament och lynne är det bästa jag mött i hästväg.
I stekande sol skrittade vi en dryg timme längs olika grusvägar för att till slut bryta av in i skogen. En bit in hoppades vi hitta en kraftledning som vårt riktmärke om vart vi skulle rida. Över stock och sten, genom sly och små stigar knatade hästarna snällt på. Efter en kort förvirrad stund där vi fick vända tillbaka en liten bit hörde vi motorvägen och visste att vi närmade oss trafikplats Biskopskvarn.
Att känna ett pirr över McD…
Jag är personligen inget fan av McDonalds och äter bara där i nödfall. Så det var en ovanlig känsla att bli upprymd i hela kroppen av att se den stora skylten. Jag red min favorithäst Tommy som tittade lite olustigt på de lysande vita sträcken på övergångsstället men utöver det tvekade han inte en sekund. Vilken häst!
Som vilket fordon som helst ställde vi oss i kön till drive in och väntade snällt på vår tur. Vi fick utan problem plats under höjdgränsen, varken Tommy eller jag är ju särskilt stor, och så beställde vi 20 påsar minimorötter och milkshakes till alla ryttare. Sedan festade vi loss på gräsmattan till allas stora förtjusning.
Stjärnor för en stund
Några barn kom fram och klappade och andra ville fota. Det är ju inte varje dag en familj på semester som i goda ro vill ta en kort paus får möta sju ståtliga hästar. Dagens personalteam på McD var minst sagt glada över att servera oss. Och vi gav oss själva ett minne för livet.
Efter en välbehövlig paus red vi hem igen och fyra timmar från start var vi åter på gården och duschade våra hjältar till hästar. Vilken bragd av oss alla, inte minst hästarna i värmen. När en nyduschad Tommy rullade sig och jag såg i hans ögon hur han njöt så fylldes jag av en sån där tacksamhetskänsla igen. Livet är en fest på så många sätt.
Minnen kan skapas under korta och långa resor, både i tid och distans. Jag har sedan många år en dröm om att rida genom Sverige och det här gav en hint om vad det skulle innebära. Oändligt med tid och sina egna tankar, en del ömma kroppsdelar, en fördjupad relation till ett djur och att långsamt få se Sverige. En annan typ av resa som fortsatt får stå på dröm-listan.
Juli 2019, en res-rik månad fylld med äventyr och roligheter. Månaden då vi gjorde vår bröllopsresa och då jag jag outade på bloggen att vi väntar barn.
Stories från juli 2019
Juliresan
Det finns bara en nominerad i kategorin månades resa för juli 2019 och det är såklart den som varade i 75 procent av julis dagar: Vår bröllopsresa. En oförglömlig resa som blir ännu härligare ju mer minnena får gotta till sig.
Här sitter vi en vanlig torsdag och eldar på en camping
Julis favoritinlägg
Av min statistik att glömma verkar Gotland vara ett minst sagt hett resmål i sommar och det är inte mer än rätt. Sveriges egen semesterpärla i klass med andra ö-pärlor i världen ska såklart besökas. Annars är det (inte så oväntat) många som läst inlägget om att vi ska ha barn.
Julis babe
Vår bil. Vi kör inte den nyaste bilen och många saker kunde gått på tok och sabbat hela resan men icke. Den har troget tagit oss fram över branta pass och djupa dalar. Den har bitvis slitigt hårt och den extra försäkringen om bärgning behövde inte utnyttjas – skönt! Bilen har också varit vår kylande bas de hetaste timmarna på dagarna, varit vår sovplats under nio nätter och härbärgerat hela vårt bohag i nästan 700 mil. Tack Volvo!
Vår bil har just tagit oss till Sloveniens fantastiska utsikter
Julis lärdom
Min senaste insikt om att det är relationerna som jag vill utveckla under mina resor kommer nog ge många svar på varför det ena resmålet lockar mer än det andra utan att jag tidigare riktigt kunnat förklara varför.
Resor är ett medel för att utveckla den här relationen
Juliminne
Temat blir de fysiska ansträngningarna. Alpvattnet jag drack direkt ur bäcken i Chamonix när pulsen var hög, de sega stegen upp till toppen av Mangart i Slovenien och min euforiska löprunda runt en av Italiens gröna sjöar. Utsikterna detta gav och få ge en high five till Erik för goda insatser.
Trött och glad, därefter ett dopp i det klara vattnet
Julibild
Solrosfälten. Solros som är vår blomma. Från att det var den första blomma Erik gav till mig på vår första stora resa ihop i USA när vi precis träffats till att den fyllde min brudbukett och numer även sitter på mitt finger som min vigselring.
Älskade solrosor!
Juli och privatlivet
Det har ärligt talat varit lite svårt att skriva om privatlivet de senaste fyra månaderna eftersom att till slut vara gravid efter att ha kämpat länge legat på topp tre i tankarna sedan i mars. Men nu kan jag vara ärlig med det och det känns skönt.
Juli har bestått av ett enda långt semestrande med en kropp jag älskar, en partner som jag inte kunde vara lyckligare med och ett generellt välmående som är bra även om såklart både dippar och dalar finns.
Julikänslan
Stark. Jag känner mig stark i kroppen och jag känner mig mentalt lugn inför hösten trots förändring med ny chef och omvälvande livssituation. Jag är så himla glad för min egen självtillit.
Trots att jag mest pustar ut här så känner jag mig stark. Benen bär och hjärtat pumpar.
Julis reseplanerande
Varje dag har varit ett enda reseplanerande eftersom vi inte hade en natt bokad under hela bröllopsresan utan tog det med en-två dagars framförhållning.
Julilänkar
Instagramkontot Resareko med reslust med ytterst lite klimatslitage ger bra inspiration. Mängder med Europatips finns på resareko.se
Här finns alla månadslistor med stories från respektive månad
Jag har hittat ännu ett svar på varför jag reser på en djupare dimension än tidigare. Resor är medlet men målet är något annat.
Kanske låter rubriken revolutionerande, då ska jag ta ned förväntningarna direkt, men under vår bröllopsresa lyckades jag sätta ord på något jag inte visste att jag önskade att sätta ord på. Jag trodde jag redan hade svaret men under den resan fick jag ännu en dimension att hänga upp mitt resande på.
Det var mellan samtalen om våra kommande resor och drömmar som insikten plötsligt kunde formuleras. Vad är det jag vill uppnå med att resa? Varför gör jag det? När vi ska resa nästa gång, vad är det som påverkar mina val och får mig att föredra det ena resmålet före det andra? När vill jag resa på ett visst sätt istället för ett annat?
Svaret är att jag vill utveckla mina relationer.
Målet med att resa: Att utveckla mina relationer
Det här resonemanget bygger alltså på att finna det mer existentiella delen av resandet. Det djupa och det underliggande. Det mänskligaste, mest grundläggande, basen. Så djupt att vi är inne på Maslows behovstrappa. Faktiskt de tre översta stegen om gemenskap, självkänsla och självförverkligande.
Resa för att utveckla relationen till min man…
När jag tänker tillbaka på varför jag gillar att resa med Erik (förutom att han är rolig, han är en väldigt bra vän och jag är kär i honom) så är det för att det fördjupar vår relation. Kanske min viktigaste relation i livet. Resor utsätter oss för situationen som vardagen inte bjuder på. Det ger oss samtalsämnen vi båda blir helt försjunkna i. Resor gör att vi lär känna varandra några lager till av löken, kommer ännu närmare kärnan. Det ger mig kickar som inga andra.
Erik och jag har precis skapat oss ett minne tillsammans och prövat våra fysiska möjligheter och begränsningar tillsammans
…till mig själv…
Det är samma sak med att resa själv. Det utmanar mig och min relation till mig själv. Det ger mig anledning att reflektera över saker jag annars inte möter. Resor lär mig saker om mig själv och jag älskar att lära känna mig själv och att bygga den viktigaste relationen av dem alla ännu starkare. Det ger mig möjlighet att pröva vad jag går för, bygga självtillit i att jag hanterar de situationer jag hamnar i.
Jag prövar en höghöjdsbana i Ghana och klarar det fintI Ghana, efter den första resan själv på den afrikanska kontinenten, en utmaning som stärkte min relation till mig själv
…eller till nära och kära
Eller om jag reser med vänner och familj. I första hand blir det en investering i relationerna. Det ger oss tid att umgås, det stöts och blöts, stärks och utvecklas. Det ger oss minnen som bidrar till att stärka banden, skapa ett ännu starkare vi. Oavsett i vilka konstellationer som resan görs. Relationer är det jag värderar allra högst här i livet. Det blev ännu mer tydligt under Erik Nivas sommarprat (förvånansvärt bra) när han pratade om hans bakgrund, karriär och relationer.
Norge med min vän Wilda som gav mycket tid tillsammansHela högen Engström med respektive och allt. Bra gäng att resa med.
Relationsutvecklingen som resor möjliggör
Det är alltså inte resorna som ger kickarna (den goda känslan, stimuleringen/belöningen i hjärnan etc), utan känslan av att utveckla och stärka relationen. Det är lätt att tro att det är resorna som står för dessa kickar, och visst får jag kickar även av resandet i sig, men det är alltså relationsutvecklingen som är huvudkicken.
Tidigare har jag nog tänkt att det är den fysiska ansträngningen under vandringen, utsikterna över vyerna, maten på smaklökarna eller känslan av frihet som är det jag gillar. Men nu inser jag att det är den förstärkta relationen till min knopp och kropp, till mitt sällskap eller nya relationer skapade under resan som ger kicken och belöningen som får mig att älska det. Upplevelsen som resan skapat som gjort relationsutvecklingen möjlig.
Kicken som jag här trodde kom från utsikterna inser jag i själva verket i första hand är skapad av att jag utvecklat relationer under tiden
Men måste jag resa för att utveckla relationer?
Om det är relationer jag vill utveckla så finns det väl hundra sätt? Ja, självklart. Och jag tror heller inte jag är unik med att värdera relationer så högt. Min slutsats är att resor är ett av mina huvudsakliga medel. Det kunde varit studiecirklar, ingå i ett fotbollslag eller genom ett djuplodat intresse för inredning eller hälsa.
Om målet är att utveckla relationer och det finns andra sätt, varför gör jag då något med så mycket jordslitage som att resa? För det första för att jag ju som bekant ser en massa fördelar med att resa som jag ju tycker väger upp flygande (om det är ens transportmedel, det måste det ju inte vara) och heller inte tror att hela lösningen finns i individers upphörande av flygtransporter. För det andra för att jag råkar älska det medlet mer än de andra. Jag tycker inte att fotboll, studiecirklar eller inredning är roligare än resor. Så är det bara.
Solnedgången från Sverige som gav minnen om en resa där jag utvecklade ännu mer relationer
Är relationer lika viktigt för dig?
Står relationer lika högt upp på din lista eller har du andra djupgående orsaker till varför du älskar att resa? Och kanske ännu mer intressant, du som värderar relationer högt, vilket medel använder du för att utveckla dem på både bredden och djupet?
Europa – denna fantastiska kontinent som har så mycket att erbjuda. Jag är så glad att vi valde att förlägga vår bröllopsresa i en bil längs Europas vägar.
Vår bröllopsresa: Att bila i Europa
Vår bröllopsresa gick genom 12 länder men ett gäng av dessa har vi mest transporterats oss igenom. Totalt blev det 690 mil i bil på 23 dagar med start den 1 juli 2019.
Allt eftersom jag bloggat mer om resan kommer jag fylla på med länkar efter respektive dag. Jag är så himla tacksam för att jag och Erik har möjlighet att resa på det här sättet. Både för att vi i stort trivs att resa på liknande sätt men också för att vi har möjlighet att avsätta tiden, har bilen, bor relativt nära kontinenten och har en hälsa som gör att vi kan resa aktivt.
Vi två och en bil genom EuropaDe magiska solrosfältenStunder av chill har vi haft……och tider av riktigt hårt jobb för värdefulla belöningar
Sverige
Dag 1 – Packar, laddar och slitig natt
Jag har jobbat från Örnsköldsvik hela veckan innan och på 12 timmar hinner vi med ett ultraljud, ett barnmorskebesök, tvätta mina kläder, packa och styra upp det sista praktiska. Sedan är vi äntligen på väg. Ett stopp i Nyköping för att köpa takbox, ett stopp på Max för en lyxmilkshake – det är ju ändå bröllopsresa – och sedan siktet inställt på Trelleborg. Erik är en hjälte och kör så vi är framme 04. Två timmas sömn i bilen och sedan dags att köra på färjan. En slitig start på äventyret.
Sover på en färja, börjar med att reas med klass
Tyskland, Nederländerna och Belgien
Dag 2 – Gårdsbutiker och mysigt Airbnb
Efter sex timmar på färjan är vi framme i Tyskland strax efter lunch. Vi stannar till vid en tysk gårdsbutik som visar sig sälja svenskt hantverk, köper frukt och bär från gården och piper vidare. Vi kommer fram till en mysig airbnb-lägenhet och vi är deras första gäster. Skönt att sova en lång natt i säng så vi kan bli människor igen.
Välkomnas in till Travemünde
Dag 3 – Kördag genom fyra länder
Inleder dagen med jordgubbar och mjölk till frukost. Åker sedan vidare genom Nederländerna, Belgien och in i Frankrike. Väljer de mindre vägarna för att få se mer av länderna och kommer fram till nästa airbnb-boende som visar sig vara en star-wars-lägenhet med pool och öppen spis (Vi lyckas inte få igång någon eld dock…). Kvällen spenderas med pizza och kindpussar som en uppvärmning inför dagen därpå.
Gårdens ägg och jordgubbar med mjölkVi möter vägarna och plöjer mil söder ut
Frankrike
Dag 4 – Svensk-fransk-engelskt bröllop
Min äldsta barndomsvän gifter sig och vi får vara med om en heldag av kärlek utan krav på traditioner om hur ett bröllop ska gå till. Magisk plats, tre-rätters, kubb i kvällssol över nationsgränser och dans som pricken över i:et.
Vi börjar vår bröllopsresa på riktigt och kör åt nordost med Champagne-området i sikte. Bor toppenbra och fräscht på liten vingård och äter Marockanskt tagine till middag efter att vi njutit av kvällssolen som går ned över odlingarna.
Här tog i en powernapDruvorna som aldrig tycks ta slutIndustriellt, modernt och fräscht
Dag 6 – Franska fält och första natten i bilen
Vi åker åt sydost och ber google visa oss en annan väg än de med vägtullar för att få se mer av Frankrike. Passerar de finaste fälten i skiftande färger och kör genom små orter som verkar sova eller satt livet på paus. Oväntat lite liv och rörelse. Hamnar på en lyxlunch i en trädgård och njuter av ovissheten av som oplanerade resor innebär.
Vi stannar på en parkeringsficka och försöker sova vår första natt i bilen. Först behöver vi bara lista ut hur vi stänger av larmet som går igång så fort vi rör på oss efter att vi låst bilen. Den natten är det världens åskväder som Erik bevittnar som ett riktigt skådespel. Själv sover jag hårt som alltid.
Här åt vi en lyxlunchMera vackra fält att förgylla tiden i bilen med att kolla påFrukost i det fria
Schweiz
Dag 7 – Dagsvisit med OS-museum och vackra Lausanne
Vi kommer in i Schweiz och efter branta passager och enkelriktat tar vi oss ned till hjärtat av Lausanne vid Genèvesjön. Vi besöker OS-museet som faktiskt var bättre än väntat. Riktigt kul att få läsa om the spirit bakom spelen och få en djupare bild av varför detta spektakel fyller en större funktion än att bara utse världsmästare.
Efter en enkel picknick på en gräsplätt åker vi vidare längs Genèvesjön och kommer fram till en camping vi sett ut. Schweiz är minst sagt vackert men när det är dyrt, vi saknar tillgång på gratis internet och bilen fylls med mygg bestämmer vi oss för att dra vidare tillbaka in i Frankrike. Där finner vi den optimala platsen att sova på. I utkanten av en liten alpby med en rytande fors som vaggar oss till söms.
Hej OS-museetDet finns en sport för alla kroppstyper var budskapet på dennaFint i Schweiz
Frankrike
Dag 8 – Skön dag i Chamonix
Vi kör en knapp halvtimme och är framme på vårt första två-dagars-stopp, den legendariska skidorten Chamonix. En frukost, lite bloggande, en promenad genom stan, en nice veg-lunch på Hibou och ett trevligt hotell ger oss en dag i lite lugnare tempo. Den avslutas med en timme i en varm bubbelpool. Välbehövligt att chilla lite.
Alpbyn ChamonixÄter glassOch crepes till kvällsmat
Dag 9 – Vandring i Chamonix och glass i Courmayeur
Siktar in oss på dagens huvudaktivitet, gondolen Aiguilles du midis första anhalt och sedan en två timmars vandring genom berg, grönska och små alpblommor. Det tog på krafterna och var skönt med en genomkörare.
Vi tar tunneln under Mount Blanc och kommer fram till Courmayeur i Italien. ”Stadskärnan” imponerar inte men vi äter ändå en gelato – såklart. Kör vidare, jagar mat och hittar till slut pizza som intages i bilen vid en rondell. Vi hallucinerar båda en papperskorg och ger oss ännu ett roligt gratisminne från denna resa. Kommer fram sent till en camping som drivs av en vänlig indier som ger oss bästa platsen så vi kan ta ett kvällsdopp i den varma sjön Maggiore.
Väldigt fin och lagom vandringSom ändå krävde några vilopauser eftersom vi höll högt tempo
Italien
Dag 10 – Italienska sjöar: Maggiore, Como och Garda
En av oss tar ett morgonbad (inte jag) och sedan kör vi vidare mot nästa sjö. Kommer fram till staden Como som vi inte alls kommer överens med, hänger lite vid kajen och drar vidare till staden Lecco. Där vi äter en ovärd lasagne och trots detta gillar vi vid första anblick Lecco något mer än Como.
Fortsätter vidare och kommer fram till Gardasjön och tar in på ett hotell i staden Limone sul Garda. Strosar bland turistmyllret och äter åter igen sjavig pizza och god gelato till middag.
Klassisk campingbildOn the road againFramme vid ComosjönHär den lilla ”staden” Limone sul Garda
Dag 11 – Superkroppen och segling på Gardasjön
Jag har spanat in sjön Lago di Ledro som visar sig vara en skön tillflyktsort som erbjuder bra bad- och motionsmöjligheter. Jag tar en löptur och omgivningarna ger mig så mycket energi att jag springer hela vägen runt, dryga nio kilometer. Älskar min kropp!
Eftermiddagen spenderas till sjös med en Airbnb experience och tre timmar egentid med en erfarenhet seglare som ger oss en introduktion i seglingens värld. Vi får lära oss att svaret på de flesta frågor är ”It depends on the wind”. Kvällen avslutas med hemmagjord vegetarisk tapas som serveras från en husvagn och jag dricker olika sorters tonic water och livet är en fest.
Varm, röd och glad därefter ett dopp i det gröna vattnetErik lär sig ett och annat av denna italienareVeg-tapas, så trevligt!
Dag 12 – Turkost vatten, stenstad, bad och Treviso
Bästa tänkbara start på dagen med frukost vid den turkosa Tennosjön. Går en promenad till den gamla medeltida stenstaden Canale di Tenno efter tips från Sofia/Fantasiresor. Vi drar vidare och kör hela västsidan på Gardasjön och badar vid Melcesine. Längst söderut trängs vi med andra turister bland lyxbutiker i Sirmione.
Genom värsta tänkbara regnväder kör vi 30 km i timmen innan det lättar och vi kommer fram till Treviso. En mysig italiensk liten stad som Erik efter en kväll utropar, här kan jag stanna en vecka. Kanske var det den goda pastan eller de två italienska spelmännen som underhöll oss som gjorde hela skillnaden.
MorgonvynFrukost vid TennosjönStenstadenJag badar vilket inte är självklart 🙂Bra mellansnack och roliga visor trots att vi inte fattade någonting
Slovenien
Dag 13 – Mäktiga pass, rykande bromsar och Soca river
Vi tar sikte på norra Slovenien och deras alpby Kranjska Gora. Det är halvtrist väder och ingen ort som gör något avtryck. Vi åker vidare söderut och passerar det branta Vrsic-passet. När vi kommer ned till Soca river ryker det om bromsarna och det luktar illa. Tydlig insikt om att det är motorbroms som gäller i serpentinvägarna nedför framöver. Vid Soca River hittar vi naturens urkraft i sin bästa form med glasklart vatten i en djup ravin som slingrar sig fram.
Vi kommer fram till Bovec och inser att morgondagens planerade vandring nog är lite tuffare än vad vi först trott. Bra att få veta det nu än chockas imorgon. Vi sover i en parkeringsficka och jag får vara primitiv under nattens behov. En bröllopsresa med kontraster var ju det vi var ute efter…
Högst upp vid Vrsic-passet och det blåste och var inte så hemskt varmt…Vattnets kraft, så klart och vackertMysig restaurang i Bovec
Dag 14 – Till toppen på Mangart och sommarprat i bilen
Upp vid 06.30 och vi laddar upp med stående frukost och 12 graders morgonkyla. Bestiger det fantastiska Mangart med utsikt över tre länder och befinner oss i höjd med molnen. En av de mest minnesvärda stunderna på vår resa.
Solen byts mot regn när vi sätter oss i bilen för att åka vidare mot Ljubljana. Vi njuter av smatter mot rutan, slingriga vägar genom Slovenien, lyssnar på Carina Bergfeldts braiga sommarprat och kommer fram till huvudstaden. Där har Erik rekat upp ett boende som är unikt på alla sätt
Glad, stolt och nöjd över att jag knatat hela vägen uppNere igen och Erik tar igen sig lite
Dag 15 – Ljubljana och Airbnb-nätter i en klass för sig
Ljubljana är efter besök nr två fortsatt en av mina favoritstäder i Europa och vi spenderar dagen i sakta mak genom att strosa runt och äta. Broarna, de kulturella uttrycken, gamla stan, jag älskar varje del.
Äter middag för andra kvällen i rad på en trevlig kvarterskrog vi hittat runt hörnet om vårt boende och somnar bland kreativiteten hos BIG SEE.
Vackra LjubljanaHär bodde vi, i ett kreativt centrum av arkitektur och design
Dag 16 – Bästa frukosten och Panoramavägen
Vi äter den bästa frukosten på hela resan på temat avocado. Hittar det ena haket efter det andra vi velat stanna och äta mer på, vi får komma tillbaka. Åker norrut igen för att köra den uttalat vackra Panoramavägen. Det visar sig att vägen från Ljubljana till Solcava (där Panoramavägen börjar) är minst lika intressant och vacker. Panoramavägen är dessutom avstängd efter halva sträckan så vi får lite besviket vända men är tacksamma för de vyer vi fick.
Vi kommer in i Österrike och äter en oväntat trevlig middag på en innergård, bra avslut!
Avocado vill jag helst äta varje dag, här på både macka och i dryckEn av vyerna från PanoramavägenEn annan vy i motljus
Österrike
Dag 17 – En oväntat mysig camping
Sent kvällen innan kom vi in i Österrike och tog in på en camping. I mörkret ser det halvdant ut och han som tar emot oss verkar skön men lite virrig. Vi vaknar till något helt annat, lite av ett campingparadis. Fräscha toaletter, två fina sjöar och fantastisk utsikt. Mörkret gör inte saker rättvist.
Vi fortsätter genom Österrike och kommer in i Bratislava som ligger precis vid den slovakiska gränsen. Vi gör oss hemmastadda och äter den traditionella maträtten bryndzove halushky som består av olika former av potatis och getost. Inte det godaste jag ätit men helt okej och värt att prova.
Vår morgonutsikt från campingen Sulmsee
Slovakien
Dag 18 – Äter oss igenom Bratislava
Denna dag på resan är temat att småäta efter en rejäl och riktigt bra frukost på Wcafe. Vi dricker lemonad och äter soppa på Urban House, äter vallmo- och lavendeglass från Andersen, en liten avocadotoast i närheten av slottet och avslutar med toppenmåltid på mysig restaurang.
Mysig gågata i BratislavaTrevlig restaurang inrett som ett vardagsrum
Dag 19 – Bil genom Slovakien och kväll vid brasa
Resan är inne i sin slutfas och vi kör norr ut genom Slovakien. Orterna vi passerar har betydligt högre standard än vad jag väntat mig men överlag ganska tråkig körning.
Vi kommer fram till bergsområdet Vratna och i duggregn blir vi inte lockade att cykla eller vandra. Vi tar in på en camping och köper ved för 2 pengar och gör upp en eld och myser medan vi ser molnen skingra sig. Omväxling förnöjer och tänk att eld kan vara en sån stämningshöjare.
Eldmys
Polen och (Tyskland)
Dag 20 – Judiska kvarteren i Krakow
Vi intar Polen och kommer fram till Krakow. Vi vandrar runt i gamla stan och där är det lika hög densitet av turister som på en valfri strand på Kanarieöarna. Bland de judiska kvarteren trivs vi däremot bättre. Hippa caféer, foodtrucksparker och en helt annan känsla än i den klassiska gamla stan. Fokuserar åter igen på mat och blir inte besvikna. Sover på schyst hotell, bloggar och gör lite hemmaträning innan läggdags.
Kliver upp okristligt tidigt för att vara semester och möter upp vår guide 7.30. Får en tre timmar lång rundvandring i Auschwitz 1 och Birkenaum. Vidrigt är det men inte så hemskt som jag väntat mig. Värdigt och viktigt.
Strax innan lunch startar vårt mastodontpass med 12 timmars bilkörning genom Polen och Tyskland. Vi fyller tiden med sommarprat och reflektioner från resan som varit hittills. Beställer god vietnamesisk mat med hjälp av google translate och äter nötter och yoghurt i bilen till middag.
Bakom varje siffra finns en människa med vänner och familjSovplatser…
Danmark
Dag 22 – Camping i det fria och Lejonkungen
Kvällen innan kom vi tillslut in i Danmark och sover på en gratis parkering vid havet. Mysigt som bara den, sista natten i bilen.
Vi kör genom Danmarks öar, över två broar och betalar dyra broavgifter. Äter lunch hos en kompis till Erik i Trelleborg och avslutar kvällen i Jönköping med att se Lejonkungen och äta svenskt godis.
Erik tar ett morgondopp och jag tittar på
Sverige
Dag 23 – Visingsö, goda vänner och hemkomst
Vår sista dag på vår bröllopsresa spenderas på Visingsö i Vättern och jag får se Eriks pappas föräldrahem och vi möter hundratals cyklister. Äter en räkig räkmacka på Tempelgården och kör omkring i den svenska lantliga idyllen av röda hus, ekar och ängar.
Mellanlandar hos vänner i Linköping innan sista körpasset tar oss hem till Sundbyberg vår egen säng som vi landar i strax efter midnatt.
Skogarna på Visingsö är omfamnandeTempelgården, ett skulptur och konstparadis på önSå slår det mig på hemvägen att fälten i Sverige är lika fina som i Frankrike
Att sammanfatta en bröllopsresa
Det är svårt att ta in allt vi varit med om och att få blogga om det är en fröjd som ger perspektiv. Mina personliga höjdpunkter blir ofta de som krävt fysisk ansträngning. Det är som att minnena sätter sig i hela kroppen. Löpturen runt sjön och alpvandringarna är tre tydliga minnen som jag är så glad över. Jag minns också all mat vi ätit trots att mina aptit och matlängtan varit hemskt oberäknelig.
Framför allt värderar jag alla våra pratstunder i bilen och på gräsmattor som vi powernapat på. Det är en fantastisk man jag gift mig med. Men det visste jag ju redan.
Alla inlägg från denna resa finns i taggen Bröllopsresa
Kan ett flygbolag ta ansvar för ett hållbart flygande på ett trovärdigt sätt? KLM gör ett försök med sitt flyg ansvarsfullt och om det har jag en massa åsikter såklart.
KLM:s inititiv Fly Responsibly
Det Nederländska flygbolaget KLM har precis släppt ett nytt initiativ som de kallar Fly Responsibly – Flyg ansvarsfullt. Genom initiativet vill de ta ledartröjan för att skapa ett mer hållbart flyg men istället för att göra det på eget hand, varje flygbolag för sig, vill de göra det tillsammans med branschen.
Med initiativet Fly Responsibly hoppas KLM ena branschen och inspirera till kunskapsutbyte och samarbete inom hållbarhet och forskning. Plattformen fungerar som en kunskapshub med best practice från KLM.
Där beskrivs hur de utveckla hållbart flygbränsle, deras projekt för klimatkompensation som kunderna erbjuds, hur de hanterar avfalls- och återvinningsprocess, hur de är en hållbar arbetsgivare och vilka lokala utvecklingsprojekt de stödjer.
Vad du kan göra
Där beskrivs vad vi som kunder kan göra: Klimatkompensera flygandet, välja andra transportmedel än flyget och de många små stegen som att packa lättare, välja eko-boende osv.
Vad industrin kan göra
Där beskrivs att industrin behöver göra det lättare för kunder att klimatkompensera, att makthavare inom politik och industri behöver mötas och samarbeta, hur biobränslet ska öka och hur framtidens flygplan kan utvecklas.
Print från webbsidan, tyckte faktiskt den var väldigt intressant att läsa igenom
Tar emot Fly Responsibly med vänlig skepticism
Min grundinställning är att alla typer av initiativ från den egna industrin som låter lite för bra för att vara sanna ska tas emot med vänlig skepticism. Inte avfärdas, inte skjutas ned men heller inte omfamnas och hyllas. Jag är helt övertygad om att KLM och många andra flygbolag lääängtar efter den dagen då deras produkt inte är så miljöskadlig som den är. Det måste vara ett ständigt ok att verka i en bransch som orsakar så mycket skit samtidigt som det möjliggör så mycket gott.
Samtidigt är jag lika övertygad om att KLM och alla andra flygbolag inte är det minsta intresserade av att minska sin vinst. Alla sådana här typer av initiativ är gjorda för att de tror att affären kommer vinna på det i längden. Det i sig behöver inte vara dåligt men bolag tar generellt inte affärsmässigt dåliga initiativ.
Mina tankar om att flyg ansvarsfullt
Stor del handla om klimatkompensation…
…och det är ju tyvärr som med alkoholskatt, den som blivit nedslagen är lika sårad och skadan är fortfarande skedd även om det planteras träd eller finns sjukvård tillgängligt.
Modigt och moget…
…att ha med en punkt om att individen kan välja andra transportmedel än flyg. Det skapar trovärdighet. Och ja, tåget går ibland snabbare, som mellan Bryssel och Amsterdam t.ex.
De lägger inte allt ansvar…
…på individen så som jag uppfattar att spel- och alkoholindustrin gör. Där ska konsumenten dricka/spela ansvarsfullt men det finns ytterst lite skryt om hur industrierna tar ansvar för att inte minderåriga ska få tag på alkohol/kunna spela exempelvis.
Allt grundar sig i en insikt om målgruppen…
…vad de tror säljer. De har läst av vad kunderna vill ha och agerar därefter. De har insett vad som är viktigt och kanske kan de pusha det till att vi kunder snart ska betala extra för vårt bagage utan att de uppfattas som snåla i hållbarhetens tecken.
Teknisk utveckling är vägen framåt…
…det är uppenbart att det är deras övertygelse. Och så även min. Jag hoppas att det finns personer som är villiga att investera i forskning och utveckling för att skapa markant mer bränslesnåla flyg, alternativ flyg som kan drivas av något fossilfritt.
Goodwill lär vara en stark drivkraft…
…i tron om att det stärker affären. De är grymma på kommunikation, jag är imponerad över hur de förpackat det hela. Jag önskar att det fanns möjlighet till granskning så det inte bara är tomma ord och fluffiga initiativ men det blir svårt för mig som individ att följa upp så jag hoppas det mediegranskas.
Vad är den riktiga intentionen…
…är det hållbarhet eller ekonomiskt vinst? När jag var yngre var jag mer cynisk och avfärdade den här typen av initiativ som green washing och goodwill men med åren blir det tydligare för mig att det kan vara båda såklart. Det ena måste inte stå emot det andra. Det intressanta blir när det faktiskt står emot varandra och då tror jag inte att KLM eller någon annan skulle välja hållbarhet före vinst. Så naiv har jag ännu inte blivit. Problemet är att vi aldrig kommer få veta när de står inför sådana knepiga situationer och hur de då resonerar och beslutar.
Vara lagledare förpliktigar…
…det är coolt att de sträcker ut en hand på det här sättet och det skulle vara väldigt intressant att höra om hur deras konkurrenter ser på initiativet. Det låter ju fint att de vill samarbeta inom industrin, men vilka ska vilja joina och dela med sig på riktigt av sina kunskaper när det bolag som först har ett avsevärt mer hållbart flyg att erbjuda är den som kommer vinna mest marknadsandelar.
Jag gillar allt som visar mig en hint om vad framtiden kan inbringa – V-formade plan t.ex.
Är KLM trovärdiga med Flyg ansvarsfullt?
För att svara på min egen fråga i början av inlägget – ja, jag tycker det. Jag tror på deras intention, på deras vilja och ambition. Och jag tror att det är flygindustrin som har mest att tjäna på ett mer klimatvänligt flygande och därmed är de som kommer investera mest pengar och energi i det. Inte på ett sätt så det minskar resandet med flyg (om de inte hittar alternativa affärsmodeller) men på ett sätt som kan förena deras egen ökade profit och Moder Jords välmående.
Vad tycker du om Fly Responsibly?
Hur ställer du dig till KLM:s framåtlutande position? Omfamnar du eller kastar du ut med badvattnet? Är de trovärdiga för dig eller är du mer skeptisk?
Hemma. Vi har haft en fantastisk resa men en riktigt bitter och störande bismak uppstod när vi kom till Sveriges gränskontroll.
Vi har passerat 12 nationsgränser under vår resa. På sin höjd har vi haft ögonkontakt med någon kontrollant genom ett fönster men generellt bara kört in i det nya landet. De flesta länder är medlemmar i EU, Schweiz som vi åkt in och ut ur är undantaget.
Nederländerna var en av de första gränserna som vi passerad med bilDen första bild jag tog i Schweiz vid vackra LausanneSista bilden jag tog av Schweiz och denna rosa kyrka som dök upp i en serpentinbåge
Gränskontroll i Sverige
Så kommer vi till landgräns nr 13, från Tyskland till Danmark. Det är midnatt och en vakt i reflexväst får oss att sakta ned, han inspekterar oss med blicken, vi säger ett kort hej och så kör vi vidare.
16 timmar senare kör vi upp på Öresundsbron för att göra nationsgränspassering nr 14, snart hemma! Efter bron är det kö för att betala broavgiften och just våran kö tycks ta längre tid än de andra. När vi är igenom inser jag varför. Det finns en till kontroll, som sker manuellt. Dags att visa pass eller körkort. Jag visar mitt, Erik visar sitt, mannen frågar om det finns fler i bilen och vi svarar nej och sedan kör vi vidare. Helt odramatiskt. Men.
Jag har en så jävla dålig känsla i magen. Här har vi kört omkring i Europa i tre veckor. Åkt in och ut ur länder som om vi förflyttat oss mellan svenska län och så kommer vi till Skandinavien och här är allt annorlunda.
Frankrike åkte vi in i två gånger, ingen av gångerna var det någon passkontroll. Ingen kontroll här heller, bara att åka in.
En svensk bitter smak stannar kvar
Dagarna innan har vi besökt Auschwitz och frågor om människovärde, att lämna sitt hem för något bättre, flykten för att rädda sitt liv är högst närvarande tankar. Jag skäms för den svenska regeringens beslut att först skärpa gränskontrollerna under flyktingvågen 2015 och sedan konsekvent förlänga den med olika intervaller. Nu senast den 9 maj 2019 och sex månader framåt. I pressmeddelandet hänvisar inrikesministern att vi ”har inre gränskontroller med anledning av bristande gränskontroller vid Schengens yttre gränser”.
Jag kan för lite om de olika ländernas flyktingpolitik och vilken hot om säkerhetsnivå som får Sverige att fatta dessa beslut. Jag bara konstaterar att mitt eget land, som jag gärna höjer till skyarna, är det ett enda land under våra tre veckor som gör en passkontroll. Det känns inte bra och jag tänker att jag måste avreagera mig och skriva ett blogginlägg om Sveriges jävla gränskontroller.
Jag njuter av friheten att kunna åka omkring fritt i Europa med vinden i mitt hår.
Ge mig ett politiskt ledarskap!
Under de senaste åren har jag saknat ett politiskt ledarskap som pratar om solidaritet. Om att vi nu tillsammans som nation måste hjälpas åt. Öppna våra hjärtan osv. Vara dörröppnare för personer som kommer hit. Se till att prata med de nyanlända föräldrarna till våra barns klasskompisar. Vara lite extra förstående för värderingskrockar och kulturella skillnader. Visa ödmjukhet, vara nyfiken, se vad vi kan lära oss.
Istället pratas det om vi och dom, vår egen säkerhet före andras, att andra ska ta mer ansvar. Defensivt. Ingen tro på den svenska befolkningens förmåga att steppa upp. Ingen vision om att Sverige kan bättre. Den politiker som i grunden tror på öppna gränser borde lägga all sin energi på att fundera på hur vi kan uppnå det, vad som krävs istället för att backa tillbaka och säga att det inte går, att vi måste stänga för att skydda.
Det här är komplicerade frågor och det är en balansgång som jag fattar är svår att gå. Det finns för- och nackdelar oavsett agerande från svenska politiker och myndigheter. Men återigen, jag konstaterar att Sverige förblir det enda land som gör gränskontroller och det smärtar mig att få möta det så konkret som vi gjort denna resa.
Komma hem
Det är skönt att vara hemma igen. Få sammanfatta alla intryck, göra en överblick över vilka blogginlägg jag vill skriva från resan. Sova i min egen säng och äta fil och flingor till frukost varje dag. Försöka skapa träningsrutin, njuta av sommarstockholm och fortsätta varva ned mina sista semesterveckor.
Alla inlägg från denna resa finns i taggen Bröllopsresa
Två frågor just nu: Hur kan jag frivilligt vilja besöka Auschwitz & finns det något annat som framkallar liknande kräkreflexer som jag vill göra på en resa?
När det här inlägget publiceras befinner jag mig på koncentrationslägret Auschwitz för att gå en guidad tur om livet i arbetsläger och den död som blev av verksamheten som bedrevs.
Avsky Auschwitz och ändå vilja dit
När jag tänker efter finns det nog inget annat jag någonsin gjort på en resa som kommer framkalla de känslor jag väntar mig under besöket på Auschwitz. Jag funderar på om jag ska beskriva det som skräckblandad förtjusning men det är nog snarare skräckblandad avsky som jag tror jag kommer uppleva.
Jag tvekar ändå inte en sekund på att jag vill dit. Jag vill lära mig och jag ska verkligen anstränga mig för att försöka förstå varför. Hur de som utsatte människor för detta tänkte. Hur de kunde leva med sig själva, hur de motiverade att handlade som de gjorde. Jag vill någonstans ändå tro att alla som på ett eller annat sätt agerade i nazisternas riktning gjorde det för att de inte hade något val, inte visste bättre. Inte för att de hade den människosynen. Även om såklart en massa människor med makt (och kanske utan makt) var fucked-up i sin syn på miljontals människor.
Jag funderar på om det finns något annat som är obehagligt som jag skulle vilja utsätta mig för frivilligt under en resa? Oavsett om det är på temat saker jag är rädd för eller saker som bara är smärtsamma. Jag har inte kommit på något. Antingen så tillhör saker kategorin obehagligt och då vill jag inte göra det alls (som hoppa bungyjump eller simma med hajar) eller så finns det en eller annan trevlig känsla inför något och den listan är ju hur lång som helst.
Har du något du känner visst obehag inför, stort eller litet, som du ändå vill göra? Som du känner lite skräckblandad avsky inför men ändå är nyfiken på, intresserad av eller bara vill ha gjort?
Alla inlägg från denna resa finns i taggen Bröllopsresa
Bratislava välkomnar oss med sol och värme och vi håller fokus på mat och gå gata upp och ned. Här kommer en kort hälsning.
Vi har kommit fram till Slovakien vilket för oss är ett nytt land. Bratislava ligger precis vid gränsen till Österrike så än så länge är det bara huvudstaden vi fått en glimt av.
Jag funderar mycket på vad som lockar människor att besöka städer, varför Ljubljana känns hajpat och Bratislava helt bortglömt. Åtminstone i mina cirklar. Eller varför Prag varit en självklar destination för många medan jag aldrig hört något prata om Bratislava. Värt att tänka på några varv. Den med teorier om varför får gärna dela med sig.
Hälsningar från Bratislava
Vi har ätit oss igenom staden och gått från det ena mysiga caféet med goda lemonader till det andra haket och ätit en avocado-nacho-toast. Smaskens och skön feeling. Vi går gata upp och ned, Erik spanar in coola ställen och jag försöker få en bild av vad som är turistiskt och ”must do” i stan. Tycker alltid det är intressant att se vad som lyfts fram som unikt och ”värt en omväg” på en destination. Ibland, överskattat, ibland så bra som förväntat.
Här åt vi frukostDen blåa kyrkan är en av de där unika sakerna med Bratislava på mångas listorHängt med denna vid DonauDrack lemonad på Urban HouseGått på gågator Hittade en street food marknad
Den här resan börjar lida mot sitt slut. Kvar på dagordningen har vi en bilresa genom Slovakien, ett kort stop i Krakow med fokus på Auschwitz, en rejäl etapp bilresa genom Polen, Tyskland och Danmark för att sedan puttra igenom Sverige.
Alla inlägg från denna resa finns i taggen Bröllopsresa
