Blogg

Dela lika på föräldraledighet

Månad 1-2: Båda hemma på heltid. Jag jobbade enskilda timmar och någon heldag och Erik i snitt cirka en dag i veckan i sitt företag.

Månad 3-5: Jag jobbade 25 % och Erik var föräldraledig motsvarande tid.

Månad 6-9: Vi delade lika på jobb och föräldraledighet och hade en dryg månads sommarledigt tillsammans.

Månad 10-14: Jag jobbade 80 % och Erik cirka en dag i veckan.

Det här ger en princip helt jämn fördelning. Det var inte planerat i minsta detalj hur fördelningen under året skulle vara, vi hade ju dessutom planer på att befinna oss i Vietnam månad 12-17. Däremot visste vi vad vår målbild var och har anpassat oss allt eftersom hur förutsättningarna förändras med både mitt och Eriks jobb. Och en pandemi.

Resultat och fördelar med att dela lika på föräldraledighet redan från start

Det här är några av alla de fördelar jag upplevt och ser med att vi delat lika på föräldraledigheten.

Delaktig i alla hans utvecklingssteg

Överordnat allt annat så tycker jag att den största vinsten med att dela lika på föräldraledigheten i princip från start har varit att vi båda dagligen följt hans utveckling. Det är inte bara den som är hemma som får uppleva sakerna för första gången. Vi gör det varannan dag.

I detta ligger också en egoistisk drivkraft. Alla jag träffat som hade barn innan mig sa att det blir roligare och roligare ju äldre de blir. Varför ska jag då välja sju månader av bebisgos och dagsömn och min partner få sju månader när barnet lär sig äta, leka, stå, gå och prata? Med vårt upplägg fick båda lite av allt även om det inte var 50/50 varje månad.

Vi gav oss detta och lite reflektion

Det kan låta pretto, men vår uppdelning skapades inte av sig själv. Det är vi som står för den genom alla de vardagliga och livspåverkande beslut vi tar.

Aktiva val i hela föräldraskapet

Jag är helt övertygad om att en vinnande faktor är att vi aktivt valt det här upplägget. Vi har båda kämpat för att hitta former för att dela lika på vår föräldraledighet. Visserligen fanns det bra grundförutsättningar men det är inte som att det kommit gratis eller utan uppoffringar. Erik har jobbat otroligt hårt i perioder innan bebis kom och jag har aldrig riktigt känt att jag stängde ned eller av jobbet. Inte ens under den första tiden. Det är priset vi betalat för att Erik skulle få chans att vara en lika närvarande förälder från början.

Jämställdhet skapas inte av sig själv, det skapas knappt ens av att goda försök. Det krävs återkommande ansträngningar och aktiva avvägningar på i princip daglig basis. Jag är fast övertygad om hindret för att få en jämnare fördelning bland alla föräldrar är att det lika mycket är kvinnor som pushar om att få vara hemma länge och inte överlämnar ansvar som att det är män som vill vara hemma mindre och inte tar för sig. Kategoriskt uttryckt men poängen tror jag framgår. Det är bådas ansvar att skapa en jämn fördelning av föräldraledigheten och föräldraskapet om det är eftersträvansvärt.

Biologins fälla och omvärldens förväntningar

Jag tror att det är många partners som aldrig riktigt kommer ikapp efter att en person ”tagit första året i anspråk”. Ibland är det svårt att ha en bild av hur folk ”gör nu för tiden” vet inte om jag har en förlegad eller naiv bild. Jag vet bara att papporna tar ut omkring en tredjedel av föräldraledigheten rent statistiskt.

För mig spelar det ingen roll hur mycket biologi som skulle kunna göra mig som kvinna mer kapabel eller bättre på att omvårda. (Ja, har vänner som sagt det.) Det är inte omöjligt att lära sig och vilken man som helst kan bli minst lika bra på det som vilken kvinna som helst. Om han bara vill. Om hon bara vill.

Ekonomi påverkar hur vi delar lika på föräldraledighet

Vi har nog alla hört både en och tre gånger att det i många fall är kvinnan som är hemma längre pga ekonomiska skäl, att det är mer kortsiktigt fördelaktigt. I vårt fall är det tvärtom. Både för att jag har en högre lön än Erik och för att jag har ett föräldralönstillägg från minn arbetsgivare. Det täcker upp cirka 10 procent så jag får 90 istället för 80 procent av min lön. Detta gäller dock bara de första sex kalendermånaderna, alltså inte de första 180 dagarna som jag tar ut.

Ska vi maximera våra arbetande och föräldralediga dagar så ska jag ta de första sex månaderna rakt av och Erik typ resten. Det är inte ett upplägg som någon av oss ville ha men om vi får ett till barn är detta inte helt lätt att frånse. Det ekonomiska driver oss i en riktning vi inte vill. Ska vi dra det till sin spets skulle jag vara hemma de 90 öronmärkta föräldradagar och sedan jobba heltid resten.

Vår situation är inte helt jämförbar med så som de flesta har det, vi har ett privilegium snarare än en utmaning som de med snävare ekonomiska möjligheter har, men rent principiellt och värderingsmässigt finns likheter. Vill vi ta beslut om hur vi fördelar våra föräldradagar och vår tid med vårt barn utifrån ekonomi?

En sista jämställdhetsutmaning

När det var dags för inskolning var vi båda inställda på att ta ungefär varannan dag. Jag ville det av praktiska och principiella skäl. Det var inte önskvärt i pandemitider och eftersom jag gärna ville göra det, trots att det är emot det jag tror på och skulle innebära att jag berövar Erik möjligheten, så tog jag hela första veckan.

Vi är alltså inte helt jämställda och faller/kliver i klassiska genusroller i tid och otid. Men jag är tacksam för att vi är två som hjälpts åt att åtminstone bli lite mer jämställda när vi delat lika på vår föräldraledighet än vad vi varit om vi bara gjort som de flesta eller vad som varit enklast.

Berätta vad du tänker!

Hur ser du på detta? Du som delat lika, vilka fördelar ser du? Du som inte delat lika, vill du nyansera eller problematisera bilden? Kanske har du upplevt fördelar jag missat? Och du som kanske står inför en första föräldraledighet – hur tänker du?