Hur mycket bidrar mitt och andras resande till masutrotning? Det var en av många saker jag fick svar på av Attenboroughs välgjorda dokumentär.
Jag har precis sett dokumentären Attenborough och massutrotningen på SVT play med blandade känslor. Informativ och viktig men också lite icke-hoppingivande. Hur ska vi ens komma åt detta gigantiska problem med att människan orsakar massutrotning och miljoners djurs lidande?
Resande och massutrotning
Jag har levt i någon sorts tro att det är klimatförändringarna som i princip ensamt är orsaken till massutrotningen och därmed blir mitt resande direkt bidragande till att upp mot en miljon arter (av åtta miljoner som finns totalt) är under hot. Visserligen bidragande på relativt liten nivå jämfört med industrin och transporter men ändå, varje utsläpp bidrar till en helhet.
Efter att ha sett dokumentären Attenborough och massutrotningen är min bild betydligt mer nyanserad. Den beskriver ur många olika perspektiv hur massutrotningen uppstår. Tjuvjakt, föreställningar om olika djurs organ och kroppsdelars medicinska storheter och pälsindustrin. Ytterligare några anledningar är att människan tränger sig närmare och närmare djuren genom dels sin utbredning när vi bygger bosättningar/nyttjar marken och dels handeln med vilda djur. Detta är även två exempel när virus från djur överförs till människa (ex covid-19) som en effekt utöver att vi även hotar arters överlevnad.
En elefant i Tanzania
Kan vi stoppa massutrotningen?
Jag vet inte om jag fick svar på den fråga. Eller såklart är det möjligt men det krävs enorma insatser och målmedvetenhet från beslutsfattare. Även om klimatförändringarna bara är en av orsakerna till massutrotningen drar jag självklart inte slutsatsen att jag kan flyga hit och dit utan att tänka mig för, klimatkrisen är en reell och betydande del av massutrotningen.
Samtidigt gav dokumentären mig en konstig ”Det är inte mitt fel-känsla” som känns som en blandning av faktisk insikt och total förnekelse. Min slutsats blir att jag kan fortsätta flyga med stor försiktighet och att det återigen snarare handlar om vilka politiker jag väljer och hur jag bidrar i vilken opinion som råder.
Men känslan av maktlöshet är också tydlig. Vad ska jag göra åt att haven blir utfiskade, att nötboskapsindustrin är ett så omfattande problem, att människor tror att myrkottens fjäll är magiska, att människor tjänar ogreppbara summor pengar på att tjuvjaga för betars skull? Såklart välja mat med omsorg och inte köpa dessa souvenirer eller troféer och så kan jag skänka pengar och engagera mig ideellt, men finns det något mer, något annat? Det är en ärlig fråga.
En mer jämlik värld – ojämlikhet föder kriminalitet.
Mer kunskapsspridning – kunskap är svaret på nästan allt.
Hårdare lagstiftning och högre sanktioner – det ska svida rejält att skada andra.
Det låter ju inte som ett jättesvårt recept men å andra sidan är det receptet för de flesta problem här i världen och många av dem har vi ju kämpat med i hundratals år.
och som resenär?
Som enskild resenär finns det ett gäng saker att göra
Bidra så lite du kan till utsläppen genom t.ex. hålla nere flygresor
Undvik marknader med vilda djur
Köp inte souvenirer som innehåller spår av djurdelar, tex betar eller skinn
Ät vegetarisk kost under resor i så stor utsträckning som möjligt när du inte vet hur djurhållning och lagar ser ut i landet
Två till dokumentärer jag rekommenderar
Utöver att se Attenboroughs dokumentär om massutrotningen har jag två ytterligare jag vill tipsa om på närliggande tema. Den ena är Greta och den andra 2040 – framtidsfilmen. Båda otroligt välgjorda och gripande. Den första blev jag förbannad av, den andra mer hoppfull. De visar två sidor av samma mynt, hur ekonomisk tillväxt och kan vara förödande och hur det skulle kunna vara svaret på många av problemen i den kris vi lever i. Finns på SVT play.
Har du sett Attenborough och massutrotningen och vad tyckte och kände du?
DEN ÄR KLAR! Att brodera ett fotografi visade sig vara en perfekt sysselsättning under resor och semester. Jag är så nöjd med mina 40 000 korsstygn.
⇒ Inlägget är ett betalt reklamsamarbete med The Folklore Company ⇐
Det som jag tänkte skulle vara kul tidsfördriv och sysselsättning under en sommar tog istället 9 månader. Jag har inte broderat sedan mellanstadiet och såg fram emot att ta mig an något nytt. Lite visste jag då vad jag gav mig in på och det var lika bra. Ett tag kändes det som att jag aldrig skulle bli klar men så fort den tanken slog mig insåg jag att det är ju både målet och resan som är själva grejen. Det var sysselsättningen, utmaningen och att testa något nytt jag ville åt.
Ungefär här undrade jag vad jag gett mig in på…
Brodera ett fotografi
Jag ville brodera ett fotografi av mitt barn och tog en högupplöst bild som jag plättenkelt laddade upp på The Folklore Companys hemsida. När jag valde storlek kunde jag se hur det skulle bli i broderiformat och konstaterade att det behöver vara stort och närgånget porträtt för att få med tillräckligt med detaljer i ansiktet.
Några dagar efter beställningen kom alla garnnyanser, tyget, en färgguide och mönstret på fyra A4-sidor. Dessa laminerade jag vilket visade sig vara ett mycket klokt beslut. Det hade gått att skriva ut mönstret igen eftersom det kom som pdf på mejlet efter beställning. Med lamineringen gjordes det hållbart för både strandbroderande och ett nyfiket barn som ville vara med.
OriginalbildenPrint från bildverktyget innan beställningFörsta broderingsdagen!
Det blev lite mer än sommarens projekt 🙂
27 juni 2020
Insikter (och tips) om att brodera ett fotografi
Det tar längre tid än väntat. Jag vet inte vad jag hade trott men jag insåg nog inte att det jag beställt innebar 40 000 stygn och hundratals färgbyten.
Är det en bild på ett barn kommer hen hinna se annorlunda ut när brodyren är klar.
Tipset jag fick om att börja ungefär i mitten var ett smart drag. Jag tog vänster öga.
Vara noggrann där det spelar roll, exempelvis i ansiktet är viktigt. Nyanser i naturen eller ett enskilt stygn av en annan färg kan skippas för att slippa fästa och byta färg.
Att jobba systematiskt med en färg i taget i ett utvalt område och välja att börja med de färger med störst kontrast till varandra först underlättade.
The Folklore Company har nyligen uppdaterat sitt bildverktyg något som innebär fler nyanser på garner och nya funktioner – det blir helt enkelt ett ännu bättre resultat i relation till det faktiska fotografiet. Vill du har fler tips för nybörjare, spana in deras broderiportal.
Juli
Augusti
September
Oktober
November
December
Brodera ett fotografi – och rama in!
Jag valde att rama in mitt broderade fotografi hos en ramspecialist i mitt kvarter. Gubben hade en liten källarlokal där han ramat in saker sedan 1984, kul att stödja en lokal entreprenör. Det kostade en slant men det var det värt med tanke på investerad tid i mitt sommarprojekt. Han rekommenderade matt glas och det blev så himla fint. Vi valde en nyans på ramen som gick igen i mästerverket.
Sista stygnen broderas i denna stundFÄRDIG!!!E skådar sig självHängas på vägg……eller stå på en av våra byråer i vardagsrummet?I MADE THIS!!Pluttipluttistygn.
Brodera som sysselsättning under resor
Att brodera har passat mig perfekt som sysselsättning under resor och på semestern eller tidsfördriv i vardagen eftersom
Det är mobilt och kan tas med överallt
Jag kan lyssna på poddar samtidigt
Det kräver inget bord eller plant underlag
Det kan inte gå sönder av klåfingriga barnhänder
Det går att avbryta när som helst. Bara att stuva ned i väskan och fortsätta senare.
En skön kväll i mamma och pappas uterumEn annan skön dag på gräsmattan
Jag broderade framför TV till Aktuellt, i skuggan med sommarprat i lurarna och på tvärbanan till jobbet. Det har gett upphov till fler än ett samtal med okända som varit imponerade. För mig har det passat perfekt som sysselsättning under semestern eftersom det både är avkopplande och kräver ganska lite hjärnkapacitet och samtidigt hela tiden går märkbart framåt. När jag tvivlat har jag fotat varannan vecka och faktiskt sett skillnad.
Jag är så glad för att jag gjorde detta. Det har gett mig ännu mer respekt för alla tavlor och kläder som broderats och smyckats under århundranden av fingerfärdiga kvinnor, inte minst när de gjorts på fri hand. Tack till The Folklore Company som gav mig en så bra upplevelse av att brodera ett fotografi!
Inlägget är ett betalt reklamsamarbete med The Folklore Company. Åsikter, tankar, text och bild är som alltid mina egna.
När jag valde flow och glow som årsord visste jag något som nästan ingen annan visste. Att vi väntade ett barn till. Att vara gravidglowig är en fantastisk känsla, för mig innebär det att jag tycker min kropp är enastående varje dag med tanke på att liv produceras.
På temat flow i april får jag väl säga att jag lyckades winga att ta hand om Lill-Visse i tre dygn själv inkl vab (när Erik jobbade i götet)och att ändå kunna jobba halvtid tack vare långa sovpauser mitt på dagen och kvällsjobb. Samt att jag i skrivande stund gjort de sista grejerna på en av årets största deadlines i jobbet. SKÖNT!
Aprilminne
Jag vet inte varför men jag har tänkt en massa på Namibia. På när vi gick upp för sanddynerna helt själva i Sossusvlei, när vi bodde på lyxiga Fish river loge med infinitypool med utsikt över canyonen och gick upp kl 4 för att fånga en soluppgång, och de långa, långa vägarna i kargt landskap och en zebra längs vägen.
Namibia
Aprils lärdom
Det här känns lite fånigt men jag lyssnade på Värvet när Kungen intervjuades och han satte ord på skogen som jag inte tänkt på tidigare. Vi använde träkol för att utveckla stål som en del av industrialiseringen, ny skog väser upp på samma plats, vi kan göra papper av den så den är kunskapsbärande och nu förädlar vi trädens cellulosa till kläder och massa annat. Vi låter den växa, tar ned den och använder den till mänsklighetens nytt. Tänk vad de kommande generationerna ska uppfinna där skogen är råmaterialet.
Aprilbild
Med nyfikenhet på världen
April och privatlivet
April har varit rätt tuff med lite marginaler men några ljusglimtar är
Vårvinte roch skidutrlykt
Mitt barn, hela han är underbar. Förutom när han bits.
Kloka och snälla vänner
Bäst i test, 30 minuter och mina poddar
Turåkningsskidor old school och samma pulka jag själv åkte i när jag var liten
Aprilkänslan
Sliten tror jag faktiskt är min samlade känsla. Det började bra med skön ledighet över påsk men efter det har det gått i ett. Själv med E, hög press/leveransnivå på jobbet, sjukt barn, sjuk själv, energidränerande människa jag måste förhålla mig till. Hoppas på en bättre maj.
Aprils reseplanerande
Jag har börjat identifierat miniresor, de ska nog snarare kallas utflykter, som jag vill fylla min andra halva av sommaren. Alltså den tiden då jag borde hålla mig inom en timme eller två från Sundbyberg, aka Karolinska sjukhuset, men samtidigt kan göra för att inte fördärvas av tristess av att det är sommar, ledighet och höggraviditet. Jag tänker en dag i Strängnäs, besök i Uppsala län jag inte hunnit med, ett spa och Stockholmsturism.
Länkkärlek
Annika/resfredag har skrivit ett underhållande inlägg om orimliga turismdilemman som uppstår i landet lagom.
Här finns alla månadslistor med stories från respektive månad
Bilsemester i Uppsala bjuder på en enorm bredd av natur, kultur, mat, historia och olika aktiviteter att göra. Det här är mina tips på utflykter i Uppsala län.
En bilsemester i Uppsala hur låter det? Jag tycker det låter toppen på alla sätt. Jag har rest runt några dagar men också spenderat en hel del tid i Uppsala under åren. Både som födelseort och med många vänner som bor där. Jag har frågat många många om tips och har ännu ett gäng ställen kvar som jag hoppas besöka snarast.
Mina tips för en bilsemester i Uppsala
Några grundläggande tips för en bilsemester överlag är
Ge utrymme för spontantitet – rätt vad det är så dyker det upp en rolig skylt du vill kunna följa
Om du framför allt ska passera Uppsala län, välj ut några av alla tips nedan och gör något roligt av bilkörningen
Kom ihåg en bra playlist eller riktigt bra sommarprat
Det här inlägget är en blandning av saker att göra som jag själv kan tipsa om och saker jag har på min lista över platser att besöka. De tips som jag inte upplevt i egen hög person bygger på tips från vänner som är väl bekanta med Uppsala län.
En av Uppsalas lite mindre vägar. På väg till HärjaröEller så här lantligt och fint
Andrahandsshopping hos Lata pigan
Första tipset har jag fått av en vän. Lata pigan ligger strax söder om Enköping och säljer Skandinavisk design och vintage – en lyckad kombination för den med inredning- och modeintresse.
Berkingebadet och vildmarkscamping
Berkingebadet är en återställd damm med vattenrutschbanor, hopptorn och stora gräsytor. Intill finns vildmarkscampingen i skogsmiljö och enligt deras egen utsago härliga solnedgångar. Berkingebadet hittas mellan Tierp och Östhammar i norra Uppsala
Café Samt – givet stopp under en bilsemester i Uppsala
Ännu ett tips jag inte provat utan bara snopet gått förbi för att inse att de hade semesterstängt just när jag var där. På deras webb skriver dom Trivsamt, hälsosamt och omtänksamt och de har ofta liveuppträdande. Låter som ett utmärkt ställe som jag helt enkelt måste ge en ny chans. Ligger i Enköping.
Närmare än så här kom jag aldrig café samt
Domkyrkan i Uppsala
Den är mäktig, både från utsida och insidan. De två karaktäristiska tornen, den röda tegelfärgen. Inne är det pampigt och om inte mitt kära barn hade tyckt att ekot var så spännande hade jag stannat där länge och bara supa in känslan av att vara i en kyrka. Den är speciellt.
Präktig på utsidan……så väl som på insidan
Enköpings parker – skönt avbrott under en bilsemester
Enköping har gjort sig kända för sina många och unika parker. Inte minst längs Åpromenaden där idéträdgårdarna finns blir det uppenbart. Kan med fördel besökas flera gånger på en säsong eftersom växtligheten skiftar med årstiderna.
Fabulös park i EnköpingFärgstarkt!Trevlig park att sitta och småprata i
Forslundska villan i Östhammar
Några goda vänner har ätit på Forslundska villan i Östhammar och var mycket nöjda. I en sekelskiftesvilla drivs restaurangen av ett par med passion för råvaror och det ekologiska. Det här hoppas jag blir en utflykt sommaren 2021.
Graffitti i Ramhälls gruva
I en gamla nedlagd gruva har kreatörer gått loss. Det är målat konstverk av både nybörjare, amatörer och riktigt duktiga sådan på varenda kvadratcentimeter som är tillgänglig. En kul och annorlunda utflykt söder om Österbybruk.
Snyggt va!?Fullklottrat så att säga
Hovkondotoriet Güntherska
En riktig klassiker till konditori, jag skulle säga motsvarigheten till Vetekatten i Stockholm. Ljuvliga bakverk i starka färger och intensiva smaker och lokaler som gör intryck.
Fasad som talar sitt tydliga språk……och bakverk i en klass för sig
Backträning på Uppsala högar
Uppsala högar, de gamla vikingakungarnas gravar, får tyvärr inte bestigas längre men området passar utmärkt för motion och rekreation. Cafébesök är möjligt för den som behöver släcka törst och mätta magar.
Uppsala högar tips för stopp under en bilsemester i UppsalaCaféet precis när det öppnade för dagen
Järnvägensburen utflykt med Lennakatten
En riktig turistklassiker men också populär familjeaktivitet är att åka Museijärnvägen Lennakatten och kliva av och på efter behag.
Det är precis som det låter ett café i den gamla kvarnen i Forsby och det står högst på min priolista men på grund av icke-matchande öppettider när jag var i trakterna blev ett besök aldrig av. De har fått en whiteguide 2016-2019 och där serveras pizza, trerätters och gofika. Jag räknar med att det är ett café med feeling.
Ladan – Öråkers gård i Kungsängen
Det här är en joker i detta tipsinlägg om bilsemester i Uppsala. Kungsängen ligger inte i Uppsala län men med bil finns inga gränser. Ladan Öråkersgård bjuder på annorlunda galleri, små butiker, café och livemusik. På gården finns kaniner och lekstuga för barn, ett riktigt toppentips till utflyktsmål må jag säga.
Väl omhändertaget yttreoch lika smakfullt inrett inreTvå av butikerna
Multimöjligheter i Fjällnora
Fjällnora Friluftsområde har ”allt”. Vandringsstigar, äventyrsbana, olika typer av vattenbaserade aktiviteter och mycket mer. Vintertid har de ofta utmärkta isar (som jag har fantastiska minnen ifrån) och när allt är som vanligt har de även café öppet alla dagar.
Naturreservatet Hågadalen
Ett tips jag fått från flera vänner oberoende av varandra är att besöka naturreservatet Hågadalen där vackra fält blandas med fårhagar och gravhögar och svampskogar – ett fint område att promenera i.
Bild från Salstaleden norr om Uppsala
Oasen för kultur – konsert och kafé på Kulturoasen
Ytterligare en varm rekommendation är att besöka Kulturoasen i Håga (vid Hågadalen nämnd ovan) som enligt uppgift ska vara ”ett hippieaktigt ställe i ordet bästa bemärkelse”. Där det spelas konserter, dansas spontant och är allmänt trevligt. Butik och kafé finns också.
Pelle Svanslös lekpark och stadsvandring
Lekparken Pelle Svanslös tyckte jag (och barnet) mycket om. Gulliga små hus att klättra i, gungor, picknickmöjligheter och ett litet rullande café. Den med ork i benen kan gå en stadsvandring bland Pelles kvarter.
Fin skylt med överblick för både den seende och blindaPelle Svanslös lekpark
Queer, Quiz och Quickstop
Jag har sökt förbrilt efter ett tips på Q för en bilsemester i Uppsala. Utan framgång. Om du kommer på något bra besöksmål eller aktivitet på temat Q – kommentera gärna!
Roslagens vallonbruk – Österbybruk
Norr om Uppsala finns flera gamla brukssamhället med svensk kulturhistoria. De är olika bevarande och turistifierade där Österbybruk är en av de större och välbesökta. Testa att stanna till vid flera vettja, som en lite mysig turné, det är bara ett par mil mellan de olika orterna.
Österbybruks klocktornDen gamla smedjan i ÖsterbybrukTidsresan är lätt att föreställa sig
Skoklosterslott – utflykt under bilsemester i Uppsala
Ett av de coolaste slotten jag varit i kallas Skokloster. Så pampigt, överdådigt och välbevarat.
Otroligt fint kyrktorn tycker jagHär är Skokloster SlottSå här ser det ut i ett av rummen – så välbevarat
Tant Gredelin i Enköping
En liten tidsresa kan göras hos Tant Gredelins café i Enköping. Utbudet är inte särskilt stort men med flera rum och en bakgård finns många sittplatser i lantlig miljö mitt i stan.
Ett av Tant Gredelins rumRäkmackan jag åt på bakgården
Ulva kvarn hantverk
Den gamla kvarnen som fått ge namn till Ulva kvarn bjöd på både konstutställning, café och hantverk. Handblåset glas, kreativa ull-kreationer och silversmide. Så mycket fint att titta på och imponeras av. Mysigt område för picknick var det också.
Fin miljö!Tovad väst – hur imponerande!?!Små änglar i välkammad ullHittades på marken, konstverk finns här och därGlasmästeriets storverk
Vandra Salstaleden
Den stora fördelen med Salstaleden är att både start och mål kan nås med tåg, så smidigt för den ensamvandrande eller bilfria. Jag gillade särskilt den norra delen fram till Salsta slott.
Lantligt och skogsligtUrskog och vildvuxetFin rastplats längs Salstaleden
Wiks slott – främst för badet
I skenet av Skokloster slott ter sig Wiks slott ganska blekt. Badet däremot var raka motsatsen och helt klart uppskattat av besökarna.
Populär badplats vid Wiks slottWiks slottSyster bangar inte på ett bad, det ångrar man ju aldrig..
X-faktor hos Leijon stenugnsbageri och konditori
Bakverken, bakelserna, brödet. För att inte tala om tårtorna. Det är något alldeles speciellt med det som skapas av prisbelönta Frida Leijon som driver de tre konditorierna.
Ytterkantsresa – besök Sigtuna
Sigtuna tillhör inte Uppsala län men däremot Upplands landskap och vem bryr sig egentligen om läns- eller landskapsgränser? Sigtuna är ett av mina bästa tips på utflyktsmål. Det är en liten stad som har allt, historia och charm, natur och stad i ett.
Zappa bland kultur och mathantverk i Fjärdhundralandet
Fjärdhundralandet är en levande landsbygd med ett stort fokus på mathantverk som kan ätas och köpas hem. Caféer, gårdsbutiker och matentreprenörskap att njuta av. Googla så hittar du allt som finns att välja mellan.
Praliner!
Åbergs museum i Bålsta
Lasse Åbergs museum i Bålsta passar för både barn och vuxna. Detta är ett tips från en vän som jag själv inte hunnit besöka men hoppas på det i sommar.
Äppelnäsgrund – Härjarö
Fantastiska Härjarö Naturreservat med sina fina skogar, klippor och badplatser. Äppelnäsgrund som jag blivit tipsat om som bästa badplatsen besökte jag aldrig då jag var där för sent på dagen då Äppelnästgrund ligger i skugga. Bättre planering nästa gång.
Underbara Härjarö naturreservat i solstänkKvällsljuset när det är som bäst!
Öregrund i Roslagen – sista stoppet på bilsemestern i Uppsala
Sist ut i min A-Ö-tips för en bilsemester i Uppsala är Öregrund som är en del av Roslagen och norra skärgården. Öregrund är en jättemysig lite ort vid havet med små båthus med restauranger nere vid viken och ett gammalt societetshus. Där finns trevliga gränder med gamla trähus, caféer, butiker och bed and breakfast för den som vill sova kvar. Ljuvligt inte sant!?
Att resa med normglasögon är ett sätt att förbättra sina möjligheter att resa medvetet. Det är då vi som resenärer aktivt väljer att flöja eller bryta normer.
Att resa med normglasögon
Våra normglasögon är olika skarpt slipade när vi reser och att förbättra vår klarsynthet gör vi genom att läsa på, reflektera, granska vår maktposition och testa oss fram.
Att resa med normglasögon är inte alltid helt lätt. Principen är enkel: granska och analysera vilka normer som gäller och välj aktivt hur du vill förhålla dig till och agera utifrån dem. Det är att se normerna, att förstå när en själva förstärker eller bryter mot dem som är det svåra.
Bakom mina solglasögon med färgade glas, hur klarsynt kan jag då vara?
Baskunskap om normer
Normer är underförstådda gemensamma regler, förväntningar och ideal om vad som är positivt, önskvärt och fördelaktigt beteende. Vad som är norm skiljer sig inom och mellan kulturer och länder. Många normer gör att samhällen fungerar smidigt, som att t.ex. stå i kö, medan andra begränsar människors frihet t.ex. när det finns normer om vem du får bli kär i. Normer är därmed per definition varken bra eller dåliga utan allt beror på kontexten, gruppen och situationen. Det i sin tur betyder att följa eller bryta normer kan vara både gynnsamt och det motsatta beroende på vad du vill uppnå.
När någon bryter en norm
När normer bryts eller överträds uppstår allt ifrån en obehagskänsla till utfrysning och kraftfulla sanktioner, alltså straff av olika slag. När vi reser blir normer extra tydliga eftersom de framträder först när de synliggörs. När vi inte vet vilka normer som råder överträder vi dem utan att vi alltid är medvetna om det.
Min första gång i ett tempel i Sri Lanka – inte så lätt att veta vilka normer som gäller.
5 sätt att agera i relation till en norm
Här är två exempel och olika varianter på hur normer kan mötas. Det ena exemplet rör klädesnormen om att täcka axlar och knän i religiösa byggnader (oavsett religion) och det andra heteronormen om att samkönade inte får/inte bör visa kärlek för varandra (gäller i en majoritet av länder). Våra normglasögon hjälper oss att se normer på olika sätt och påverkar därmed vilka möjliga alternativ till agerande som vi ser.
Förstärka normer:
Agera enligt normerna samt förtydliga att det verkligen är dessa normer som gäller inom denna grupp.
Bära passande kläder samt säkerställa att alla i sällskapet har kläder som anses lämpliga i den byggnad som besöks.
Inte visa kärlek mellan samma kön samt förstärka snarare än utmana det stereotyp feminina och maskulina uttrycket som personer
Följa normer:
Agera så som det förväntas, medvetet eller omedvetet.
Bära de kläder som är önskvärda för sammanhanget.
Inte visa att två av samma kön i resesällskapet är ett kärlekspar
Normmässigt klädd i moské i Abu Dhabi
Synliggöra normer:
Genom ord eller handling beskriva vad du ser eller uppfattar. Det kräver inte att normer bryts utan är mer av ett neutralt konstaterande som kan ge upphov till intressanta samtal.
Föra samtal om vilka klädesnormer du uppfattar finnas, nyansera, ifrågasätta, vrida och vända på perspektiv.
Anpassa beteende utifrån kontext och sätta ord på hur detta tar sig i uttryck.
Bryta normer:
Medvetet eller omedvetet agera på ett sätt som inte är förväntat eller önskvärt.
Använda mindre kläder än vad som anses lämpligt. Antingen i entrén eller ta av sig inne i byggnaden. Kan göras diskret genom att ligga på gränsen eller uppenbart genom att ha på sig något helt annat än vad normen säger.
Vid utvalda tillfällen eller hela tiden, hålla handen, pussas och ”visa upp er” som ett par. Bryta heteronormen kan även göras av samkönat resesällskap som ”agerar kärleksfullt” utan att vara ett riktigt kärlekspar.
HBTQ-barbies som bryter nog normerna allt de kan 🙂
Förändra normer:
Genom att återkommande synliggöra och bryta normer kan de förändras beroende på hur många som gör det, under hur lång tid de synliggörs och bryts samt hur starka de är i utgångsläget.
Aktivt välja kläder, uppenbart normbrytande eller på gränsen. Skriva insändare, göra upprop, skapa manifestationer och organisera fler är ytterligare sätt att förändra normer.
Medvetet och återkommande bryta mot rådande normer, diskret eller uppenbart samt likt klädesnormen diskutera och engagera sig i frågan.
Att förändra normer som resenär är svårt, det tar ofta otroligt lång tid. Här ett porträtt av en person som kämpat för HBTQ-personers rättigheter i Kalifornien
Ska resenärer bryta normer?
Ibland, kanske, det beror på. Riktiga icke-svar men också det enda vettiga. Hur vi förhåller oss till och agerar på normer behöver vara medvetet och reflekterat. I vissa fall är att följa normer både det enda möjliga (t.ex. om det också är olagligt) och i andra fall kan det vara befogat att bryta eller försöka förändra.
Normer sitter ofta svinhårt och att en resenär bryter betyder inte att normer förändras, de kan snarare förstärkas. Här krävs stor ödmjukhet. Som resenär finns det en massa ”vita problematiker” i stil med:
Jag tänker inte täcka min kropp bara för att några religiösa tycker det
Jag tänker krama vem jag vill, det är en mänsklig rättighet
jag tänker inte hälsa på äldre på något speciellt sätt, vi är väl alla lika värda?
Med vita problematiker menar jag en inställning om att en själv har rätt att leva på precis som vanligt även om en befinner sig i ett annat land. Alltså en föreställning om mitt eget sätt är rätt och andra får anpassa sig eller finna sig i det. Det är möjligt att vit problematik är helt fel ord eftersom även bruna och svarta personer kan agera likadant och det är lika problematiskt. Det bygger på ett kolonialt arv om att resursstarkast vinner.
Mer slipat glas=mer slipat beteende
Jag har personligen sett att bryta normer som något positivt som ska göras ofta och mycket för att bredda människors handlingsutrymme till att bli mer nyanserad, mer insiktsfull och mer ödmjuk. Det är inte alls säkert att det jag ville åstadkomma med bryta en norm uppnås, jag kanske snarare skapar en större fraktion och ökade avstånd med tydligare vi och dom som följd.
Jag har inte slipat klart mina normglasögon, det kommer jag aldrig göra, särskilt inte som resenär eftersom alla nya resmål är en ny kontext, ny kultur och en ny uppsättning normer att förstå. Det är det som gör det hela så intressant, utvecklande och kittlande. Men jag tror att jag är lite mer slipad i mitt beteende även om jag och alla andra aldrig blir färdigslipade.
Hur ser du på att bryta och följa normer som resenär?
En dagsvandring i Sörmland längs en vildmarksled med ljuvlig natur. Lockar det inte så säg? Mitt tips är etapp 13 i Sörmlandsleden.
Att vandra kan vi som bekant göra över flera dagar med tält, frystorkad mat och hela kittet eller i mindre skala, t.ex. som en dagsvandring i Sörmland eller annat valfritt län.
Hej och välkommen till Sörmlandsleden och dess tydliga skyltar
Dagsvandring i Sörmland
En av mina bästa och finaste dagsvandringar har jag upplevt längs Sörmlandsleden, närmare bestämt etapp 13. Skogslandskap i alla dess former och varianter, mossbeklädda partier, insprängda små sjöar och varierade höjdnivåer som gav mikroutsikter att stanna till och andas vid och passa på att njuta av utsikten. Höjdpunkten bokstavligt talat var Fräknesjöbergets utkikstorn.
Svenska vackra skogenHur harmoniskt och fridfullt??Mikroutsikt 1Mikroutsikt 2
Viss ansträngning men mest härligt
Jag skulle inte kalla etapp 13 särskilt krävande, men inte heller lättgången. Det är en del brantare stigningar och både jag och mitt sällskap var ganska slut i kroppen efter den dagens 27 000 steg och bebis i bärsele och lite ryggsäck på ryggen. Ingenstans vill jag minnas att det kändes osäkert eller kräver någon klättring eller stöd med händerna men gåstavar underlättar såklart både balans och total ork för den som gillar det.
Ofta så här lättgånget och fintVissa höjdskillnader var det ibland
Fika med utsikt
Vi stannade och fikade ett par gånger. Både för att vila och för att fylla på med energi. Och njuta såklart. Personligen föredrar jag ostmackor och blåbärssoppa alla tider på året samt har alltid med mig jägarsnus eller snacks för att alltid hålla energin uppe. Finns all anledning att ösa på med gottis under en så krävande dag.
Utkikstornet vid FräkensjöbergetUtsiktenHär stannade vi och fikadeHär finns möjlighet att lämna bidrag i bössan för underhåll och tillbyggnad. Fanns även en modern swishlapp.
Praktiskt om Sörmlandsleden etapp 13
Etapp 13 på Sörmlandsleden är 15 km lång och därmed en av de längsta sträckorna. Den börjar i Yngsviken, mitt emellan Nykvarn och Gnesta och slutar vid Djupviksvägen i nordvästlig riktning från starten. På Sörmlandsledens hemsida beskrivs leden som en riktig vildmarkssträcka och det var det som lockade mig.
För att få ihop logistiken av denna vandring krävdes två bilar och tre vuxna. Vi dumpade barn och en person vid starten vid etapp 13, körde två bilar till slutet och åkte i en bil tillbaka till starten. Vid starten finns 5-7 parkeringsplatser och vid slutet ställde vi bilen längs vägen innan bron som går över Klämmingen lite söder om Laxne.
Fin körning till leden var det ocksåFramme vid slutet där etapp 14 tar vid direktVackra fantastiska Sörmland!Bron som vi parkerade innan och där en person i sällskapet tog sig ett dopp efteråt
Trots att vi åkte tidigt hemifrån Sundbyberg kom vi inte igång med själva vandrandet förrän strax efter 10. Sex timmar senare skymtade vi nästa etappskylt och var helt klart möra i kroppen efter det. Men också så otroligt nöjda över denna dagsvandring längs Sörmlandsleden.
Längs etapp 13 finns flera vattenkällor (alla var inte helt fräscha dock), några dass och vindskydd. Om du blir medlem i Sörmlandsleden får du tillgång till alla väl detaljerade etappkartor – något jag rekommenderar varmt för den som vill ta del av alla dagsvandringar som erbjuds.
Bra info på lappen, samla torra grenar om du vill elda vid vindskyddet som kommer lite längre framHär kan en också sova för nattenÄr du en sån som lämnar en hälsning? Jag är dålig på det men det finns ofta roliga guldkorn av diverse hälsningar att läsa.
Här finns alla mina inlägg om Sörmlandsleden och andra inlägg om att vandra runt om i Sverige
Sova på nattåg med barn – check! Många resor med nattåg har det blivit men aldrig tidigare med ett litet barn. Nu har jag en ny upplevelse och är en erfarenhet rikare.
Med det här pandemiåret och totalt frånvaro av längre resor hann jag få resfeber inför den stundande resan. Nervositet blandas med spänning, en kittlande känsla av att göra något nytt som kan innebära utmaningar och längtan efter att efteråt känna att jag bemästrat ännu en situation.
Framme efter första natten, vi är båda vid gott mod!
Sova på nattåg med barn
Jag bokade en resa över påsk till mina föräldrar i Umeå från Stockholm, en restid på ca 9 timmar. Jag skulle resa själv med mig 1,5-åring och valde att boka egen kupé både upp och ned för att minska smittorisk – och ärligt talat inte störa någon annan eller behöva anpassa mig. Det kändes nog utmanande att resa själv med barn på nattåg och att ta hänsyn till någon annan ville jag inte ha som ytterligare en dimension.
Jag bokade en resa i första klass och en i andra klass av två enkla anledningar: 1. Jag har tidigare aldrig åkt nattåg i första klass och ville testa det och 2. Jag ville kunna jämföra hur det är att sova på nattåg med barn i både första och andra klass. Priset skiljde sig ett par hundralappar så den här gången var ett perfekt läge att testa. Jag tror prisskillnaden ofta är större.
Mina resor var med SJ (och Vy fast med ett SJ-tåg) så all min upplevelse bygger på att resan är med dem. På flera sätt tror jag att mina erfarenheter och lärdomar går att applicera på att resa med nattåg med andra operatörer eller i andra länder i t.ex. Europa men det är inte lika direkt överförbart.
Tidigt på perrongen för att skapa bästa förutsättningarna för god påstigningEn är väldigt fundersam över att vad som väntar, en är ganska chill
Sova med barn på nattåg i första klass
I kupéerna för första klass finns två sängar. Den övre har skyddsnät men med en bebis eller ett så litet barn som 1,5 år vågade åtminstone inte jag lägga upp barnet för att sova där själv och nederslafen har inget skyddsnät. Ibland är barn rörliga och tåget kan behöva göra skarpa inbromsningar så det kändes inte heller säkert. Barnet fick sova innerst och jag ytterst i en klassisk närgången sked.
Sängarna i första klass är mjuka och sköna, känslan i kupén är luftig och hela resan i sig var bekväm. Den enda nackdelen med första klass var att kupén låg längst in i tågvagnen där det inte fanns någon ytterdörr, säkerligen för att skapa så lite störningsmoment som möjligt under resan. Men det innebär en utmaning för den som ska ta sig av och på tåget på egen hand och alltså måste springa fram och tillbaka flera vänder för att få med barn, väska och barnvagn. Mer om tips för av- och påstigning längre ned i detta inlägg.
Här är vårt utrymme i första klassVäldigt smalt utrymme att ta sig ned ifrån/ramla ur. Men ändå delade jag hellre säng med honomGlad kille med mycket att spana på
Sova på nattåg med barn i andra klass
I andra klass finns tre bäddar varav den i mitten går att fälla upp så den som reser själv har gott om utrymme. Sängen är smalare än i första klass, uppskattningsvis 75 cm och är snarare en väl vadderad brits/soffa med tunn bäddmadrass än en säng. Jag försökte dela dessa 75 cm med mitt barn men det gick inte. Det är inte helt bekvämt att sova på nattåg med barn, det måste erkännas. Tack och lov lyckades jag med viss möda fälla ut vagnen i kupén så att han kunde sova i vagnen under natten. Det funkade riktigt bra. Eftersom jag själv har en Bugaboo Buffalo som jag har uppfattat är relativt bred borde flera andra vagnar vara möjliga att fälla upp.
Lite trängre men ändå gott om utrymme. Vagnen nedkilad i uppfällt lägeMycket att titta på och god tillgång på dricksvatten i tetrapack
Skillnaden mellan första och andra klass på nattåg
Att sova på nattåg med barn i första klass var helt klart en bättre upplevelse av flera skäl
Toalett och dusch på rummet. Skönt att inte behöva lämna barnet själv i kupén för att lösa nödvändiga behov
Sängen i första klass var uppskattningsvis 80-90 cm och därmed stor nog för mig och mitt barn att dela. Även om det såklart var trångt.
Utrymmet mellan sängen och vägen var större i första klass än i andra klass.
Det ingår frukost i första klass. Detta var dock inte något jag hann utnyttja pga klev av relativt tidigt på morgonen men den med en nattågsresa som övergår i förmiddagsresa kan med fördel nyttja detta i tågets bistro.
Om nattågsresan är längre än en natt, alltså t.ex. även en för- eller eftermiddag skulle jag säga att fördelarna med första klass blir ännu större eftersom det innebär lite mer plats att röra sig på inne i själva kupén.
Rinnande vatten finns i både första och andra klass i form av ett mindre handfat, dock ej med dricksvatten. Eluttag, temperaturreglerare, vädringsfönster samt mörkläggningsgardin finns i båda.
Det svåraste med att resa med nattåg, alldeles oavsett första eller andra klass, var att få barnet att somna om igen. Även om gunget är skönt och vaggande så var det för honom en helt ny situation och oerhört spännande med alla ljus och lampor utanför (trots neddragen rullgardin) och diverse knappar att trycka på i kupén, så som ”kalla på personal”. Det tog en respektive en och en halv timme för honom att somna om.
Toa och dusch i första klassRoliga knappar
Av- och påstigning på nattåg med barn
Det här var det jag var mest nervös för men eftersom jag har stor vana av att resa med nattåg överlag hade jag en plan för både av- och påstigning. Både när jag var helt själv och hade hjälp av sällskap på perrongen.
Påstigning med barn och vagn på nattåg
Jag reste med vagn, skötväska och större ryggsäck. Jag var i god tid på perrongen och lyckades hitta en tågvärd så att jag direkt kunde bli avprickad och därmed inte störd mer under kvällen. Jag tog barnet som hade vaknat av alla lampor och ljud och bar in honom i kupén. Tog fram film på telefonen, satte honom på sängen, dumpade ryggsäcken (där jag hade alla värdesaker) och gick snabbt ut igen för att bära in vagnen+skötväskan i två omgångar. Det kändes som ett bra upplägg. Dörrarna till kupéerna går att låsa med nyckelkort och även om han skulle blivit ledsen av ny situation eller av att bli lämnad hade det totalt handlat om 3-4 minuter vilket han hade klarat. Han satt snällt på sängen och tittade storögt och sömnigt på mig med tutten i munnen.
På min andra påstigning hade jag hjälp av mormor som då höll i barnet på perrongen medan jag sprang fram och tillbaka med grejer och hämtade barnet sist av allt. Ännu smidigare såklart men inte alltid möjligt att ha med sig sällskap vid påstigning på nattåg.
Avstigning med vagn och barn på nattåg
Kupégångarna är smala så där ryms nog ingen vagn uppfälld än möjligtvis en enkel resevagn. I utrymmet i vagnsänden där ytterdörren är det dock så mycket plats att min vagn fick plats uppställd inkl att trappan var bred nog att rulla ned vagnen för. Jag såg därför till att i god tid inför avstigning, 15-20 minuter, göra samma procedur som vid påstigning fast omvänt. Lämnade barnet i kupén med film på mobilen, bar ut vagnen i två omgångar och fällde upp. Sist bar jag väskan och barnet, satte barnet i vagnen och väskan på ryggen. Efter 10 minuters väntan var tåget framme och jag kunde kliva av första av alla med hela mitt ekipage samtidigt. Supersmidigt.
Den största risken eller svårigheten med av- och påstigning tycker jag är att hamna i fel riktning med andra. Alltså behöva gå ut igen när andra är på väg in eller tvärtom. Jag väljer därför alltid om jag ska satsa på att kliva på först eller sist för att minimera den risken.
Redo för avstigning
Några tips för att resa med barn på nattåg
Ta med sysselsättning. Padda, böcker eller vad barnen nu kan gilla.
Ta med klämmismat. Att kunna ge en grötklämmis direkt på morgonen var oerhört smidigt och kladdfritt.
Kom ihåg att tåg kan bli försenat. Ibland länge. Ha därför alltid med reservuppsättning av mat (även till dig!), ombyte och blöjor.
Om tågtider passar, gör alla dina läggdagsbehov innan du kliver på tåget. Jag kissade och borstade tänderna hemma/hos mina föräldrar för att när jag väl kommit på tåget kunna lägga mig med mitt barn direkt.
Det är också viktigt att komma ihåg att be om hjälp när en ska sova på nattåg med barn. Det går fint att be andra vakta väskor eller vagn eller till och med lyfta och bära om det skulle behövas. Ett alternativ är att sätta barnet i bärsele för att alltid ha det med sig men ändå två fria händer. Det är mer optimalt när en reser med bebis än litet barn skulle jag säga men allt beror såklart på preferenser och vana.
Gottis med bröt i klämmis, så smidigt på resor!Jag har en lätt person att resa med må jag säga!
Nu när du läst detta inlägg och kompletterar med dessa två kan jag lova dig att du är väl rustad för att resa med nattåg med barn utan haveri och enorma stresspåslag. Om du trots allt är osäker över något så skulle jag vända mig till tågvärdarna på perrongen för att be om hjälp, extra tid eller för att säkerställa att tåget inte kommer åka iväg medan någon finns kvar på perrongen. Det är väl egentligen det värsta som skulle kunna hända. Resten kommer att lösa sig.
Här finns alla mina inlägg om att resa med tåg och att resa med barn
Pang på: Jag är gravid! Vi väntar oss ett barn i slutet av sommaren. Den här gången utan IVF-hjälp – hur är det ens möjligt?
Det tog många veckor innan glädjen var större än lättnaden och chocken. Jag blev absolut glad men det tog rätt lång tid att ta in hela grejen. Att helt plötsligt med stor sannolikhet kunna räkna bort allt jag varit allra mest rädd och orolig för. Att gå igenom en lång period av ovisshet igen. Att behöva fundera på hur mycket pengar vi vill lägga på behandlingar. Att inte veta när vi ska ge upp och ”bara” vara tacksamma för att vi fick ett barn. Att gå igenom en berg-och-dalbana i tvåveckors-intervaller. Lättnaden över att inte behöva genomleva det var en större känsla i början.
Det känns sjukt och fantastiskt och mirakulöst och fabulöst!!
En till sån här liten älskade är på väg!
Gravid på egen hand efter IVF-behandling
På efterkontrollerna efter Vismer den tredje var min barnmorska oerhört tydlig med att skydda sig var viktigt efter första graviditeten. Även om jag har vänner som först kämpat länge för att få barn och sedan tätt inpå blivit gravid igen skrattade jag lite för mig själv och tänkte: ”Men fattar du inte, vi blir inte med barn lätt. Vi kan ligga hur mycket som helst oskyddat, det ger ingen utdelning.”
Pytsan, min barnmorska visste vad hon snackad om och vi får ställa oss till gruppen som hade lättare att bli gravid andra gången. Har frågat barnmorskor och googlat – det finns ingen forskning som stödjer att det skulle vara lättare att bli gravid andra gången. Det är som med allt annat, olika för alla!
Med första barnet försökte vi i två år varav fyra IVF-insättningar. Med andra hann vi knappt ens börja försöka och den gången det tog sig låg vi långt senare än optimalt tillfälle. Om någon nu (det finns ändå rätt många har jag märkt) tänker ”Exakt, slappna av så funkar det, det är när man försöker för mycket som det inte går” så vill jag vänligt men bestämt informera om att det inte finns någon forskning som stödjer att ”rätt tankar eller avslappning” skulle spela en avgörande roll för om en blir gravid eller inte. Och då tillhör jag ändå gruppen människor som tror på att tänka positivt och har så gjort under de två åren vi försökte med barn nr ett. Det hjälpte inte.
Många positiva tankar här. Redo för en insättning, kommer inte ihåg vilken i raden.
Med syskon som drivkraft
När vi började prata om vi ville ha ett barn till efter Elton var min drivkraft totalt annorlunda mot första gången. Då ville jag ha barn av egoistiska skäl. Jag ville leva ett liv med barn. För min skull. Nu ville jag ha barn för Eltons skull. Syskondrivkraften var minst lika stark men den var något annat än min egoistiska. Nästan starkare på något sätt och när jag sett framför mig hur vi skulle kämpa oss igenom behandlingar så har jag hela tiden tänkt att det är för Eltons skull vi gör det här, inte för vår.
Kusiner, kunde lika gärna varit syskon – så fint!
När ska vi resa då???
Ja, förutom att en viss pandemi står i vägen flyttas de möjligheterna fram ytterligare. Elton kommer få ett syskon när han är sisådär 1 år och 9 månader. Det gör att vi får goda chanser att spendera mycket tid utomlands de närmaste fem åren eftersom de är tätt födda och skolplikten kommer börja gälla ganska sent. Det blir ingen lång Vietnamresa hösten 2021/vintern 2022. Kanske ändå inte varit möjligt men nu är det definitivt borträknat. När andra börjar resa runt om i världen i sommar och höst då får jag fortsätta njuta av Sverige och trolla med knäna för att skapa bra inlägg. Klagar inte, ett barn till klår flera års resor och vår tid av resor kommer.
Redo för resa med Vismer den tredje
Hur känns det nu?
Bara bra! Senaste månaden har jag funderat var och varannan dag om jag ens är gravid. Så obemärkt passerar denna graviditet just nu. Jag (så tråkigt att inte kunna säga vi pga pandemin) var på rutinultraljudet här om dagen och ja, det finns en till synes frisk person där inne.
Jag klurar en del på hur mycket och länge jag vill vara föräldraledig. Jag älskar mitt jobb, tycker om stimulansen och vara i en loop. Å andra sidan, mest troligt min sista föräldraledighet. Å tredje sidan. Jag hoppas ju på en långresa med båda två såsmåningom så jag kommer få min beskärda del av föräldraledighet anyway. Jag är lite orolig för en höst och vinter om vi fortfarande lever i hårda restriktioner och att jag ska vara förpassad till hemmet och ett fastklistrat barn. Listan av dokumentärer jag vill se är dock lång, jag kommer nog fylla min tid med diverse andra projekt och den här bloggen skulle ju må utmärkt av lite facelift och bakom-kulisserna-arbete.
Världsmedborgare, turist eller kanske hemresande? Vilken resenär är du när du reser och vilken identitet känner du dig mest hemma i?
När vi reser går vi från att vara befolkning till att vara en resenär. Vi blir alltså en annan, eller ytterligare en identitet som syns olika tydligt. Vi kan försöka smälta in, tydligt markera vår identitet eller bara vara. Vem du ser dig som och hur omgivningen uppfattar dig kan vara olika. Vilka fack vi placeras i styr vi inte över helt själva även om vi kan anstränga oss olika hårt. Olika reser eller olika tider i livet kan också innebära att vi ena gången identifierar oss som det ena och en annan gång något annat.
Ett hårband med lokala vibbar, trots detta är jag en uppenbar turist i Ghana
Olika identiteter när vi reser
Det här är ett inlägg om olika identiteter när vi reser och vad epiteten betyder för mig och så lite problematiserande på det.
Resenär – ett paraplybegrepp
Resenär ett brett begrepp som inkluderar alla ”som reser” oavsett anledning, form eller destination. För mig är resenär är ett paraplybegrepp för att vara turist, hemresande, världsmedborgare och andra identiteter. Begreppet syftar även på affärsresenärer, utbytesstudenter och de som under kortare eller längre period bor utomlands.
Tar lokalbefolkningar den här typen av bilder? Skulle inte tro det – jag är alltså en solklar resenär.
Turist – majoritetens identitet
Den stora majoriteten av alla som reser är turister, alldeles oavsett om personerna känner sig eller ser sig som turister. Den som besöker i ett land, tillfälligt eller under en längre tid, kan välja om den vill vara en tydlig turist eller försöka ”smälta in”. En del är uppenbara turister i både uttryck och utseende, andra mer ”svårbedömda”. Min uppfattning är att en del vana resenärer gärna undviker att se sig som eller kallas för turister. De är helt enkelt något annat, kanske en upptäcksresare eller bara kort och gott resenär.
Vårt utseende är en av de mest avslöjande faktorerna för om vi kommer uppfattas som lokalbefolkning eller resenärer, vilket ju är något vi alla måste förhålla oss till. Vår blick, kläder och sätt att prata har vi däremot större inflytande över. Beroende på hur du agerar kommer du mest troligt bli behandlad olika.
Inom ett resesällskap kan t.ex. hudfärgerna skilja sig åt vilket kan göra att det finns helt olika upplevelser inom sällskapet och att personerna blir behandlade olika. Det gäller även om det inom gruppen finns olika kön, olika sexuella läggningar eller olika åldrar.
För att ge ett exempel. Den som är en född i Sverige med föräldrar från Nigeria men som under uppväxten inte haft särskild kopplingar till Nigeria kommer kanske känna sig som en turist vid ett besök i Ghana, och Nigeria med för den delen. Lokalbefolkningen däremot kanske vid första anblick antar att personen är ”en av dem”. Om en vit person reser ihop med den med nigerianskt utseende – ja då kanske den från Nigeria istället uppfattas som en guide. Alldeles oavsett så är det viktigt att komma ihåg att så som du ser dig själv, kanske inte andra ser dig.
Maxad turist. På besök i Mostar i Bosnien Herzegovina
Hemresande – att vara sig själv för en stund
En person kan bo utomlands och se något annat än Sverige som sitt vardagliga hemma men när personen reser tillbaka till Sverige får den en hemresande identitet snarare än turist trots att resan är tillfällig. Samma sak gäller om en person lämnat sitt uppväxtland på grund av jobb, kärlek eller flykt med ibland reser tillbaka för att hälsa på släkt och vänner. Den hemresande kan ha behov av, att om än bara för en stund, få vara i ett land där hen ser ut som alla andra. Att stärka sin kulturella identitet, dela språket och känsla för landet kan vara viktiga drivkrafter för en hemresande.
Jag tror inte att den här identiteten är särskilt omfattande i mängd men däremot enormt stark. I det lilla kan det översättas i hur mycket mer västerbottning jag är och känner mig som när jag reser tillbaka hemhem. Jag tänker då på hur det är att vara från Balkan, Thailand eller Australien och resa hem, jag antar att känslan av turist är starkt frånvarande.
Hemhemma i Västerbotten
Världsmedborgare – en politisk identitet?
Den som ser sig som världsmedborgare bryr sig inte om nationsgränser och vilket land den representerar. Den ser sig som människa på denna jord ihop med alla andra människor. Att se sig själv, och andra, som världsmedborgare är ett sätt att se bortom nationalitet och etnicitet. Det kan vara nyttigt att öva sig i att se människor snarare än amerikanare, cyprioter eller indier.
Även om du ser dig som, och försöker agera som, en världsmedborgare kan andra mycket väl vilja placera dig i ett fack om de ser världen på ett annat sätt.
Tittar ut över torget i Marakech och önskar att det här med nationstillhörighet inte var så himla viktigt
Din identitet och din maktposition
Som resenär innehar du ofta en maktposition i form av att du har möjligheten att resa. Du väljer i vilken kontext du ska befinna dig i. Insikten om ens maktposition kan se väldigt olika ut från person till person men också från identitet till identitet.
Turisten kanske känner sig som en bricka i spelet, en i mängden bland alla andra turister medan hela min resa-medvetet-filosofi går ut på att som resenär, oavsett identitet, aktivt göra medvetna val.
Den som ser sig som världsmedborgare, och försöker förbise, eller frånse olika etniciteter och medborgarskap behöver trots denna inställning hela tiden vara medveten om att vi har ojämlikt fördelade privilegier. Våra maktförhållanden skiljer sig åt och det finns en risk med att se människor i stället för etniciteter. Att vara bokstavligt talat färgblind, (från engelskans color-blind) att alltså inte se, eller aktivt ignorera, det faktum att vi faktiskt har olika hudfärger innebär att vi tappar en slipning på våra maktglasögon som gör att vi kan se de maktobalanser som finns.
När vi ska ansöka om visum får vi ofta kryssa i en anledning att resa i landet – hur ofta är det inte fler än en ruta som är ”rätt”?
Vilken reseidentitet är min, och din?
Jag är helt klart oftast turist, och hur turistisk jag känner mig varierar kraftigt över tid och destination. Trots detta ser jag mig hellre som resenär, det är något med turistidentiteten som inte känns helt bekvämt. Kanske för att jag ibland gör den identiteten lite för snäv och stereotyp. Samtidigt är det ju just precis den urklassiska turisten jag är när jag kuskar land och rike runt för att uppleva sevärdheter, det unika och försöka förstå kulturella uttryck.
Inför din bilsemester i Västerbotten listar jag här mina tips på sevärdheter och utflykter att göra i Västerbotten. Best of Bästerbotten.
Jag har mitt föräldrahem fyra mil utanför Umeå i nordvästlig riktning och kallar med glädje mitt kära hemhemlän för Bästerbotten. Jag har mycket kvar att utforska, inte minst ju längre distanserna blir. Nu har jag äntligen samlat på mig en lång lista på allt jag vill tipsa om att se och göra i Västerbotten under en bilsemester. Eller bara som små utflykter för den som har sin bas i länet.
VildmarksvägenUmeåHemhemma hos mina föräldrar med nattens ljusMera underbart kvällsljus
Bilsemester i Västerbotten: Att se och göra
Det här inlägget tipsar om saker längs några av Västerbottens större vägar och sevärdheterna och utflyktsmålen kommer i geografisk ordning med Umeå (eller maximal östlighet) som utgångspunkt. Min plan var att mina bilsemestertips skulle bli ett inlägg men jag fick dela upp alla tips inför en bilsemester i Västerbotten i en miniserie – detta är sammanfattningen och best of Bästerbotten. Alla länkar är antingen till ett sammanfattande inlägg om vägen eller direkt till ett inlägget enbart om sevärdheten/tipset/utflyktsmålet.
Alla vägar i Västerbotten är inte en varierande naturskön upplevelse rakt igenom. Bitvis är det ganska monotont och för en del kanske den där aha-upplevelsen om hur mycket skog det faktiskt finns. Det gäller alltså att ha laddat upp med några riktigt bra sommarprat, poddar eller playlists som passar för en bilsemester i Västerbotten. Med det sagt, var redo att trycka på paus. Rätt vad det är dyker där upp en guldpärla till hjortron utöver alla tips på sevärdheter, utflykter och ställen att stanna på längs vägarna som jag samlat i detta inlägg.
Bilsemester i Västerbotten, utflykt till broarna i TallbergBild tagen genom bildrutan längs väg 363
Göra under en bilsemester i Västerbotten
Favoriter längs väg 363, Umeå till Ammarnäs
En av Västerbottens trevligaste vägar att köra är väg 363, kanske för att det är en av de mindre (av de större) och för att landskapet är så närvarande. Längs väg 363 är tipsen väldigt varierande. Det är allt från lokal glass och mat i toppklass till hantverk, kulturarv och så kallade soft adventure aktiviteter som enklare vandringar och paddling.
TavelsjöbergetGlassbondenRenforsenMårdseleforsenPaddling i Åmsele
Tips längs Blå vägen i Västerbotten
Stopp längs E12:an, Holmsund till Hemavan
Blå vägen som följer Ume älven erbjuder både det ena och andra att se och göra i Västerbotten. Mina personliga favoriter är caféet Kullar och klang och Granö Beckasin en av Västerbottens kronjuveler för den som vill maxa Västerbotten under ett dygn eller två.
Café Kullar och KlangStarbergetKvinnohistoriskt TantmuseemGranö Beckasin, bild lånad från granobeckasin.se
Konstvägen i Västerbotten och utflykter i närheten
Se, göra och äta längs väg 92, Umeå till Dorotea
Konstvägen pryds av ett antal skulpturer och konstverk och därtill finns utflykter och avstickare att göra. Det här är nog den vägen som kräver mest nördintresse för att uppskattas. Då tänker jag t.ex. på svensk konstruktionshistoria, husvagnskultur och konst överlag.
Konstverket HägringBroarna i TallbergÅbrånets Limousin
Bilsemester i Västerbotten – Sevärdheter i Vilhelmina
Vildmarksvägen: Stekenjokk till Vilhelmina
Fantastiska Vilhelmina som visat sig ha så mycket att erbjuda när jag var där sommaren 2020. Där har jag haft en av mina bästa vandringsupplevelser och njutit av forsar och fall. Utmärkt del av Västerbotten att utforska.
Konstleden i SaxnäsSatsfjälletVildmarksvägen TrappstegsforsenFatmomakke
Fler tips för en bilsemester i Västerbotten
Västerbotten har ju såklart mycket mer än detta. Om du vill ha mer inspiration eller inte hittat något som faller dig i smaken är Visit Västerbotten en innehållsrik sajt med en ännu större bredd av uppslag på samer att göra i Västerbotten.
Utöver mina tips ovan har jag även skrivit dessa inlägg som är relaterade till en bilsemester i Västerbotten på ett eller annat sätt.
Har du några frågors om inte svaras i inläggen är du mer än välkommen att höra av dig så ska vi se om mina guideskills för mitt hemmalän kan hjälpa till.
